2

Ungdoms­arbetslösheten

Ungdomsarbetslösheten i Sverige ökade något 2019 och var enligt den officiella statistiken från SCB 20 procent. Men av de arbetslösa ungdomarna var det cirka 60 procent som studerade på heltid samtidigt som de sökte jobb. Därför är det mer rättvisande att mäta hur många av de unga som varken arbetar eller studerar.
Innehåll

4.1 » 65 000 unga varken arbetar eller studerar

2019 var det i snitt 65 000 ungdomar av befolkningen (15–24 år), 5,6 procent, som varken arbetade eller studerade, så kallade NEET. 3,1 procent av 15–19-åringarna och 8,0 procent av 20–24-åringarna ingick i gruppen. Ungdomsarbetslösheten, det vill säga mätt på arbetskraften, ökade 2019 med 2,6 procentenheter från 17,4 till 20,0 procent. Att ungdomsarbetslösheten ökar är ett tydligt tecken på att ekonomin har mattats av. Personer med tillfälliga osäkra anställningar är ofta de som först blir arbetslösa när konjunkturen viker och företagen drar ned.

Not: NEET – Not in Employment, Education or Training
Källa: SCB, AKU

Ungdomsarbetslöshet, NEET

4.2 » 1 av 10 unga är NEET

2018 var det 10,4 procent av ungdomarna (15–24 år) i de 28 EU-länderna som varken arbetade eller studerade. Störst andel NEET hade Italien med 19,2 procent. Den lägsta andelen hade Nederländerna med 4,2 procent. Flera av de länder som har högre andel som varken arbetar eller studerar har också högre ungdomsarbetslöshet totalt sett. Sverige ligger bland de länder som har en relativt låg andel ungdomar som varken arbetar eller studerar.

Källa: Eurostat

NEET i EU

Not: 2018. Ett urval av EU:s medlemsländer + Norge. EU avser snittet för alla 28 medlemsländer

4.3 » Var tredje finns inte i registren

Uvas (Unga som varken arbetar eller studerar) är ett mått som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) tar fram och som bygger på registerdata. 2017 var det totalt 157 000 unga (16–29 år) som var Uvas – 71 000 ungdomar i åldern 16–24 år och 86 000 i åldern 25–29 år. Det är en minskning med totalt knappt 12 000 personer jämfört med 2016. Sedan mätningarna började 2007 har andelen varit i stort sett konstant. För att räknas med i Uvas ska personen under ett helt år:

  • inte haft inkomster över ett basbelopp
  • inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar.

Uvas-måttet ger möjlighet att se vad dessa ungdomar gjorde under året. De kan ha stöd från Arbetsförmedlingen, sin kommun eller Försäkringskassan, eller flera aktörer samtidigt. En stor grupp, drygt 35 procent av 16–24-åringarna, hade ingen känd aktivitet, och skillnaderna i landet var stora. I Stockholms län var det nästan hälften som inte gick att spåra i några register medan det i Västernorrlands var en fjärdedel.

Källa: MUCF

UVAS

Not: 16–24 år. Grupperna ”invandrat under året” och ”okänd aktivitet” är ömsesidigt uteslutande, det vill säga den som ingår i någon av dem kan inte ingå i någon annan grupp. I de övriga grupperna kan en person förekomma i en eller flera grupper.
Län med högst andel okänd aktivitet
Län med lägst andel okänd aktivitet

4.4 » Trenden med minskad arbetslöshet bröts

Minskningen av antalet unga (18–24 år) inskrivna på Arbetsförmedlingen, öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd, bromsades in under 2019. I september var det första gången sedan 2013 som arbetslösheten bland unga ökade jämfört med föregående år. Genomsnittet för 2019 landade ändå på en minskning jämfört med 2018 – från 47 800 till 46 200 arbetslösa ungdomar. Som andel av arbetskraften sjönk ungdomsarbetslösheten från 8,9 till 8,6 procent. De unga kvinnornas arbetslöshet var oförändrad på 7,0 procent och de unga männens sjönk till 10,1 procent.

Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetslösa ungdomar på arbetsförmedlingen

Samtliga
Kvinnor
Män

4.5 » 7 av 10 tar examen inom fyra år

En avslutad gymnasieutbildning har blivit en vattendelare på svensk arbetsmarknad – sysselsättningen är högre och arbetslösheten lägre för dem som har en gymnasieutbildning. 2019 var det 71 procent av eleverna som slutförde sin gymnasieutbildning och tog examen inom fyra år. Andelen var högre för kvinnorna än för männen, 75 mot 68 procent. Av de elever som hade var födda i Sverige var det 77 procent som var klara med studierna inom fyra år och av dem med som var födda utanför Europa var det 36 procent.

Föräldrarnas utbildningsnivå spelar roll för om en elev går ut gymnasiet eller inte. De elever vars föräldrar har en längre utbildning lyckas i högre grad ta examen. Av dem som hade föräldrar med eftergymnasial utbildning var det 81 procent som tog examen inom fyra år. För elever vars föräldrar hade en gymnasial utbildning var det 67 procent och för elever med föräldrar med förgymnasial utbildning 36 procent.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Avslutad gymnasieutbildning

Föräldrarnas utbildningsnivå

4.6 » 57 000 nya högskolestudenter

2019 sökte 126 000 personer för första gången till universitet och högskolor, vilket på en tioårsperiod är en ökning med 3 procent. Antalet och andelen antagna har däremot minskat. Mellan åren 2008 och 2009 då det var finanskris ökade antalet sökande med över 30 procent och antalet antagna med 25 procent, vilket visar att många söker sig till studier när det blir sämre tider.

Källa: SCB

2009

2019

Läs hela rapporten