Välj en sida

4. Ungdomsarbetslösheten

Ungdomsarbetslösheten i Sverige och Europa har sjunkit men är fortfarande hög. Enligt den officiella statistiken från SCB var 16,8 procent av arbetskraften 15-24 år arbetslösa, men hälften av dem studerade på heltid samtidigt som de sökte jobb. Ett mer rättvisande sätt är att mäta hur många som varken arbetar eller studerar.

4.1 » 71 000 varken arbetar eller studerar

2018 var det i snitt 71 000 ungdomar (15-24 år), 6,2 procent, som varken arbetade eller studerade, så kallade NEET. Siffran är oförändrad jämfört med 2017. 3,3 procent av 15-19-åringarna och 8,8 procent av 20-24-åringarna ingick i gruppen. Ungdomsarbetslösheten, det vill säga mätt på arbetskraften, har minskat och låg 2018 på den lägsta nivån på 15 år. Gruppen unga som varken arbetar eller studerar har däremot inte minskat i samma utsträckning. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har fått i uppdrag att stödja aktörer som arbetar med dessa ungdomars etablering.

NEET – not in employment, education or training.
Källa: SCB, AKU

15-19 år (18 000 personer)

  • 43% 43%

43 % kvinnor

57 % män

20-24 år (53 000 personer)

  • 49% 49%

49 % kvinnor

51 % män

15-24 år (71 000 personer)

  • 47% 47%

47 % kvinnor

53 % män

55 % av NEETarna har aldrig arbetat

4.2 » Var tionde ungdom i EU är NEET

2017 var det 10,9 procent av ungdomarna (15-24 år) i EU som varken arbetade eller studerade. Störst andel NEET hade Italien med 20 procent, vilket är oförändrat jämfört med 2016, och Nederländerna var fortsatt bäst i klassen med en något lägre andel än 2016, 4,0 procent. Flera av de länder som har högre ungdomsarbetslöshet har också högre arbetslöshet totalt sett. Sverige ligger bland de länder som har en relativt låg andel ungdomar som varken arbetar eller studerar.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är 6,5 %

  • Italien 20.0 % 20.0% 20.0%
  • Bulgarien 15,3 % 15.3% 15.3%
  • Grekland 15,3 % 15.3% 15.3%
  • Rumänien 15,2 % 15.2% 15.2%
  • Spanien 13,3 % 13.3% 13.3%
  • Frankrike 11,5 % 11.5% 11.5%
  • Ungern 11,0 % 11.0% 11.0%
  • EU 10,9 % 10.9% 10.9%
  • Storbritannien 10,3 % 10.3% 10.3%
  • Polen 9,5 % 9.5% 9.5%
  • Finland 9,4 % 9.4% 9.4%
  • Estland 9,4 % 9.4% 9.4%
  • Danmark 7,0 % 7.0% 7.0%
  • Tyskland 6,3 % 6.3% 6.3%
  • Sverige 6,1 % 6.1% 6.1%
  • Norge 4,6 % 4.6% 4.6%
  • Nederländerna 4,0 % 4.0% 4.0%

Not: 2017. Ett urval av EU:s medlemsländer + Norge. EU avser snittet för alla 28 medlemsländer.

Källa: Eurostat

4.3 » En tredjedel av Uvas har okänd aktivitet

Uvas (Unga som varken arbetar eller studerar) är ett mått som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram och som bygger på registerdata. 2016 var det 80 000 ungdomar i åldern 16-24 år och 89 000 i åldern 25-29 år som var Uvas.

För att ingå i Uvas ska personen under ett helt år:

  • inte haft inkomster över ett basbelopp
  • inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar

Uvas-måttet ger möjlighet att se vad dessa ungdomar gjorde under året. De kan ha stöd från Arbetsförmedlingen, sin kommun eller Försäkringskassan, eller flera aktörer samtidigt. En stor grupp, drygt 32 procent, har ingen känd aktivitet, och skillnaderna i landet när det gäller den gruppen är stora.

