Välj en sida

3. Arbetslösheten

I snitt 300 000 personer var arbetslösa år 2017. Det motsvarar 6,0 procent av arbetskraften. På Arbetsförmedlingen har sammansättningen av de arbetslösa förändrats de senaste åren – en allt större andel har en utsatt ställning och tuffa förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Och den stora vattendelaren utgörs av hur lång utbildning man har.

Arbetslösheten 2018
Citat
Arbetsmarknadsproblemen i Sverige är i stor utsträckning begränsade till personer med låga kvalifikationer. Förmågor, utbildning och invandrarbakgrund har större betydelse för möjligheten att hitta arbete i Sverige än i de flesta andra länder, och betydelsen har ökat över tiden.

– Den svenska arbetsmarknaden och dess utmaningar, IFAU Rapport 2017:5 –

i

Innehållsförteckning

3.1 » Arbetslösheten var 6 procent

I snitt var det 300 000 arbetslösa år 2017, vilket motsvarar 6,0 procent av arbetskraften. Det är en i princip oförändrad arbetslöshet jämfört med 2016 då den var 6,2 procent. Arbetslösheten var högre bland männen än bland kvinnorna, 6,3 procent jämfört med 5,6 procent – för männen innebär det en minskning på ett år med 0,4 procentenheter. Av de 300 000 arbetslösa var 55 000 akademiker – 3,5 procent av det totala antalet akademiker i arbetskraften. Även bland akademiker var arbetslösheten högre för männen, 4,1 procent, än för kvinnorna, 3,0 procent.


Källa: SCB, AKU

Kvinnor

Män

Akademiker

2017

%

Total arbetslöshet

%

Män

%

Kvinnor

Arbetslösheten 1987-2017


Källa: SCB, AKU

3.2 » Medelålders kvinnor har lägst arbetslöshet

Arbetslösheten är olika stor i olika åldersgrupper. Kvinnor i åldern 45-54 år har den lägsta arbetslösheten och den högsta arbetslösheten har unga män. När det gäller ungdomarna är det dock viktigt att komma ihåg att bland dem som är arbetslösa är hälften heltidsstuderande som söker extrajobb.

20-24 år

  • 13.1%

Totalt

  • 11.9%

Kvinnor

  • 14.1%

Män

25-34 år

  • 6.8%

Totalt

  • 6.7%

Kvinnor

  • 7.0%

Män

35-44 år

  • 5.1%

Totalt

  • 5.1%

Kvinnor

  • 5.1%

Män

45-54 år

  • 4.1%

Totalt

  • 3.8%

Kvinnor

  • 4.4%

Män

55-64 år

  • 5.1%

Totalt

  • 4.3%

Kvinnor

  • 5.7%

Män

KÄLLA: SCB, AKU

3.3 » Stora skillnader mellan storstäderna

Arbetslösheten skiljer sig stort mellan de tre storstadskommunerna. Tittar man på arbetslösheten regionalt har Malmö en betydligt högre arbetslöshet än de andra storstäderna och länen, och också den största skillnaden i arbetslöshet mellan kvinnor och män. Malmö kommun har också stora kontraster med många med låg utbildningsnivå och många med kort tid i Sverige.

Stockholm – arbetslöshet

  • 5.4%

Totalt

  • 5.6%

Kvinnor

  • 5.2%

Män

Göteborg – arbetslöshet

  • 6.3%

Totalt

  • 6.3%

Kvinnor

  • 6.4%

Män

Malmö – arbetslöshet

  • 10.7%

Totalt

  • 8.8%

Kvinnor

  • 12.4%

Män

Övriga – arbetslöshet

  • 5.8%

Totalt

  • 5.4%

Kvinnor

  • 6.2%

Män

Riket – arbetslöshet

  • 6.0%

Totalt

  • 5.6%

Kvinnor

  • 6.3%

Män

KÄLLA: SCB, AKU

3.4 » Arbetslösheten i Europa

2016 var cirka 19,6 miljoner i den europeiska arbetskraften (20-64 år) arbetslösa och den genomsnittliga arbetslösheten i de 28 EU-länderna var 8,4 procent, en minskning med 0,8 procentenheter jämfört med 2015. Störst skillnad i arbetslöshet mellan kvinnor och män var det i Grekland. I Ungern hade kvinnorna och männen exakt lika stor arbetslöshet. I flera av de länder där kvinnor har högre arbetslöshet än männen, till exempel Spanien, Grekland och Italien, har kvinnorna också låg sysselsättningsgrad

