Ungdomsarbetslösheten

Lågkonjunkturen påverkar även de ungas arbetsmöjligheter. 67 000 ungdomar, 5,6 procent av befolkningen 15–24 år, varken arbetade eller studerade 2024 och antalet arbetslösa ungdomar (18–24 år) på Arbetsförmedlingen ökade. Undersökningar visar att fler ungdomar tycker att minskad arbetslöshet är en viktig samhällsfråga. Arbetsförmedlingen betonar vikten av gymnasieutbildning, men en av fyra elever tar inte examen.

4.1 67 000 unga varken arbetar eller studerar

2024 var det i snitt 67 000, 5,6 procent, av befolkningen 15–24 år som varken arbetade eller studerade, så kallade NEET (Not in Employment, Education or Training). Enligt SCB:s vanliga arbetskraftsundersökning var 166 000 (24,3 procent) unga arbetslösa men av dem var det 57 procent som var heltidsstuderande samtidigt som de sökte jobb. Därför kan det vara mer rättvisande att istället titta på hur många som varken arbetar eller studerar. Ungdomar är en konjunkturkänslig grupp – när konjunkturen viker så är ungdomarna bland de första som drabbas men det positiva är att de ofta får jobb snabbt när väl konjunkturen vänder.

4.2 Var tionde i EU är NEET

Tredje kvartalet 2024 var det 10,9 procent av EU:s unga (15–29 år) som varken arbetade eller studerade, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med 2023. Sverige ligger med 6,9 procent bland de länder som har lägst andel. Högst andel hade Rumänien med 18,4 procent vilket är nästan fyra gånger högre än Nederländerna som hade lägst med 4,8 procent. EU har som mål att NEET för personer i åldern 15–29 år ska sänkas till 9 procent 2030, och Sverige ligger redan en bra bit under det målet.

4.3 43 procent med okänd aktivitet

Uvas (unga som varken arbetar eller studerar) är ett mått som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) tagit fram och som bygger på uppgifter i myndigheternas register. 2022 var det totalt 59 000 unga i åldern 16–24 år som var Uvas. Räknar man också med 25–29-åringarna så var det totalt 132 000 som ingick i gruppen. Det är en minskning med 6 000 jämfört med 2021. För att ingå i Uvas ska personen under ett helt år:

• inte haft inkomster över ett basbelopp (58 800 kronor 2025),
• inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar.

Uvas-måttet ger möjlighet att se dessa ungdomars sysselsättning under året. De kan ha haft stöd från Arbetsförmedlingen, sin kommun eller Försäkringskassan, eller flera aktörer samtidigt. En stor grupp, 43 procent, av 16–24-åringarna hade ingen känd aktivitet, och männen i högre utsträckning än kvinnorna, 46 respektive 38 procent. Skillnaderna i landet var stora. I Stockholms län kunde hälften av de som varken arbetade eller studerade inte spåras i några register, medan det i Gävleborg var drygt 3 av 10. Att unga människor varken arbetar
eller studerar kan förstås bero på olika saker och på olika grad av frivillighet. En del har helt enkelt frivilligt valt att göra något annat, till exempel resa utomlands, medan andra helt ofrivilligt har hamnat utanför systemet.

43 procent av de unga som varken arbetar eller studerar har okänd aktivitet – det går inte att via register kartlägga vad de gör

4.4 Ökad ungdomsarbetslöshet

2023 var andelen inskrivna arbetslösa ungdomar (18–24 år) på Arbetsförmedlingen den lägsta på hela 2000-talet, men under 2024 ökade den något. Arbetsförmedlingens bedömning är att ungdomsarbetslösheten kommer att öka även under 2025 och att den därefter sjunker i takt med att efterfrågan på arbetskraft väntas öka. Demografin har betydelse för arbetslöshetsnivåerna för ungdomar – ungdomskullarna har minskat sedan 2014 och då har även arbetslösheten minskat (förutom under pandemin). De närmaste åren bedömer SCB att befolkningen i åldern 18–24 år kommer öka marginellt.

