Välj en sida
2

Syssel­sättningen

2019 hade 4,8 miljoner av de som var 20–64 år ett jobb. Det motsvarar en sysselsättningsgrad på cirka 82 procent, vilket var den högsta i EU. Och den högsta sysselsättningsgraden i Sverige hade akademikerna. Av de som arbetad var nio av tio anställda, på hel- eller deltid, och en av tio var företagare. 26 procent av kvinnorna och 11 procent av männen deltidsarbetade – och de uppgav olika skäl till varför.

2.1 » Var tredje sysselsatt är akademiker

De senaste 10 åren har antalet sysselsatta ökat med en halv miljon (12 procent) – från 4,3 till 4,8 miljoner. 2019 var det första året sedan 2011 som det inte var en statistiskt säkerställd ökning av antalet sysselsatta. Under samma period, 2009–2019, har antalet sysselsatta akademiker ökat med 57 procent, vilket innebär att var tredje sysselsatt, jämfört med var fjärde för 10 år sedan, har en akademisk utbildning på minst 3 år.

Källa: SCB, AKU

Sysselsatta

Totalt

Akademiker

2.2 » Sysselsättningen stannade av

2019 var sysselsättningsgraden, andelen sysselsatta av befolkningen, 82,1 procent. Året innan var den 82,4 procent. Minskningen var inte statistiskt säkerställd men den tydliga trenden med ökad sysselsättning bröts. Akademikerna hade en sysselsättningsgrad på 91,1 procent – en nästan 10 procentenheter högre sysselsättning än för befolkningen totalt.

Källa: SCB, AKU

Sysselsättningsgrad

Totalt

Akademiker

2.3 » Stor skillnad i sysselsättning

Sysselsättningens storlek varierar i landet och skillnaden mellan Hallands län som hade den högsta sysselsättningsgraden 2019 och Skånes län som hade den lägsta var drygt 8 procentenheter. Men det finns större skillnader än så om man tittar på kommunnivå – från den kommun som hade den högsta andelen förvärvsarbetande 2018 – Habo i Jönköpings län med 89,1 procent till den lägsta – Eda i Värmlands län med 66,4 procent. Sysselsättningsgraden för kvinnorna var högst i Hallands län och för männen i Jönköpings län. Lägst sysselsättningsgrad hade kvinnorna i Södermanlands och Skånes län och männen i Örebro län.

Källa: SCB, RAMS

Sysselsättningsgrad per län

Sysselsättning per storstadskommun

De 5 kommuner som hade högst sysselsättning 2018 *

De 5 kommuner som hade lägst sysselsättning 2018 *

* Andel förvärvsarbetande 2018, registerbaserat

2.4 » Sverige har den högsta sysselsättningsgraden i EU

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i EU var 73,1 procent 2018, en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2017. Sverige toppade listan och hade förutom den högsta sysselsättningen på totalen (20–64 år) också den högsta sysselsättningsgraden bland kvinnor. Tjeckien hade den högsta sysselsättningen bland män men där är det stor skillnad mellan kvinnors och mäns sysselsättning, och det finns fler exempel på länder där kvinnorna arbetar i betydligt lägre utsträckning än männen. I alla EU-länder har kvinnorna lägre sysselsättningsgrad än männen.

EU:s mål är att minst 75 procent av dem i arbetsför ålder ska vara sysselsatta år 2020 – bland männen är det målet redan uppnått men bland kvinnorna är det en bra bit kvar.

Källa: Eurostat

2.5 » Fler män jobbar

Totalt var 2 516 000 män och 2 277 000 kvinnor sysselsatta 2019 – för männen innebär det en sysselsättningsgrad på 84,4 procent och för kvinnorna 79,7 procent (20–64 år). I alla åldersgrupper utom bland de allra yngsta, 15–19 år, har männen högre andel sysselsatta, vilket indikerar att fler unga kvinnor jobbar extra vid sidan om studierna. Kvinnornas i övrigt lägre sysselsättningsgrad beror bland annat på att de i högre grad än männen är hemarbetande, sjuka och studerar på heltid.

Källa: SCB, AKU

Kvinnor

Män

2.6 » Låg utbildning – låg sysselsättning

De som endast har en förgymnasial utbildning har den lägsta sysselsättningsgraden, knappt 6 av 10 arbetar. För dem som har gått klart gymnasiet ökar sysselsättningsgraden med knappt 25 procentenheter och för dem som dessutom studerat vidare på universitet eller högskola i minst 3 år är sysselsättningsgraden ytterligare nästan 9 procentenheter högre. Akademiker är därmed den grupp som i störst omfattning deltar på arbetsmarknaden. 2019 var Arbetsförmedlingens prognos att det de kommande åren kommer vara brist på utbildad arbetskraft, vilket skulle innebära fortsatt stor konkurrens om de jobb som saknar krav på utbildning.

