3

Arbetslös­heten

I snitt var 301 000 personer (20–64 år) arbetslösa år 2019. Det motsvarar 5,9 procent av arbetskraften. På Arbetsförmedlingen är det fortsatt stor andel arbetslösa som har svårt att komma in på arbetsmarknaden – 3 av 4 har svag konkurrensförmåga. Den stora skiljelinjen är hur lång utbildning man har. Och de med kortare utbildning är också i högre grad oroliga för att bli arbetslösa.

3.1 » Från låg till hög arbetslöshet

För 30 år sedan, 1989, var arbetslösheten låg – under två procent. I samband med krisen i början på 1990-talet steg den kraftigt och under stora delar av 90-talet var den mycket hög. 1996 passerade den över tio procent. Lågkonjunkturen i början på 00-talet och finanskrisen 2008/2009 syns också tydligt i arbetslöshetsstatistiken. Därefter har arbetslösheten gått ned men är långt ifrån de låg nivåer som var innan 1990-talskrisen. Det finns olika typer av arbetslöshet – friktionsarbetslöshet som är kortsiktig arbetslöshet och som beror på matchningsproblem, och strukturarbetslöshet som är mer långvarig och som beror på obalans mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft.

Källa: SCB, AKU

Arbetslöshet 1989–2019 (i procent)

3.2 » Arbetslösheten ökade 2019

I snitt var det 301 000 personer som var arbetslösa 2019, vilket motsvarar 5,9 procent av arbetskraften. Det är en ökning med 17 000 personer jämfört med 2018. Antalet arbetslösa kvinnor ökade med 13 000 till 144 000 medan antalet arbetslösa män var 157 000. Männen och kvinnorna hade procentuellt sett lika hög arbetslöshet – 5,9 procent. Av de 301 000 arbetslösa var 52 000 akademiker – 3 procent av det totala antalet akademiker i arbetskraften. Bland akademikerna hade männen högre arbetslöshet än kvinnorna, 3,3 procent jämfört med 2,8 procent.

Källa: SCB, AKU
Kvinnor
Män

Akademiker
(totalt antal arbetslösa)

3.3 » 3 av 4 varslade blir uppsagda

2019 varslades 36 000 personer, i stort sett lika många som 2018. Uppföljningen av 2018 års varsel visar att 73 procent av de som varslades blev uppsagda och majoriteten fick ett nytt jobb – bara 16 procent av de varslade blev arbetslösa inom 9 månader. Den högsta noteringen av antalet varsel under 2000-talet var år 2009 då cirka 104 000 varslades och av dem var det 31 procent som blev arbetslösa inom 9 månader. Arbetsgivare är skyldiga att meddela Arbetsförmedlingen när minst 5 medarbetare i ett län riskerar att sägas upp på grund av arbetsbrist.

Källa: Arbetsförmedlingen

3.4 » Arbetslösheten i Europa

2018 var cirka 15,7 miljoner personer (20–64 år) i de 28 EU-länderna arbetslösa och den genomsnittliga arbetslösheten var 6,7 procent – en minskning med nästan 2 miljoner personer jämfört med 2017. Skillnaderna i arbetslöshet är stora mellan länderna och mellan kvinnor och män. Grekland hade både den högsta arbetslösheten och den största skillnaden i arbetslöshet mellan kvinnor och män – där skilde det 9 procentenheter mellan kvinnors och mäns arbetslöshet. Kvinnors arbetskraftsdeltagande är också väldigt lågt i Grekland, 64,8 procent av kvinnorna deltar i arbetskraften vilket kan jämföras med Sveriges 84,8 procent. Den lägsta arbetslösheten av EU-länderna hade Tjeckien med 2,2 procent.