Källa: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Kombination statliga åtgärder och kommunalt stöd

  • 33.1% 33.1%

Totalt

  • 30.6% 30.6%

Kvinnor

  • 35.2% 35.2%

Män

Okänd aktivitet

  • 32.8% 32.8%

Totalt

  • 32.6% 32.6%

Kvinnor

  • 32.9% 32.9%

Män

Statliga arbetsmarknadsåtgärder

  • 28.7% 28.7%

Totalt

  • 25.3% 25.3%

Kvinnor

  • 31.6% 31.6%

Män

Sjuk eller funktionsnedsatt

  • 18.8% 18.8%

Totalt

  • 20.4% 20.4%

Kvinnor

  • 17.5% 17.5%

Män

Invandrat under året

  • 18.2% 18.2%

Totalt

  • 17.1% 17.1%

Kvinnor

  • 19.1% 19.1%

Män

Kommunalt stöd

  • 15.3% 15.3%

Totalt

  • 15.5% 15.5%

Kvinnor

  • 15.1% 15.1%

Män

Föräldraledig på garantinivå

  • 7.7% 7.7%

Totalt

  • 16.1% 16.1%

Kvinnor

  • 0.8% 0.8%

Män

Not: 16-24 år. Grupperna “Invandrat under året” och “Okänd aktivitet” är ömsesidigt uteslutande, dvs den som ingår i någon av dem kan inte ingå i någon annan grupp. I de övriga grupperna kan en person förekomma i en eller flera grupper.

Länen med högst andel okänd aktivitet av Uvas

  • 45.9% 45.9%

Stockholm

  • 35.7% 35.7%

Uppsala

  • 34.5% 34.5%

Halland

Länen med lägst andel okänd aktivitet av Uvas

  • 22.7% 22.7%

Kalmar

  • 22.7% 22.7%

Blekinge

  • 20.4% 20.4%

Västernorrland

Not: 16-24 år

4.4 » Färre unga på Arbetsförmedlingen

Antalet unga (18-24 år) som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har fortsatt att minska. Sedan 2011 har det minskat från 88 000 till 48 000, och som andel av arbetskraften med nästan 10 procentenheter, från 18,3 procent 2011 till 8,9 procent 2018. De unga kvinnornas arbetslöshet var 7,1 procent och de unga männens 10,5 procent år 2018.

Källa: Arbetsförmedlingen

Kvinnor

Män

Totalt

4.5 » Föräldrars utbildning spelar roll

Att ha en avslutad gymnasieutbildning har blivit en vattendelare på svensk arbetsmarknad. De som har gått färdigt gymnasiet har lättare att komma in på arbetsmarknaden än de som inte gör klart sin utbildning, och arbetslösheten är betydligt högre bland dem som endast har en förgymnasial utbildning. 2016 var det ungefär 7 av 10 som slutförde sin gymnasieutbildning inom tre år och andelen var högre bland kvinnorna än bland männen. Och familjebakgrunden spelar roll – de som hade föräldrar med gymnasial eller eftergymnasial utbildning slutförde i betydligt större utsträckning sin utbildning.

Ungdomar med avslutad utbildning

  • 72% 72%

Totalt

  • 74% 74%

Kvinnor

  • 69% 69%

Män

Andel med avslutad utbildning utifrån föräldrarnas utbildningsnivå

  • 37% 37%

Förgymnasial

  • 70% 70%

Gymnasial

  • 80% 80%

Eftergymnasial

Källa: Barnombudsmannen

4.6 » 55 000 nya högskolestudenter antogs

2018 sökte 122 000 personer för första gången till utbildningar vid universitet och högskolor, vilket på en tioårsperiod är en ökning med 30 procent. Antalet antagna har också ökat men inte i samma takt som antalet sökande, vilket gör att andelen antagna minskat med 17 procent. Jämfört med 2017 är intresset för att studera fortsatt högt och antalet sökande och antagna ligger på ungefär samma nivå.