Grekland

  • 23.5%

Totalt

  • 28.1%

Kvinnor

  • 19.7%

Män

Spanien

  • 19.3%

Totalt

  • 21.1%

Kvinnor

  • 17.8%

Män

Italien

  • 11.5%

Totalt

  • 12.6%

Kvinnor

  • 10.8%

Män

Frankrike

  • 9.7%

Totalt

  • 9.5%

Kvinnor

  • 9.9%

Män

EU

  • 8.4%

Totalt

  • 8.6%

Kvinnor

  • 8.2%

Män

Finland

  • 8.2%

Totalt

  • 7.8%

Kvinnor

  • 8.6%

Män

Bulgarien

  • 7.6%

Totalt

  • 7.0%

Kvinnor

  • 8.1%

Män

Estland

  • 6.8%

Totalt

  • 6.2%

Kvinnor

  • 7.3%

Män

Sverige

  • 6.3%

Totalt

  • 5.8%

Kvinnor

  • 6.7%

Män

Polen

  • 6.1%

Totalt

  • 6.1%

Kvinnor

  • 6.0%

Män

Rumänien

  • 5.7%

Totalt

  • 4.8%

Kvinnor

  • 6.4%

Män

Danmark

  • 5.7%

Totalt

  • 6.2%

Kvinnor

  • 5.3%

Män

Nederländerna

  • 5.5%

Totalt

  • 6.0%

Kvinnor

  • 5.0%

Män

Ungern

  • 5.0%

Totalt

  • 5.0%

Kvinnor

  • 5.0%

Män

Storbritannien

  • 4.3%

Totalt

  • 4.2%

Kvinnor

  • 4.4%

Män

Norge

  • 4.3%

Totalt

  • 3.5%

Kvinnor

  • 5.0%

Män

Tyskland

  • 4.1%

Totalt

  • 3.7%

Kvinnor

  • 4.5%

Män

NOT: 2018. Ett urval av EU:s medlemsländer + Norge. EU avser snittet för alla 28 medlemsländer.
Källa: Eurostat

3.5 » Lägst arbetslöshet i Jönköpings län

2017 var det i snitt 300 000 personer varje månad som var arbetslösa i Sverige och arbetslösheten varierade stort inom landet. Högst arbetslöshet hade Södermanlands län med 8,4 procent och den var mer än dubbelt så hög som i Jönköpings län som hade den lägsta arbetslösheten. Sörmland hade också den högsta arbetslösheten bland kvinnor och lägst var den i Halland. Bland männen var arbetslösheten högst i Skåne och lägst på Gotland. Vilket län som har lägst respektive högst arbetslöshet är inte konstant och det har varit olika län olika år.

Södermanlands län hade högst arbetslöshet med 8,4 % (11 000 personer). Mer än dubbelt så hög som i Jönköpings län som hade lägst arbetslöshet med 3,8 % (7 000 personer). 56 % av de arbetslösa bor i något av storstadslänen.

Södermanlands län hade högst arbetslöshet med 8,4 % (11 000 personer). Mer än dubbelt så hög som i Jönköpings län som hade lägst arbetslöshet med 3,8 % (7 000 personer). 56 % av de arbetslösa bor i något av storstadslänen.

Södermanlands län (11 000 personer)

  • 8.4%

Totalt

  • 8.6%

Kvinnor

  • 8.2%

Män

Skåne län (53 000 personer)

  • 8.1%

Totalt

  • 6.8%

Kvinnor

  • 9.2%

Män

Östergötlands län (15 000 personer)

  • 7.0%

Totalt

  • 6.2%

Kvinnor

  • 7.8%

Män

Örebro län (10 000 personer)

  • 6.9%

Totalt

  • 6.1%

Kvinnor

  • 7.7%

Män

Dalarnas län (9 000 personer)

  • 6.6%

Totalt

  • 4.9%

Kvinnor

  • 8.2%

Män

Västmanlands län (8 000 personer)

  • 7.6%

Totalt

  • 7.0%

Kvinnor

  • 8.1%

Män

Blekinge län (5 000 personer)

  • 6.1%

Totalt

  • 6.2%

Kvinnor

  • 6.1%

Män

Gävleborgs län (8 000 personer)

  • 6.1%

Totalt

  • 5.8%

Kvinnor

  • 6.4%

Män

Kronobergs län (6 000 personer)

  • 6.0%

Totalt

  • 5.4%

Kvinnor

  • 6.6%

Män

Västernorrlands län (7 000 personer)

