Arbetslöshetsförsäkringen är en omställnings-försäkring som ska ge ekonomiskt stöd under en begränsad tid när man är arbetslös mellan arbeten. Den som aldrig haft ett arbete, eller som haft arbete men som inte arbetat i den omfattning som krävs, omfattas inte av försäkringen. Arbetslöshetsförsäkringen ska göra det möjligt för den arbetslöse att under rimliga ekonomiska förhållanden, under en begränsad tid, söka en ny anställning där hans eller hennes kompetens kan nyttjas.

Arbetslöshetsersättningen ska trygga individens för-sörjning samtidigt som den ska innehålla incitament att hitta ett nytt jobb. En politisk avvägning är därför hur mycket och hur länge man ska kunna få ersättning för att den ska fungera som en omställnings försäkring. Omställningsprincipen omfattar både matchningskvaliteten (hur bra ett arbete motsvarar den sökandes kompetens) och matchnings effektiviteten (hur snabbt den sökande hittar ett nytt arbete). Lång och hög ersättning befaras leda till att det inte känns värt att söka jobb och att tiden i arbetslöshet blir onödigt lång. Kort och låg ersättning befaras i sin tur leda till att människor tar jobb som inte motsvarar deras kompetens och att de behöver annan ekonomisk hjälp utöver a-kassan. Nivån på arbetslöshetsersättningen påverkar också lönebildningen.

Den som just blivit arbetslös och uppfyller samtliga villkor för att få inkomstrelaterad ersättning kan få 80 procent av den tidigare inkomsten, upp till ett tak som motsvarar en månadsinkomst på 33 000 kronor eller en dagpenning på 1 200 kronor. Ersättningen faller med tiden och gör att de ekonomiska incitamenten att hitta och ta ett nytt arbete successivt ökar med tiden i arbetslöshet. Nedtrappningen sker i flera steg, både genom en sänkning av den högsta möjliga dagpenningen och ersättningsnivån.

Arbetslöshetsförsäkringen finansieras på två sätt, dels via de medlemsavgifter som arbetslöshetskassorna tar in från sina medlemmar (så kallad finansieringsavgift), dels via den arbetsmarknadsavgift som arbetsgivare och egenföretagare betalar in till staten via arbetsgivar- eller egenavgiften. 2021 betalade a-kassorna in 4,5 miljarder kronor i finansieringsavgift, vilket var 21 procent av den totala ersättning som betalades ut.

Samtliga personer 16–64 år

Personer 18–24 år

Mellan 2019 och 2020 ökade andelen arbetslösa som var med i en a-kassa med 8 procentenheter, från 59 till 67 procent. Bland ungdomarna 18–24 år ökade den med 10 procentenheter till 50 procent. Under 2021 var den oförändrad i åldersgruppen 16–64 år och bland de yngsta hade den sjunkit något till 48 procent. Att fler av de arbetslösa är med i en a-kassa innebär också att fler kan få inkomstrelaterad a-kassa. Det här visar också att många av de nya arbetslösa hade en förankring på arbetsmarknaden och att fler därmed kunde få arbetslöshetsersättning. De 33 procent som inte är med kan ofta inte få någon ersättning alls från a-kassan, varken grundersättning eller inkomst-relaterad ersättning eftersom många av dem inte har jobbat tillräckligt mycket innan arbetslösheten. Eftersom de inte har jobbat har de heller inte haft något att vinna på att vara medlem i en a-kassa.

Samtliga personer 16–64 år

Personer 18–24 år

Andelen arbetslösa som är med i en a-kassa är 67 procent, men av dem uppfyller inte alla villkoren för att kunna få a-kassa, en del har till exempel inte arbetat tillräckligt mycket och en del deltar i program och får ersättning från Försäkringskassan. Istället kan man titta på hur många som är möjliga ersättningstagare det vill säga som är antingen öppet arbetslösa, deltidsarbetslösa eller har tillfällig timanställning och hur stor del av dem som får a-kassa; 2021 var det 251 000 som var möjliga ersättnings tagare och av dem var det 46 procent som fick a-kassa. Andelen har de senaste 15 åren minskat från 64 till 46 procent och som lägst var den 2017 då det var endast 37 procent som fick a-kassa. Mer än hälften av de möjliga ersättnings tagarna får alltså ingen ersättning, oftast uppfyller de inte det så kallade arbetsvillkoret, som under 2021 innebar att man skulle ha arbetat minst 60 timmar per månad i minst 6 månader det senaste året.

Blekinge län hade den högsta andelen arbetslösa 16–64 år (öppet arbetslösa, deltidsarbetslösa, tillfällig timanställning) som fick a-kassa – 50 procent. Lägst andel var det i Uppsala län där 41 procent fick a-kassa. Hur stor andel som får a-kassa beror på vilka grupper som är arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen, bland annat kan antalet arbetslösa studenter i länet spela roll eftersom man inte kan få a-kassa när man studerar. I Uppsala var det till exempel cirka 13 procent av de arbetslösa 18–24-åringarna som fick a-kassa, jämfört med cirka 18 procent i Blekinge län. Det har förstås också betydelse hur många som har arbetat tillräckligt mycket innan arbetslösheten och som uppfyller det så kallade arbetsvillkoret.

Not: Antalet arbetslösa består här av de som är öppet arbetslösa, deltidsarbetslösa eller har tillfällig timanställning.