Källa: SCB, AKU

2.7 » 3 av 10 kvinnor arbetar deltid

En sysselsatt person arbetar i genomsnitt 38 timmar per vecka. Av alla sysselsatta (20–64 år) är det 82 procent som arbetar heltid, det vill säga 35 timmar eller mer. Deltidsarbete är 3 gånger vanligare bland kvinnorna än bland männen: 3 av 10 kvinnor och 1 av 10 män arbetar max 34 timmar i veckan. Högutbildade kvinnor arbetade 2019 i lägre utsträckning deltid medan det inte var någon större skillnad för högutbildade män. Sedan 2009 har andelen deltidsarbetande kvinnor minskat från 34 till 26 procent och bland männen är andelen oförändrad.

Källa: SCB, AKU

2.8 » Yngre och äldre arbetar deltid

Bland de yngsta och äldsta är det av naturliga orsaker (skola och pension) mer vanligt med deltid. Skillnaden mellan kvinnors och mäns deltidsarbete beror bland annat på att kvinnor fortfarande tar större ansvar för det obetalda hemarbetet, enligt SCB:s tidsanvändningsundersökning cirka 5 timmar mer per vecka än männen. Andra orsaker till att kvinnor jobbar mer deltid är att de studerar i högre utsträckning än männen och att det i många kvinnodominerade yrken är vanligt med deltidstjänster.

Källa: SCB, AKU

Kvinnor

Män

Som deltid räknas 1-34 timmar per vecka.

2.9 » Var femte deltidsarbetande vill ha heltid

Att man inte lyckats få ett heltidsarbete är den vanligaste orsaken till att man arbetar deltid – 22 procent av kvinnorna och 27 procent av männen som arbetar deltid svarar att de söker heltidsjobb. Den näst vanligaste orsaken bland kvinnor är vård av barn och bland männen studier. Det faktum att kvinnor är sjukskrivna i högre grad än män avspeglas också till viss del i deltidsstatistiken, dubbelt så hög andel kvinnor än män väljer att arbeta deltid eftersom arbetet är fysiskt och/eller psykiskt krävande. Jämfört med andra länder har Sverige hög andel kvinnor som ingår i arbetskraften men Sverige har också en könssegregerad arbetsmarknader och kvinnor och män arbetar i olika sektorer.

Källa: SCB, AKU

2.10 » 9 av 10 är anställda

Av alla sysselsatta är 90 procent anställda och 10 procent företagare, och av de anställda har de flesta fast anställning. Bland akademikerna är det en högre andel som är fast anställda och färre som är tidsbegränsat anställda eller företagare. Fördelningen mellan de olika anställningsformerna och företagare har på det stora hela sett likadan ut de senaste 10 åren. Andelen tidsbegränsat anställda är högst i offentlig sektor med 16 procent, jämfört med privat sektor där den är 13 procent.

Källa: SCB, AKU

Fast anställda (78 %)

Tidsbegränsat anställda (13 %)

Företagare (9 %)

Akademiker

2.10.1 Fast anställda

Av alla sysselsatta 20–64 år var det 80 procent av kvinnorna och 77 procent av männen som var fast anställda. För kvinnor som är anställda är andelen med fast anställning lägre än för män – av alla anställda var det 86 procent som var fast anställda, 88 procent för männen och 85 procent för kvinnorna.

2.10.2 Tidsbegränsat anställda

Tidsbegränsade anställningar är vanligast bland ungdomar, vilket bland annat beror på att de i större utsträckning jobbar extra vid sidan om studierna. Tillfälliga anställningar minskar med åldern och ökar igen efter pensionsåldern. Av alla anställda är det 14 procent som är tidsbegränsat anställda, 12 procent för männen och 15 procent för kvinnorna.

2.10.3 Företagare

Mer än dubbelt så hög andel män än kvinnor är företagare, 12 procent jämfört med 5 procent (20–64 år). Av de som väljer att jobba efter att man fyllt 65 är det en tredjedel som gör det i sitt eget företag. Ungdomar driver i väldigt liten utsträckning eget företag.

2.11 » 1,5 miljoner nyanställningar

Totalt gjordes drygt 1,5 miljoner nyanställningar (15–74 år) under 2019. Ungefär 3 av 4 anställdes till privat sektor och 65 procent var till tidsbegränsade jobb. Knappt hälften av de som anställdes kom från ett annat jobb och den andra halvan hade antingen varit arbetslösa eller stått utanför arbetskraften. 4 av 10 var ungdomar och fördelningen mellan kvinnor och män var cirka 50/50 i alla åldersgrupper. I offentlig sektor var 69 procent av de nyanställda kvinnor och i privat sektor var det 45 procent.

Källa: SCB, AKU

2.12 » 6 av 10 får jobb via kontakter

2 av 10 som nyanställdes (15–74 år) hade fått jobbet efter att arbetsgivaren hade kontaktat dem och lika många hade fått jobbet genom att själv kontakta arbetsgivaren. 20 procent fick kännedom om jobbet via släkt och bekanta och 10 procent hittade jobbet via Arbetsförmedlingen.

Källa: SCB, AKU

Anhöriga/vänner/bekanta (21 %)

Arbetssökanden tog kontakt (20 %)

Arbetsgivaren tog kontakt (19 %)

Arbetsförmedlingen (10 %)

Annons (11 %)

Övriga kanaler (7 %)

Uppgift saknas (12 %)