År 2008

Antal som ansökte

Antal som antogs

  • Kvinnor 58% 58%
  • Män 42% 42%

År 2018

Antal som ansökte

Antal som antogs

  • Kvinnor 57% 57%
  • Män 43% 43%

Källa: SCB
Not: Nya sökande som inte tidigare varit registrerade på högskolan

4.7 » Senare inträde på arbetsmarknaden

Åldern då 75 procent av en årskull förvärvsarbetar har stigit. För mer än 30 år sedan, 1985, arbetade minst 75 procent av alla 21-åringar, 2014 inträffade det först vid 29 års ålder. Utbildningsnivån har också ökat under den här perioden, fler väljer att utbilda sig och då fördröjs inträdet på arbetsmarknaden. 2014 hade 36 procent av de 29-åriga kvinnorna en gymnasieutbildning och 42 procent hade en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre. För männen var motsvarande siffror 48 och 25 procent.

Ålder då de flesta (75 procent) arbetar

Källa: SCB

Ungas attityder till arbetsmarknaden är viktiga för både samhällsutvecklingen och för arbetsgivare som vill anställa. Ungdomarnas behov av trygghet på arbetsmarknaden överensstämmer i allt väsentligt med äldres. De vill gärna ha fast anställning, hög lön och tydligt ledarskap. De är som grupp inte oroliga för att bli arbetslösa, en femtedel anger att de har en sådan oro. I diagrammen på det här uppslaget visas resultat baserade på svar från 2 000 unga, 25-34 år, som har arbete som huvudsaklig sysselsättning. Av dem har 75 procent valt att vara medlem i a-kassan. Motsvarande siffra för hela arbetskraften är cirka 70 procent.

Här baseras resultaten på svar från 2 000 unga, 25 – 34 år, som har arbete som sysselsättning.

4.8 » Ungdomar vill ha fast jobb

Åldern då 75 procent av en årskull förvärvsarbetar har stigit. För mer än 30 år sedan, 1985, arbetade minst 75 procent av alla 21-åringar, 2014 inträffade det först vid 29 års ålder. Utbildningsnivån har också ökat under den här perioden, fler väljer att utbilda sig och då fördröjs inträdet på arbetsmarknaden. 2014 hade 36 procent av de 29-åriga kvinnorna en gymnasieutbildning och 42 procent hade en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre. För männen var motsvarande siffror 48 och 25 procent.

Hur viktigt är det med en fast anställning för dig?

Medlem i a-kassan

Ej medlem i a-kassan

Källa: Ungdomsbarometern

4.9 » Fast anställda är medlemmar

Av de unga som har fast anställning är det fler som valt att vara med i a-kassan. Att ha en fast anställning på heltid innebär också att man har lättare att uppfylla arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen – och därmed har man en tydlig vinning av att vara med i a-kassan.

Vilken typ av anställning har du?

Medlem i a-kassan

Ej medlem i a-kassan

Källa: Ungdomsbarometern

4.10 » Låg oro för arbetslöshet hos unga

Ungefär en femtedel av ungdomarna är oroliga för att bli arbetslösa. Och minst oroliga är de som inte är med i a-kassan.

Hur orolig är du att bli arbetslös?

Medlem i a-kassan

Ej medlem i a-kassan

Källa: Ungdomsbarometern

4.11 » Lön är viktigt för unga

När man frågar om vilka förmåner som är viktiga om man skulle byta jobb så är hög lön den viktigaste moroten för ungdomar, 80 procent svarar 4 eller 5 på en skala där 5 är mycket viktigt. Eftersom lönen är en så central del är det också viktigt att man har kunskap om hur man kan försäkra sin lön – och där det frivilliga medlemskapet i en a-kassa är en förutsättning. Kollektivavtalen och tjänstepension är också viktiga tryggheter som kommer högt upp i listan.

Om du skulle byta jobb idag, hur viktigt skulle följande vara då?

5. Mycket viktigt

4

3. Varken eller

2

1. Helt oviktigt

Källa: Ungdomsbarometern

4.12 » Unga medlemmar vågar ställa krav

De som är medlemmar i a-kassan ställer genomgående högre krav på sina arbetsgivare än de som inte är medlemmar. Till exempel är tydligt ledarskap och kontinuerlig feedback viktigare för a-kassans medlemmar. Kopplat till att a-kassemedlemmar oftare har fast anställning tyder det också på att det bidrar till att man vågar ställa mer krav.

Vad tycker du känns viktigast för att skapa ett bra arbetsklimat på jobbet?

Medlem i a-kassan

Ej medlem i a-kassan

Källa: Ungdomsbarometern

Share This