2021 var det i snitt 121 000 personer som fick ersättning från a-kassan, en minskning med 12 procent jämfört med 2020. Totalt var det 313 000 individer som någon gång under året fick a-kassa. Under pandemiåret 2020 ökade antalet ersättningstagare kraftigt, med 43 procent, och i takt med att arbetsmarknaden har återhämtat sig och arbetslösheten minskat så har också behovet av a-kassa minskat. De flesta som får a-kassa är medlemmar i en a-kassa och uppfyller villkoren för att få ersättning som är relaterad till inkomsten, av alla ersättningstagare var det 93 procent som fick inkomstrelaterad ersättning och 7 procent som fick ersättning enligt grundförsäkringen.

Som mest kan den som är arbetslös få 80 procent av sin lön i arbetslöshetsersättning upp till ett tak. I april 2020 höjde regeringen ersättningen som ett led i att dämpa coronakrisens negativa effekter – fler kunde helt enkelt få mer. Efter höjningen, som gäller fram till januari 2023, kan man som mest få 1 200 kronor per ersättningsdag de första hundra dagarna och därefter 1 000 kronor per dag. Innan höjningen var motsvarande belopp 910 och 760 kronor. Höjningen innebar att andelen som fick 80 procent av sin lön i ersättning mer än dubblerades. Men eftersom många tjänar mer än 33 000 kronor, som är taket i a-kassan, är det fortfarande nästan hälften som inte får 80 procent av sin lön. 2021 var det 49 procent av de som blivit arbetslösa från ett heltidsjobb som fick 80 procent.

Samtliga

Att arbetsmarknaden återhämtade sig under 2021 syns också i hur många dagar med ersättning som en person fick i genomsnitt – antalet sjönk från 95 dagar till 84 dagar. Männen fick ersättning 9 dagar längre än kvinnorna – 88 dagar jämfört med 79 dagar. En arbetslös person kan få ersättning från a-kassan för maximalt 5 dagar per vecka – det ska motsvara en arbetsvecka. 2021 betalades det ut ersättning för totalt 26,3 miljoner ersättningsdagar och det är en minskning med 19 procent jämfört med 2020. Även totalt utbetalt belopp har minskat, från 24,6 miljarder kronor under 2020 till 21,4 miljarder under 2021. En annan förändring som gjordes under 2020 var att regeringen tog bort karensdagarna i arbetslöshetsförsäkringen, de återinfördes 2021 men har under 2022 tillfälligt minskats från 6 till 2 dagar.

Arbetslöshet är den vanligaste orsaken till att människor inte kan försörja sig själva. När det
inte finns andra möjligheter att klara sin ekonomi så finns kommunernas försörjningsstöd som det yttersta skyddsnätet. För kommunerna innebär det en stor kostnad när kommuninnevånarna inte omfattas av arbetslöshetsförsäkringen eller andra stöd inom arbetsmarknadspolitiken. 2020 var det 226 000 vuxna personer, 18 år och äldre, som fick försörjningsstöd och av dem var det 54 procent,121 000, som fick det på grund av arbetslöshet. Drygt en tredjedel av de 121 000 fick a-kassa eller aktivitetsstöd men med så lågt belopp att de också hade rätt till försörjningsstöd, och hälften, 62 000, fick inte någon ersättning alls från vare sig a-kassan eller Försäkringskassan. Trots pandemin minskade det totala antalet bistånds mottagare med 5 000 personer jämfört med 2019 och enligt Socialstyrelsen var det främst bland de yngre åldersgrupperna som antalet minskade, en möjlig förklaring är att fler unga valde att studera istället för att försöka etablera sig på arbetsmarknaden. Antalet som fick försörjningsstöd på grund av arbetslöshet ökade dock med 2 000 personer. Ensamstående män utan barn var den största gruppen, 35 procent, som fick ekonomisk hjälp på grund av arbetslöshet, och den näst största gruppen var par med barn, 26 procent.

Försörjningshinder

Hushållstyp

I Sverige finns 24 a-kassor med sammanlagt cirka 3,9 miljoner medlemmar. A-kassorna är parti-politiskt obundna organisationer som försäkrar sina medlemmar mot inkomstbortfall vid arbetslöshet och hjälper dem att få ersättning om de blir arbetslösa. I inledningen av coronapandemin blev många medvetna om att det kan svänga snabbt och att det är viktigt att vara med i en a-kassa, och många a-kassor ökade kraftigt på kort tid. Mellan december 2020 och december 2021 har dock antalet medlemmar minskat med 16 000. I januari 2022 betalade a-kassorna ut cirka 1,4 miljarder kronor till 103 000 individer – en minskning med 41 procent i kronor, och 32 procent i personer, jämfört med januari 2021. Pengarna som a-kassorna betalar ut kommer dels från medlemsavgifterna, dels från den arbetsmarknadsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften. En a-kassas medlemsavgifter ska täcka betalning av finansierings avgift till staten, förvaltningskostnader och övriga utgifter. 2021 betalade a-kassorna in cirka 4,5 miljarder kronor i finansieringsavgift till staten och totalt betalade man ut cirka 21,4 miljarder. Det innebär att a-kassorna via medlemsavgifterna finansierade ungefär 21 procent av den utbetalda ersättningen, och det är en ökning med 4 procent-enheter jämfört med 2020.

Not: 1 Medlemmar: Antal medlemmar i december 2021.
2 Ersättningstagare: Totalt antal ersättningstagare 2021.
3 Andel ersättningstagare: Andel ersättningstagare per medlemmar (2)/(1).
4 Genomsnittlig dagpenning: Genomsnittligt belopp i kronor per ersättningsdag.
5 Avgift: Medlemsavgift i kronor per månad (januari 2022).