Välj en sida

2. Sysselsättningen

2018 hade 4,8 miljoner av de som var 20-64 år ett jobb. Det motsvarar en sysselsättningsgrad på cirka 83 procent, vilket var den högsta i EU. Och den högsta sysselsättningsgraden i Sverige hade akademikerna. Av de som arbetade var nio av tio anställda, på hel- eller deltid, och en av tio var företagare. 27 procent av kvinnorna och 11 procent av männen deltidsarbetade – och de uppgav olika skäl till varför de arbetade deltid.

2.1 » Antalet sysselsatta ökade med 81 000 personer

Antalet sysselsatta fortsatte att öka 2018. Totalt var 4 785 000 sysselsatta, vilket är en ökning med 81 000 personer, 2 procent. Antalet sysselsatta akademiker ökade ännu mer, med 91 000, vilket innebär att antalet sysselsatta icke-akademiker under året har minskat något. Cirka 1,8 miljoner av befolkningen var akademiker och av dem var det drygt 1,6 miljoner som var sysselsatta.

Källa: SCB, AKU

Totalt antal sysselsatta
Akademiker

2.2 » Sysselsättningsgraden ökade

Andelen sysselsatta, sysselsättningsgraden, var 82,6 procent – en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med 2017. De senaste åren, efter finanskrisen 2008/2009, är det en tydlig trend att sysselsättningen ökar och Sverige har den högsta sysselsättningsgraden i EU. Akademiker är den grupp i Sverige som har högst sysselsättning – 90,9 procent.

Källa: SCB, AKU

Total sysselsättningsgrad

Akademiker

2.3 » Gnosjöandan ger hög sysselsättning

Antalet sysselsatta ökade med det stora antalet 81 000 personer mellan 2017 och 2018 – från 4 704 000 till 4 785 000. Mer än hälften av de sysselsatta bor i ett storstadslän men sysselsättningsgraden skiljer sig ganska stort mellan de länen. Av alla län hade Jönköpings län högst sysselsättningsgrad. Länet är känt för sitt småföretagande och entreprenörskap, den så kallade Gnosjöandan. Det ligger också strategiskt bra mellan Stockholm, Göteborg och kontinenten och längs E4:an har många företag därför stora lager. Skillnaden mellan kvinnors och mäns sysselsättning var dock påfallande stor i länet. Östergötland som hade lägst sysselsättning har ett universitet som är viktigt för länet men det stora antalet studenter gör att sysselsättningsgraden pressas ned även om många jobbar. Östergötland hade också den lägsta sysselsättningsgraden bland kvinnor.

Jönköpings län (169 000 personer)

  • 85.9% 85.9%
Totalt
  • 81.9% 81.9%
Kvinnor
  • 89.5% 89.5%
Män

Stockholms län (1 188 000 personer)

  • 85.7% 85.7%
Totalt
  • 84.3% 84.3%
Kvinnor
  • 87.2% 87.2%
Män

Hallands län (154 000 personer)

  • 85.7% 85.7%
Totalt
  • 85.7% 85.7%
Kvinnor
  • 85.7% 85.7%
Män

Jämtlands län (62 000 personer)

  • 84.6% 84.6%
Totalt
  • 80.4% 80.4%
Kvinnor
  • 88.4% 88.4%
Män

Norrbottens län (115 000 personer)

  • 84.4% 84.4%
Totalt
  • 83.7% 83.7%
Kvinnor
  • 84.9% 84.9%
Män

Kalmar län (109 000 personer)

  • 82.7% 82.7%
Totalt
  • 82.5% 82.5%
Kvinnor
  • 82.9% 82.9%
Män

Västra Götalands län (811 000 personer)

  • 82.7% 82.7%
Totalt
  • 79.5% 79.5%
Kvinnor
  • 84.9% 84.9%
Män

Dalarnas län (128 000 personer)

  • 82.7% 82.7%
Totalt
  • 83.4% 83.4%
Kvinnor
  • 82.1% 82.1%
Män

Gotlands län (28 000 personer)