  • 6.0%

Totalt

  • 5.1%

Kvinnor

  • 6.8%

Män

Stockholms län (69 000 personer)

  • 5.6%

Totalt

  • 5.8%

Kvinnor

  • 5.5%

Män

Norrbottens län (7 000 personer)

  • 5.6%

Totalt

  • 3.9%

Kvinnor

  • 7.1%

Män

Värmlands län (7 000 personer)

  • 5.4%

Totalt

  • 5.9%

Kvinnor

  • 5.0%

Män

Kalmar län (6 000 personer)

  • 5.3%

Totalt

  • 5.9%

Kvinnor

  • 4.8%

Män

Västra Götalands län (45 000 personer)

  • 5.3%

Totalt

  • 5.0%

Kvinnor

  • 5.6%

Män

Uppsala län (10 000 personer)

  • 5.2%

Totalt

  • 6.0%

Kvinnor

  • 4.5%

Män

Jämtlands län (3 000 personer)

  • 5.2%

Totalt

  • 5.7%

Kvinnor

  • 4.9%

Män

Västerbottens län (7 000 personer)

  • 4.9%

Totalt

  • 4.1%

Kvinnor

  • 5.5%

Män

Hallands län (7 000 personer)

  • 4.3%

Totalt

  • 3.6%

Kvinnor

  • 5.0%

Män

Gotlands län (1 000 personer)

  • 4.0%

Totalt

  • 4.7%

Kvinnor

  • 3.3%

Män

Jönköpings län (7 000 personer)

  • 3.8%

Totalt

  • 3.7%

Kvinnor

  • 3.9%

Män

Källa: SCB, AKU

3.6 » Lågutbildade har högre arbetslöshet

Arbetslösheten är betydligt högre för dem som är lågutbildade, nästan fem gånger så hög som för dem som har en längre eftergymnasial utbildning. Huvuddelen av alla lediga jobb kräver längre utbildning och därför finns det inom vissa yrken arbetskraftsbrist samtidigt som många är arbetslösa – de saknar helt enkelt den kompetens som arbetsgivaren efterfrågar. Eftersom utbildning är den stora vattendelaren är den stora utmaningen att utbilda de arbetssökande så att de blir attraktiva för arbetsgivarna.

  • Förgymnasial utbildning 83.2%
83,2 % sysselsatta83,2 % sysselsatta (343 000 personer)
16,8 % arbetslösa16,8 % arbetslösa (70 000 personer)
  • Gymnasial utbildning 93.9%
94,3 % sysselsatta94,3 % sysselsatta (1 999 000 personer)
16,8 % arbetslösa5,7 % arbetslösa (121 000 personer)
  • Eftergymnasial utbildning 95.5%
93,9 % sysselsatta93,9 % sysselsatta (811 000 personer)
6,1 % arbetslösa6,1 % arbetslösa (52 000 personer)
  • Akademiker 96.6%
96,5 % sysselsatta96,5 % sysselsatta (1 539 000 personer)
3,5 % arbetslösa3,5 % arbetslösa (55 000 personer)

KÄLLA: SCB, AKU

3.7 » Hälften saknar grundskola

På Arbetsförmedlingen har både antalet och andelen som saknar gymnasieutbildning ökat och de senaste åren har ökningen till största delen utgjorts av personer med en utbildning som är kortare än 9-årig grundskola. I oktober 2017 hade 52 procent av de 127 000 arbetslösa med förgymnasial utbildning mindre än 9-årig grundskola. De flesta av dem var födda utanför Europa.

Källa: Arbetsförmedlingen

Förgymnasial utbildning

Därav kortare än 9-årig grundskola

3.8 » 20 % av de varslade blir arbetslösa

En arbetsgivare är skyldig att meddela Arbetsförmedlingen när minst fem medarbetare i ett län riskerar att sägas upp på grund av arbetsbrist. 2016 varslades totalt 35 000 personer om uppsägning. 70 procent av dem blev uppsagda. Men de blev aldrig arbetslösa, eftersom de fick ett nytt jobb direkt. Ungefär en femtedel av de som varslades blev arbetslösa inom 9 månader. Anledningen till att arbetsgivarna ska lägga varsel är att Arbetsförmedlingen ska kunna förbereda sig på vilka åtgärder som behöver vidtas, men varsel signalerar också till de anställda att förändringar är på gång. 2017 var antalet varsel 33 100.

