Ungdomar
Ungdomarna var en av de grupper som påverkades mest av pandemin men när arbetsmarknaden återhämtade sig sjönk deras arbetslöshet snabbt, fler har också valt att studera på högskola. 2021 var 53 000 unga (18–24 år), 10,3 procent, inskrivna på Arbetsförmedlingen. För att de unga ska få jobb krävs ofta att de slutfört gymnasiet, vilket mer än en fjärdedel inte har.
4.1 » Unga – snabba ut och snabba in
2021 var det i snitt 58 000 ungdomar, 5,4 procent i befolkningen 15-24 år som varken arbetade eller studerade. Ekonomiska nedgångar drabbar ofta ungdomar först eftersom de inte har så mycket arbetslivserfarenhet och för att de ofta har tillfälliga anställningar – här gäller sist in, först ut. Och tvärtom – när ekonomin vänder är det ofta de som får jobb snabbt eftersom många har färsk utbildning och erfarenhet. Under pandemin såg man precis det här – många branscher där ungdomar jobbar, som till exempel restaurang och handel drabbades hårt och många blev arbetslösa. När det lättade så sjönk arbetslösheten bland ungdomar snabbare än i andra grupper.
Unga – snabba ut och snabba in
36 procent av NEETarna har aldrig arbetat.
4.2 » En tiondel av ungdomarna i EU arbetslösa
3:e kvartalet 2021 var det 10,3 procent av EU:s unga (15-24 år) som varken arbetade eller studerade, vilket är en minskning med 1,3 procentenheter jämfört med samma period 2020. Sverige hade den lägsta NEET-siffran och Italien den högsta. Tidig arbetslöshet kan sätta sina spår, det finns studier som visar att unga som blir arbetslösa direkt efter gymnasiet oftare blir arbetslösa längre (IFAU 2004:13) och att arbetslöshet i unga år kan kopplas till sämre hälsa genom hela livet (Brydsten 2017).
NEET i EU
Not: 3:e kvartalet 2021, säsongsjusterad data. Ett urval av EU:s medlemsländer + Norge. EU avser snittet för alla 27 medlemsländer.
.
4.3 » En tredjedel finns inte i registren
Uvas (Unga som varken arbetar eller studerar) är ett mått som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) tar fram och som bygger på uppgifter i myndigheternas register. 2019 var det totalt 146 000 unga (16–29 år) som var Uvas – 64 000 ungdomar i åldern 16–24 år och 82 000 i åldern 25–29 år. Det är en minskning med 6000 personer jämfört med 2018.
För att räknas med i Uvas ska personen under ett helt år:
- inte haft inkomster över ett basbelopp
- inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar.
Uvas-måttet ger möjlighet att se vad dessa ungdomar gjorde under året. De kan ha haft stöd från Arbetsförmedlingen, sin kommun eller Försäkringskassan, eller flera aktörer samtidigt. En stor grupp, 35 procent, av 16–24-åringarna hade ingen känd aktivitet, och skillnaderna i landet var stora. I Stockholms län var det mer än hälften som inte gick att spåra i några register medan det i Gävle var 3 av 10.
Att unga människor varken arbetar eller studerar kan förstås bero på olika saker och på olika grad av frivillighet. En del har helt enkelt frivilligt valt att göra något annat, till exempel resa utomlands, medan andra har hamnat utanför systemet helt ofrivilligt.
UVAS
Not: 16–24 år. Grupperna ”invandrat under året” och ”okänd aktivitet” är ömsesidigt uteslutande, det vill säga den som ingår i någon av dem kan inte ingå i någon annan grupp. I de övriga grupperna kan en person förekomma i en eller flera grupper.
4.4 » Kraftig minskning under 2021
Den kraftiga uppgången av unga arbetslösa bromsade in och till och med vände under 2021. Under året var det i snitt 53 000 (10,3 procent) av ungdomarna (18-24 år) som var inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedling, vilket är en minskning med 9 000 personer eller 1,3 procentenheter. Och det var stor skillnad mellan början och slutet på 2021, i januari var det 62 000 arbetslösa och i december 44 000. Enligt Arbetsförmedlingen är det huvudsakligen de ungdomar som saknar gymnasieutbildning som har svårt att få fäste på arbetsmarknaden.