  • 82.3% 82.3%
Totalt
  • 80.1% 80.1%
Kvinnor
  • 84.5% 84.5%
Män

Värmlands län (126 000 personer)

  • 82.3% 82.3%
Totalt
  • 80.1% 80.1%
Kvinnor
  • 84.3% 84.3%
Män

Västernorrlands län (111 000 personer)

  • 82.1% 82.1%
Totalt
  • 79.3% 79.3%
Kvinnor
  • 84.5% 84.5%
Män

Västerbottens län (125 000 personer)

  • 81.7% 81.7%
Totalt
  • 81.8% 81.8%
Kvinnor
  • 81.7% 81.7%
Män

Gävleborgs län (125 000 personer)

  • 81.4% 81.4%
Totalt
  • 78.1% 78.1%
Kvinnor
  • 84.5% 84.5%
Män

Södermanlands län (126 000 personer)

  • 81.3% 81.3%
Totalt
  • 76.4% 76.4%
Kvinnor
  • 85.7% 85.7%
Män

Uppsala län (177 000 personer)

  • 81.0% 81.0%
Totalt
  • 77.2% 77.2%
Kvinnor
  • 84.8% 84.8%
Män

Västmanlands län (121 000 personer)

  • 81.0% 81.0%
Totalt
  • 77.2% 77.2%
Kvinnor
  • 84.6% 84.6%
Män

Kronobergs län (88 000 personer)

  • 80.4% 80.4%
Totalt
  • 78.9% 78.9%
Kvinnor
  • 81.9% 81.9%
Män

Örebro län (133 000 personer)

  • 79.3% 79.3%
Totalt
  • 76.7% 76.7%
Kvinnor
  • 81.6% 81.6%
Män

Blekinge län (69 000 personer)

  • 79.2% 79.2%
Totalt
  • 77.3% 77.3%
Kvinnor
  • 80.8% 80.8%
Män

Skåne län (612 000 personer)

  • 79.1% 79.1%
Totalt
  • 77.0% 77.0%
Kvinnor
  • 81.2% 81.2%
Män

Östergötlands län (207 000 personer)

  • 78.5% 78.5%
Totalt
  • 75.4% 75.4%
Kvinnor
  • 81.3% 81.3%
Män

Hela landet (4 785 000 personer)

  • 82.6% 82.6%
Totalt
  • 80.4% 80.4%
Kvinnor
  • 84.7% 84.7%
Män

Sysselsättningsgraden i de största kommunerna

Stockholm

  • 85.6% 85.6%
Totalt
  • 84.4% 84.4%
Kvinnor
  • 86.9% 86.9%
Män

Göteborg

  • 80.6% 80.6%
Totalt
  • 77.7% 77.7%
Kvinnor
  • 83.5% 83.5%
Män

Malmö

  • 75.7% 75.7%
Totalt
  • 73.6% 73.6%
Kvinnor
  • 77.6% 77.6%
Män

Övriga

  • 82.7% 82.7%
Totalt
  • 80.4% 80.4%
Kvinnor
  • 84.8% 84.8%
Män
Källa: SCB, AKU

2.4 » 72 % sysselsättningsgrad i Europa

2017 var den genomsnittliga sysselsättningsgraden för hela EU 72,1 procent och det är den högsta i EU:s historia. Sedan 2016 är det en ökning med en procentenhet. Sverige hade, med god marginal till tvåan Tyskland, den högsta sysselsättningsgraden, lägst sysselsättning hade Grekland. Skillnaden mellan kvinnors och mäns sysselsättningsgrad skiljer sig stort mellan länderna, I Sverige, där kvinnorna i hög utsträckning deltar i arbetskraften, var skillnaden jämförelsevis liten, 4 procentenheter, medan till exempel Italien hade nästan 20 procentenheter högre sysselsättning bland män än bland kvinnor. Hur stor andel som är sysselsatta är en central del i EU:s ekonomiska strategi EU2020 och målet är att minst 75 procent av befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) ska vara sysselsatta år 2020.
8 av 10 har ett jobb att gå till. Sverige hade den högsta sysselsättningsgraden i hela EU (20-64 år) 2017, det finns inget annat EU-land där en så stor andel av befolkningen jobbar.
8 av 10 har ett jobb att gå till. Sverige hade den högsta sysselsättningsgraden i hela EU (20-64 år) 2017, det finns inget annat EU-land där en så stor andel av befolkningen jobbar.