Källa: Arbetsförmedlingen

3.9 » 641 000 inskrivna varav 363 000 arbetslösa

2017 var i snitt 641 000 (16-64 år) inskrivna på Arbetsförmedlingen. 57 procent av dem, 363 000, räknades som arbetslösa – de var antingen öppet arbetslösa eller deltog i något program med aktivitetsstöd. Den andra halvan av de inskrivna var till exempel deltidsarbetslösa, hade lönebidrag eller nystartsjobb. Arbetsförmedlingens uppdrag att effektivt sammanföra arbetssökande med arbetsgivare är komplext, inte minst med tanke på att de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har väldigt olika förutsättningar att få ett jobb.

Källa: Arbetsförmedlingen

Öppet arbetslösa: 30 % (192 000 personer)
De som söker och kan ta ett jobb direkt.

I program med aktivitetsstöd: 27 % (171 000 personer)
Jobb- och utvecklingsgarantin, arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik med flera.

Arbete utan stöd: 14 % (92 000 personer)
Deltidsarbetslösa, tillfälligt timanställda och personer som vill ha nytt jobb, s.k. ombytessökande.

Arbete med stöd: 14 % (91 000 personer)
Arbetsgivaren får ekonomiskt stöd för att anställa någon som har svårt att få reguljärt arbete. Här ingår även stöd för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, bl.a. lönebidrag.

Övriga inskrivna: 9 % (55 000 personer)
De som inte aktivt söker arbete. I siffran ingår också de med yrkesintroduktion eller utbildningskontrakt, ca 3 000 personer.

Nystartsjobb: 6 % (41 000 personer)
Arbetsgivare får ekonomisk ersättning motsvarande arbetsgivaravgiften.

3.10 » Högst andel inskrivna i Gävleborg

Arbetsförmedlingens mått på arbetslöshet är summan av de som är öppet arbetslösa och de som deltar i program med aktivitetsstöd (16-64 år). 2017 var det i snitt 363 000 (7,5 procent) personer som var i öppen arbetslöshet eller i program. Högst andel arbetslösa hade Gävleborgs län med 10,6 procent och lägst Uppsala län med 5,9 procent. Alla län utom tre, Uppsala, Kronoberg och Kalmar, hade en lägre eller oförändrad arbetslöshet jämfört med 2016. I Kalmar hade den ökat mest, 0,6 procentenheter. I alla län var kvinnornas arbetslöshet lägre eller lika stor som männens.

I Akademikernas a-kassa var andelen arbetslösa störst i Skåne län. Av de 366 000 som var arbetslösa i december 2017 hade 222 000 varit arbetslösa längre än ett halvår, 154 000 längre än ett år och 78 000 hade inte haft ett jobb på mer än två år.

Observera att SCB och Arbetsförmedlingen använder olika sätt att mäta arbetslösheten.