4.5 En av fyra klarar inte gymnasiet

En fjärdedel av eleverna i en elevkull lämnar gymnasieskolan utan examen. Av de som började gymnasiet 2020 var det efter fyra år 75 procent som hade slutfört sin gymnasieutbildning och tagit examen. Vilken utbildningsnivå föräldrarna har spelar roll för om eleven avslutar sin utbildning eller inte – de elever vars föräldrar har en längre utbildning tar i högre grad examen. Av dem som hade föräldrar med eftergymnasial utbildning var det 83 procent som tog examen inom 4 år. Hade föräldrarna en gymnasial utbildning var det 69 procent av eleverna som tog examen och för elever vars föräldrar hade förgymnasial utbildning var det 43 procent. En avslutad gymnasieutbildning förbättrar avse­värt möjligheterna att få ett jobb och man brukar beskriva den som en vattendelare på den svenska arbetsmarknaden. Av dem som är arbetslösa saknar 33 procent en gymnasieutbildning (se 3.8).

4.6 79 procent jobbar eller studerar

2018/19 var det 76 000 som tog examen från gymnasiet. Tre år senare, 2022, hade 79 procent av dem antingen en etablerad ställning på arbets­marknaden eller så studerade de på hög skolan. Av dem som gått ett yrkesprogram var det 64 procent som hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden medan det bland dem som hade gått ett högskole­förberedande program var 23 procent – flera av dem valde att studera vidare.

4.7 Var fjärde studerar vidare inom ett år

Av dem som tagit en gymnasieexamen är det ungefär var fjärde som börjar studera på högskola inom ett år. Under pandemin var det något högre andel som gick direkt till högskolan, men de senaste avgångsåren har den varit oförändrat. Det är vanligare bland kvinnorna än bland männen att man väljer att studera så nära inpå gymnasiet, 26 respektive 19 procent.

– En fjärdedel av eleverna i en elevkull lämnar gymnasieskolan utan examen.

4.8 En halv miljon sökte till högskolan

Efter en topp med sökande under pandemin gick efterfrågan på högskoleutbildning ner igen. 2023 ökade den något och mellan höstterminerna 2023 och 2024 har antalet sökanden ökat med 7 procent till 490 000. Enligt Universitets­ och högskole rådet var det störst ökning av nya sökande, som inte sökt på tio år. Det indikerar att fler vill byta bana. Lågkonjunkturen och det relativt nya omställnings studie stödet som infördes 2022 är också faktorer som bidrar till ökat intresse för att studera.

4.9 Stor skillnad mellan stad och land

Av dem som gick ut gymnasiet 2019 var det 66 procent av kvinnorna och 48 procent av männen som läste vidare på högskolan inom fem år. Det är vanligare i storstäderna än på landsbygden att man studerar vidare och där är också minst skillnad mellan kvinnor och män när det gäller hur stor andel som börjar på högskola inom fem år. I storstäderna läste 76 procent av kvinnorna och 63 procent av männen vidare medan motsvarande siffra i landsbygdskommunerna var 56 och 33 procent. Oavsett region så läser kvinnorna vidare i större utsträckning än männen.

4.10 Ökad oro för ekonomin bland unga

Ungdomsbarometern har i Generations rapporten 2025 bland annat frågat ungdomarna (15–24 år) vad som är viktigt i livet. 49 procent av dem uppger att en av de viktigaste sakerna för dem är att tjäna pengar, och siffran har ökat med hela 13 procentenheter på fem år. Samtidigt upplever många, 44 procent, att deras ekonomi är mycket stressande. Och det är inte bara ett privatekonomiskt intresse bakom siffrorna, enligt Ungdomsbarometern är det också en effekt av de rådande ekonomiska omständigheterna och att framtiden känns oviss. Det visar också frågan om vilka samhällsfrågor som känns viktigast, där Minskad arbetslöshet har ökat i betydelse – 35 procent tycker att det är en viktig fråga, vilket är en ökning med 7 procentenheter sedan 2019

Unga som lämnar gymnasieskolan utan examen har sämre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Med det följer en förhöjd risk för utanförskap i form av till exempel lägre inkomst och sämre hälsa.
Källa: Sveriges kommuner och regioner, uppdrag fullföljd utbildning