Sverige (4 704 000 personer)

  • 81.8% 81.8%
Totalt
  • 79.8% 79.8%
Kvinnor
  • 83.8% 83.8%
Män

Tyskland (39 386 000 personer)

  • 79.2% 79.2%
Totalt
  • 75.2% 75.2%
Kvinnor
  • 83.1% 83.1%
Män

Estland (618 000 personer)

  • 78.7% 78.7%
Totalt
  • 75.1% 75.1%
Kvinnor
  • 82.4% 82.4%
Män

Norge (2 448 000 personer)

  • 78.3% 78.3%
Totalt
  • 76.2% 76.2%
Kvinnor
  • 80.2% 80.2%
Män

Storbritannien (29 769 000 personer)

  • 78.2% 78.2%
Totalt
  • 73.1% 73.1%
Kvinnor
  • 83.4% 83.4%
Män

Nederländerna (7 816 000 personer)

  • 78.0% 78.0%
Totalt
  • 72.8% 72.8%
Kvinnor
  • 83.3% 83.3%
Män

Danmark (2 573 000 personer)

  • 76.9% 76.9%
Totalt
  • 73.7% 73.7%
Kvinnor
  • 80.2% 80.2%
Män

Finland (2 334 000 personer)

  • 74.2% 74.2%
Totalt
  • 72.4% 72.4%
Kvinnor
  • 75.9% 75.9%
Män

Ungern (4 348 000 personer)

  • 73.3% 73.3%
Totalt
  • 65.7% 65.7%
Kvinnor
  • 81.0% 81.0%
Män

Bulgarien (3 058 000 personer)

  • 71.3% 71.3%
Totalt
  • 67.3% 67.3%
Kvinnor
  • 75.3% 75.3%
Män

Polen (15 994 000 personer)

  • 70.9% 70.9%
Totalt
  • 63.6% 63.6%
Kvinnor
  • 78.2% 78.2%
Män

Frankrike (26 110 000 personer)

  • 70.6% 70.6%
Totalt
  • 66.7% 66.7%
Kvinnor
  • 74.6% 74.6%
Män

Rumänien (8 274 000 personer)

  • 68.8% 68.8%
Totalt
  • 60.2% 60.2%
Kvinnor
  • 77.3% 77.3%
Män

Spanien (18 531 000 personer)

  • 65.5% 65.5%
Totalt
  • 59.6% 59.6%
Kvinnor
  • 71.5% 71.5%
Män

Italien (22 343 000 personer)

  • 62.3% 62.3%
Totalt
  • 52.5% 52.5%
Kvinnor
  • 72.3% 72.3%
Män

Grekland (3 669 000 personer)

  • 57.8% 57.8%
Totalt
  • 48.0% 48.0%
Kvinnor
  • 67.7% 67.7%
Män

EU (217 748 000 personer)

  • 72.1% 72.1%
Totalt
  • 66.4% 66.4%
Kvinnor
  • 77.9% 77.9%
Män
Ett urval av EU:s medlemsländer + Norge. EU avser snittet för alla 28 medlemsländer.

Källa: Eurostat

2.5 » Kvinnors sysselsättningsgrad är över 80 % igen

För både kvinnor och män har sysselsättningsgraden ökat mellan åren 2017 och 2018, för kvinnorna från 79,8 till 80,4 procent och för männen från 83,8 till 84,7 procent. Det är första året sedan 1991 som kvinnornas sysselsättningsgrad överstiger 80 procent. Att kvinnor har jämförelsevis lägre sysselsättningsgrad beror på att de i högre grad står utanför arbetsmarknaden, bland annat är de hemarbetande, sjuka, och studerar på heltid i större omfattning än männen.