Andel arbetslösa i Akademikernas

Gävleborgs län

  • 10.6%

Totalt

  • 10.0%

Kvinnor

  • 11.2%

Män

  • 0.7%

Akademiker

Södermanlands län

  • 10.4%

Totalt

  • 10.0%

Kvinnor

  • 10.8%

Män

  • 0.8%

Akademiker

Blekinge län

  • 9.9%

Totalt

  • 9.2%

Kvinnor

  • 10.6%

Män

  • 0.6%

Akademiker

Skåne län

  • 9.9%

Totalt

  • 9.2%

Kvinnor

  • 10.6%

Män

  • 1.4%

Akademiker

Västmanlands län

  • 9.2%

Totalt

  • 8.7%

Kvinnor

  • 9.7%

Män

  • 0.8%

Akademiker

Västernorrlands län

  • 8.8%

Totalt

  • 7.7%

Kvinnor

  • 9.7%

Män

  • 0.8%

Akademiker

Östergötlands län

  • 8.7%

Totalt

  • 8.1%

Kvinnor

  • 9.1%

Män

  • 0.7%

Akademiker

Kronobergs län

  • 8.4%

Totalt

  • 8.2%

Kvinnor

  • 8.6%

Män

  • 0.6%

Akademiker

Kalmar län

  • 8.1%

Totalt

  • 7.3%

Kvinnor

  • 8.8%

Män

  • 0.9%

Akademiker

Värmlands län

  • 7.9%

Totalt

  • 7.1%

Kvinnor

  • 8.7%

Män

  • 0.8%

Akademiker

Örebro län

  • 7.8%

Totalt

  • 7.1%

Kvinnor

  • 8.5%

Män

  • 0.7%

Akademiker

Dalarnas län

  • 7.2%

Totalt

  • 6.2%

Kvinnor

  • 8.1%

Män

  • 0.8%

Akademiker

Jämtlands län

  • 7.0%

Totalt

  • 6.2%

Kvinnor

  • 7.8%

Män

  • 0.8%

Akademiker

Norrbottens län

  • 6.8%

Totalt

  • 6.2%

Kvinnor

  • 7.4%

Män

  • 1.0%

Akademiker

Västra Götalands län

  • 6.5%

Totalt

  • 6.1%

Kvinnor

  • 6.9%

Män

  • 0.9%

Akademiker

Jönköpings län

  • 6.4%

Totalt

  • 6.3%

Kvinnor

  • 6.5%

Män

  • 0.6%

Akademiker

Gotlands län

  • 6.2%

Totalt

  • 5.8%

Kvinnor

  • 6.7%

Män

  • 1.2%

Akademiker

Hallands län

  • 6.2%

Totalt

  • 5.9%

Kvinnor

  • 6.5%

Män

  • 0.9%

Akademiker

Västerbottens län

  • 6.2%

Totalt

  • 5.4%

Kvinnor

  • 6.9%

Män

  • 1.1%

Akademiker

Stockholms län

  • 6.1%

Totalt

  • 6.1%

Kvinnor

  • 6.1%

Män

  • 1.1%

Akademiker

Uppsala län

  • 5.9%

Totalt

  • 5.4%

Kvinnor

  • 6.3%

Män

  • 1.2%

Akademiker

Hela landet

  • 5.9%

Totalt

  • 5.4%

Kvinnor

  • 6.3%

Män

  • 1.2%

Akademiker

Källa: Arbetsförmedlingen, Akademikernas a-kassa
Öppet arbetslösa och program som andel av en registrerad arbetskraft
Akademiker = Andel arbetslösa medlemmar i Akademikernas a-kassa

3.11 » 3 av 4 riskerar långtidsarbetslöshet

Vissa grupper av arbetslösa har en högre risk än andra att behöva gå långa tider utan arbete – de har en, som Arbetsförmedlingen beskriver det, utsatt ställning på arbetsmarknaden.

De som enligt Arbetsförmedlingen räknas som utsatta grupper:

  • högst förgymnasial utbildning
  • födda utanför Europa
  • funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
  • äldre (55-64 år)

Av de totalt 361 000 arbetslösa (16-64 år) som var inskrivna på Arbetsförmedlingen i oktober 2017 var det 272 000 personer (75 procent) som tillhörde en eller flera av dessa grupper. Resterande 89 000 hade en starkare ställning som arbetssökande.

De fyra undergrupperna innehåller dubbelräkningar av individer eftersom en och samma individ kan ingå i flera delgrupper. I oktober 2017 var det knappt 2 000 som ingick i alla fyra grupper. Antalet som ingick i tre grupper var 18 000, två grupper 107 000 och en grupp 146 000. Den vanligaste kombinationen, 68 000, var utomeuropeiskt födda med högst förgymnasial utbildning.

Politiska beslut, som till exempel satsningar på utbildning, kan till viss del påverka att dessa grupper blir mer matchningsbara. Men det finns också andra delar, som normer och värderingar i samhället, som kan vara svårare att påverka.

Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetslösa (oktober 2016)

"

Utsatta grupper

Starkare ställning

"

Födda utanför Europa

Högst förgymnasial utbildning

Funktionsnedsättning

Äldre

3.12 » Tudelningen bland arbetslösa ökar

Både antalet och andelen arbetslösa (16-64 år) som har en så kallad utsatt ställning har ökat. 2007 var det drygt hälften, 55 procent, av de arbetslösa som hade utsatt ställning, sedan dess har andelen ökat till 75 procent. Den grupp som ökat mest de senaste åren är utomeuropeiskt födda – mer än sex av tio inskrivna arbetslösa med utsatt ställning är födda i ett land utanför Europa.

Källa: Arbetsförmedlingen

Utsatt ställning

Övriga

Andel utsatt ställning

3.13 » 6 av 10 är födda utanför Europa

Antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen i så kallad utsatt ställning har ökat de senaste tio åren och sammansättningen har förändrats. För tio år sedan karaktäriserades personerna i gruppen av att de i hög grad saknade gymnasieutbildning men den bilden har förändrats i takt med att antalet arbetslösa som är födda utanför Europa har ökat och fortsätter öka. Då saknade 51 procent av de inskrivna arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden en fullständig gymnasieutbildning medan 29 procent var födda utanför Europa. Nu år 2017 var det nästan 6 av 10 som kom från något utomeuropeiskt land och ungefär hälften av dem hade en kort utbildning.