Arbetslösa ungdomar på arbetsförmedlingen
Kvinnor
Män
Samtliga
4.5 » Föräldrarnas utbildning spelar roll
Att ha en gymnasieexamen har blivit en vattendelare på den svenska arbetsmarknaden, utan den har man sämre förutsättningar att få ett jobb, och det i sin tur innebär högre kostnader för samhället. Därför är det så viktigt att unga studerar och sedan kommer in på arbetsmarknaden relativt fort. 2021 var det 72 procent som slutförde sin gymnasieutbildning och tog examen inom 4 år. Något som spelar roll för om man går klart gymnasiet eller inte är föräldrarnas utbildningsnivå; de som hade föräldrar med gymnasial eller eftergymnasial utbildning slutförde i betydligt större utsträckning sin gymnasieutbildning.
Avslutad gymnasieutbildning
Föräldrarnas utbildningsnivå
4.6 » Efter 3 år jobbar eller studerar 3 av 4
Ett annat sätt att ta reda på hur etablerade de unga är på arbetsmarknaden, är att se vad de gjorde 3 år efter att de gick ut gymnasiet. Av de totalt 72 000 som tog examen 2015/16 hade 75 procent en etablerad ställning på arbetsmarknaden eller var högskolestuderande. Bland dem som hade yrkesexamen var 63 procent etablerade på arbetsmarknaden medan det bland dem som gått högskoleförberedande program var 23 procent.
Etablerade efter gymnasiet
4.7 » Fler valde att börja studierna direkt
Under pandemin, när det har varit svårt för de unga att få jobb, har fler valt att studera direkt efter gymnasiet. Av alla som tog en gymnasieexamen 2019/20 påbörjade 28 procent högskolestudier inom ett år, föregående år var andelen 23 procent. Sedan lång tid tillbaka är det större andel kvinnor än män som studerar på högskolan och det var även kvinnorna som i högre grad valde att börja studera när det blev tuffare på arbetsmarknaden.
Andel med gymnasieexamen som påbörjat högskolestudier inom 1 år från examen (andel)
4.8 » Fler har fått möjlighet att studera
2021 sökte 486 000 personer till högskolan, vilket är 27 000 fler än året innan. Sedan 2019 har antalet sökande ökat med 13 procent och regeringen har också ökat antalet studieplatser – en av de åtgärder som regeringen vidtog för att de som blivit arbetslösa under pandemin skulle kunna ställa om. Mellan 2019 och 2021 har antalet antagna ökat med 10 procent.
Arbetslösa ungdomar på arbetsförmedlingen
4.9 » Drygt 9 av 10 har jobb efter högskolan
Om man investerar tid och pengar i en utbildning vill man förstås att det ska leda till ett jobb, och det gör det för de allra flesta. Av dem som avslutade sin högskoleutbildning 2017/18 var det 93 procent som hade arbete som huvudsaklig sysselsättning våren 2021 och 2 procent som var arbetslösa.
Sysselsättning 3 år efter högskoleutbildning
4.10 » Unga vill ha trygga anställningar
Trygga anställningar är viktigt även för de unga och allt fler vill ha fasta anställningar och kollektivavtal. När Ungdomsbarometern 2021 frågade 15-24-åringarna vad de skulle välja om de var tvungna att välja mellan trygg anställning och frilans/projektanställning svarade 80 procent att de väljer trygg anställning och på 20 år har andelen ökat med 10 procentenheter.
Vad unga önskar för arbetsvillkor
2002
Trygg anställning
Frilans/projektanställningar
Har ingen betydelse
Vet ej
2019
Trygg anställning
Frilans/projektanställningar
Har ingen betydelse
Vet ej
2021
Trygg anställning
Frilans/projektanställningar
Har ingen betydelse
Vet ej
4.11 » Intresset för a-kassan ökar med åldern
En annan viktig trygghet kopplat till arbetslivet är a-kassan. När man är ung och ännu inte har börjat jobba är det förstås inte aktuellt med en arbetslöshetsförsäkring, och antagligen vet man inte så mycket om hur systemet fungerar. Men det är tydligt att man med åldern, och när man börjar jobba, blir mer intresserad och positivt inställd till att gå med i en a-kassa – bland 24-åringarna svarade 8 av 10 att de kan tänka sig att bli medlemmar eller att de redan är det.