Källa: SCB, AKU

Kvinnor
Män

2.6 » Kompetensbrist är den stora utmaningen

Sysselsättningsgraden skiljer sig stort beroende på utbildningsnivå. Att ha en längre utbildning ger goda förutsättningar för att ha en stark förankring på arbetsmarknaden. Akademiker har den högsta sysselsättningsgraden – mer än 30 procentenheter högre än de som har endast förgymnasial utbildning. Enligt Arbetsförmedlingen är det brist på arbetskraft både inom gymnasiala och eftergymnasiala yrken, vilket innebär att utmaningen ligger i att matcha arbetslösa till utbildning som sedan leder till jobb.

Källa: SCB, AKU

2.7 » 3 av 10 kvinnor arbetar deltid

Den genomsnittliga veckoarbetstiden är 38 timmar och 81 procent av alla sysselsatta arbetar heltid, 35 timmar eller mer per vecka. Bland kvinnorna var det knappt 3 av 10 som arbetade deltid medan det bland männen endast var 1 av 10. Högutbildade kvinnor arbetade i högre utsträckning heltid, vilket bland annat kan bero på att de ofta kan anpassa sin arbetstid och utföra arbetet till exempel hemifrån eller från annan plats än arbetsplatsen.

Kvinnor (2 282 000 sysselsatta)

  • 27% 27%
1–34 tim/vecka (Akademiker 20 %)
  • 73% 73%
35+ tim/vecka (Akademiker 80 %)

Män (2 503 000 sysselsatta)

  • 11% 11%
1–34 tim/vecka (Akademiker 1 %)
  • 89% 89%
35+ tim/vecka (Akademiker 90 %)

KÄLLA: SCB, AKU

2.8 » Yngre, äldre och kvinnor arbetar deltid

Ungdomar och äldre arbetar i högre utsträckning deltid och kvinnor arbetar genomgående betydligt mer deltid än männen. Störst skillnad är det i de åldersgrupper då många väljer att bilda familj. Sverige är ett av världens mest jämställda länder men det finns fortfarande stora skillnader i hur stor del av det obetalda hemarbetet som kvinnor och män utför. Det får konsekvenser för bland annat kvinnors löneutveckling och karriärmöjligheter. Andra orsaker till högre andel deltidsarbetande är att kvinnor studerar i högre utsträckning än män och att det är vanligare med deltidstjänster inom kvinnodominerade yrken.
Kvinnor
Män

KÄLLA: SCB, AKU

2.9 » Var fjärde deltidsarbetande vill jobba heltid

Den vanligaste orsaken till att man jobbar deltid är att man inte fått eller hittat ett heltidsjobb och det gäller för både kvinnor och män. Kvinnors större ansvarstagande för barn och familj är också tydligt – den näst vanligaste orsaken till kvinnors deltidsarbete är vård av barn, bland männen kommer det först på femte plats. Kvinnor upplever också i dubbelt så hög grad som männen att de inte orkar arbeta mer än deltid för att deras jobb är för fysiskt och/eller psykiskt krävande. Människo- och kontaktyrken, så som vård och omsorg, skola och socialtjänst är exempel på kvinnodominerade yrken. Sjukskrivningsstatistik visar också att kvinnor är sjukskrivna i högre grad än män.

Deltidsarbetar men söker heltid

  • 22% 22%
Kvinnor
  • 28% 28%
Män

Vård av barn

  • 17% 17%
Kvinnor
  • 9% 9%
Män

Andra personliga eller familjeskäl (t. ex. pensionär)