Not: En person kan ingå i flera grupper
Källa: Arbetsförmedlingen

Utomeuropeiskt födda

Högst förgymnasial utbildning

55-64 år

Funktionsnedsättning

3.14 » En tredjedel är långtidsarbetslösa

2017 var 97 000 av de arbetslösa, 37 procent, långtidsarbetslösa, det vill säga de hade varit utan arbete längre än sex månader. Andelen är oförändrad jämfört med 2016. Närmare 20 procent av alla arbetslösa hade varit arbetslösa längre än ett år, vilket i en internationell jämförelse är en låg andel – snittet i EU var 48 procent år 2016. Ju längre tid man är borta från arbetsmarknaden, desto svårare blir det att få ett jobb igen och när konjunkturen vänder nedåt och fler blir arbetslösa riskerar de långtidsarbetslösa att hamna ännu längre bak i jobbkön.

2017 var det cirka en tredjedel av alla arbetslösa (97 000 personer) som inte hade arbetat på över ett halvår.

Not: Långtidsarbetslösa > 6 månader
Källa: SCB, AKU

3.15 » Män är arbetslösa längre

Arbetslösheten är högre bland männen än bland kvinnorna och de är också arbetslösa längre tider än kvinnorna. I genomsnitt var männen arbetslösa i 40 veckor och kvinnorna i 35 veckor. 39 procent av de arbetslösa männen och 33 procent av de arbetslösa kvinnorna hade varit arbetslösa längre än ett halvår. Störst skillnad mellan könen är det i åldersgruppen 55-64 år, där har kvinnorna betydligt kortare arbetslöshet än männen, vilket bland annat skulle kunna bero på att det är ett stort arbetskraftsbehov inom kvinnodominerade yrken som till exempel vård och omsorg.

Källa: SCB, AKU

15-24 år

Totalt - antal veckor

Kvinnor - antal veckor

Män - antal veckor

25-54 år

Totalt - antal veckor

Kvinnor - antal veckor

Män - antal veckor

55-64 år

Totalt - antal veckor

Kvinnor - antal veckor

Män - antal veckor

3.16 » Högutbildade har kortare arbetslöshet

Andelen långtidsarbetslösa är högre bland lågutbildade än bland högutbildade. Nästan hälften av de arbetslösa med enbart förgymnasial utbildning hade varit arbetslösa längre än ett halvår, vilket kan jämföras med dem som hade en eftergymnasial utbildning där 31 procent var långtidsarbetslösa. Akademiker hade en ännu något lägre andel långtidsarbetslösa. Förgymnasialt utbildade var arbetslösa i genomsnitt 46 veckor, gymnasieutbildade i 39 veckor och eftergymnasialt utbildade i 31 veckor. Akademiker hade en genomsnittlig arbetslöshetstid på 32 veckor.

Källa: SCB, AKU

  • 48%

Förgymnasial utbildning

  • 36%

Gymnasial utbildning

  • 31%

Eftergymnasial utbildning

  • 27%

Akademiker

3.17 » Kostnader för arbetslösheten

2017 fick 223 000 personer någon gång a-kassa och totalt betalades 12,2 miljarder kronor ut. Kommunerna betalade cirka 5 miljarder i försörjningsstöd till arbetslösa. Här redovisas statens, a-kassornas och kommunernas kostnader.

Utfall 2016 Prognos 2017 Utfall 2016
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader* 8,2 miljarder 8,4 miljarder 8,5 miljarder
A-kassa* 12,4 miljarder 11,8 miljarder 12,2 miljarder
Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning* 13,4 miljarder 13,2 miljarder 12,3 miljarder
Arbetsmarknadspolitiska program* 9,1 miljarder 9,2 miljarder 9,6 miljarder
Bidrag till administration av grundbeloppet* 55 miljoner 55,5 miljoner 55,5 miljoner
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen* 64,8 miljoner 64 miljoner 63,5 miljoner
A-kassornas administration** 1,6 miljarder Ingen prognos
Försörjningsstöd på grund av arbetslöshet*** Ca 5 miljarder Ingen prognos

* Regeringen, budgetprepositionen för 2018 och statens årsredovisning
** Sveriges a-kassor
*** Sveriges kommuner och landsting (SKL)

Share This