  • 10% 10%
Kvinnor
  • 10% 10%
Män

Egen sjukdom/nedsatt arbetsförmåga

  • 11% 11%
Kvinnor
  • 12% 12%
Män

Studier

  • 13% 13%
Kvinnor
  • 18% 18%
Män

Orkar inte — arbetet är fysiskt och/eller psykiskt krävande

  • 9% 9%
Kvinnor
  • 4% 4%
Män

Har flera jobb

  • 5% 5%
Kvinnor
  • 8% 8%
Män

Vård av anhörig/släkting

  • 2% 2%
Kvinnor
  • 1% 1%
Män

Övrigt

  • 9% 9%
Kvinnor
  • 10% 10%
Män
Källa: SCB, AKU

2.10 » 9 av 10 är anställda

En stor majoritet, drygt 90 procent av de sysselsatta, är anställda och de absolut flesta har en fast anställning. Resterande knappa 10 procent är företagare. Akademiker hade något högre andel fasta anställningar, lägre andel tidsbegränsat anställda och lägre andel företagare. Mellan 2017 och 2018 ökade antalet fast anställda med 95 000 och det ökade ungefär lika mycket bland kvinnor som bland män. Tidsbegränsat anställda och företagare låg kvar på ungefär samma nivå.

Källa: SCB, AKU

Fast anställda (3 764 000 personer)
Akademiker 84 %
Tidsbegränsat anställda (603 000 personer)
Akademiker 10 %
Företagare (419 000 personer)
Akademiker 6 %

2.10.1 » Fast anställda

Kvinnor har i högre grad fast anställning. Bland alla sysselsatta i åldersgruppen 20-64 år var det 80 procent av kvinnorna och 77 procent av männen som var fast anställda. Kvinnorna har också högre andel tidsbegränsat anställda medan männen i betydligt högre grad är företagare.
Kvinnor
Män

2.10.2 » Tidsbegränsat anställda

Ungdomar är den grupp där tidsbegränsade anställningar är vanligast, vilket bland annat beror på att de i högre utsträckning kombinerar studier med extrajobb. Tillfälliga anställningar minskar med åldern men ökar efter pensionsåldern.
Kvinnor
Män

2.10.3 » Företagare

Mer än dubbelt så hög andel män än kvinnor är företagare, 5 respektive 12 procent (20-64 år) och en hög andel av dem som väljer att arbeta efter ordinarie pensionsålder gör det i sitt egna företag. Ungdomar driver i väldigt liten utsträckning eget företag.
Kvinnor
Män

2.11 » Nyanställningarna minskade

2018 nyanställdes 1,4 miljoner personer (15-74 år), en minskning med cirka 100 000 jämfört med 2017, men antalet är fortfarande över medel för de senaste 10 åren. Minskningen kan vara ett tecken på avmattning men också på att det är svårt för en del arbetsgivare att hitta den arbetskraft de söker.

Källa: SCB, AKU

Cirka 1,4 miljoner personer nyanställdes 2017, 51 procent av dem var kvinnor

2.12 » Fler kom in i arbetskraften

47 procent av de 1,4 miljoner (15-74 år) som nyanställdes hade varit anställda hos en annan arbetsgivare i anslutning till den nya anställningen. 23 procent kom från arbetslöshet och 30 procent, en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2017, kom från gruppen Ej i arbetskraften, vilket bland annat skulle kunna bero på att fler nyanlända fått jobb och kommit med i den officiella statistiken. Flest anställningar gjordes i privat sektor, 71 procent. 64 procent av alla nyanställningar var tidsbegränsade och 38 procent av alla nyanställda var 15-24 år.

Källa: SCB, AKU

Sysselsatta (660 000 personer)

Ej i arbetskraften (420 000 personer)

Arbetslösa (332 000 personer)

2.13 » Viktigt med kontakter

Det allra vanligaste sättet att hitta ett jobb är via kontakter och den vanligaste kontakten är den som sker direkt med arbetsgivaren. 4 av 10 av dem (15-74 år) som nyanställdes hade fått kännedom om jobbet när de varit i kontakt med arbetsgivaren och 2 av 10 fick det via släkt och bekanta. 10 procent fick reda på att jobbet var ledigt genom arbetsförmedlingen.

Källa: SCB, AKU

  • 22% 22%
Anhöriga/vänner/bekanta
  • 20% 20%
Arbetsgivaren tog kontakt
  • 19% 19%
Arbetssökanden tog kontakt
  • 11% 11%
Annons
  • 10% 10%
Arbetsförmedlingen
  • 12% 12%
Uppgift saknas
  • 7% 7%
Övriga kanaler
Share This