Källa: Eurostat

3.5 » Högst arbetslöshet i Skåne

2019 var det i snitt 301 000 personer som var arbetslösa i Sverige och arbetslösheten varierade stort inom landet. Jönköpings län hade lägst arbetslöshet med 3,6 procent och det är också ett av de län som har högst arbetskraftsdeltagande. Länet är känt för sitt småföretagande och entreprenörskap, det ligger strategiskt bra mellan Stockholm, Göteborg och kontinenten och många företag har stora lager längs med E4:an.

Skåne län hade högst arbetslöshet med 8,2 procent, mer än dubbelt så hög som Jönköpings län. Bland kvinnor var arbetslösheten högst i Skåne och lägst i Värmlands, Uppsala och Hallands län. Och andelen arbetslösa män var högst i Dalarna och lägst i Jönköping.

Källa: SCB, AKU

Arbetslöshet i storstadskommunerna

3.6 » Arbetslöshet varierar med ålder

Mellan 4,2 och 15,0 procent – så mycket varierar arbetslösheten beroende på kön och ålder. De äldsta kvinnorna har den lägsta arbetslösheten och de yngsta männen den högsta. Men nästan hälften av de arbetslösa ungdomarna är heltidsstuderande som söker extrajobb. Av arbetslöshetsstatistiken från finanskrisåret 2009 kan man se att det är arbetslösheten hos de yngsta och äldsta som påverkas mest av konjunkturnedgång.

Källa: SCB, AKU

3.7 » Låg utbildning – hög arbetslöshet

Arbetslösheten var år 2019 mer än 6 gånger högre för lågutbildade än för dem med minst 3 års eftergymnasial utbildning. Nästan var femte person med en förgymnasial utbildning saknade jobb och det är framför allt gruppen utrikes födda som är lågutbildade. Av alla arbetslösa 15–74 år med förgymnasial utbildning var drygt 70 procent utrikes födda. Enligt Arbetsförmedlingen är det en stor utmaning att få fler utrikes födda med kort utbildning att komma i arbete eller utbildning och antalet arbetslösa med den utbildningsnivån beräknas öka till den högsta någonsin de närmaste åren.

Källa: SCB, AKU

Arbetslöshet per utbildningsnivå

Förgymnasial utbildning

Gymnasial utbildning

Eftergymnasial utbildning mindre än 3 år

Eftergymnasial utbildning mer än 3 år

3.8 » Var tredje saknar gymnasieutbildning

124 000, cirka 35 procent, av alla inskrivna arbetslösa (16–64 år) på Arbetsförmedlingen saknar gymnasieutbildning, det är en ökning med knappt 1 000 personer jämfört med 2018. Över hälften, 67 000, hade kortare än 9(10)-årig grundskola. Arbetsförmedlingens bedömning är att antalet inskrivna arbetslösa som saknar en gymnasieutbildning kommer att fortsätta öka de närmaste åren.

Av de arbetslösa kvinnorna med förgymnasial utbildning har 59 procent kortare än 9-årig grundskola och av männen är det 50 procent. Och bland dem som saknar motsvarande grundutbildning är det framför allt antalet kvinnor som ökar.

Källa: Arbetsförmedlingen
Antal med förgymnasial utbildning
Därav andel (%) med kortare än 9-årig grundskola

3.9 » Andelen arbetslösa på Arbetsförmedlingen ökade

2019 var i snitt 593 000 inskrivna på Arbetsförmedlingen och 59 procent, 349 000, av dem räknades som arbetslösa – de var antingen öppet arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Resterande del var till exempel deltidsarbetslösa, hade anställningar med lönebidrag eller nystartsjobb. Andelen arbetslösa var 56 procent 2018 och det är framförallt gruppen öppet arbetslösa som har ökat i andel, vilket visar att avmattningen i ekonomin har gjort att den tidigare sjunkande arbetslösheten vände uppåt under 2019.

Källa: Arbetsförmedlingen
Öppet arbetslösa – 187 000 (32 %)
I program med aktivitetsstöd – 162 000 (27 %)
Arbete utan stöd – 78 000 (13 %)
Arbete med stöd – 91 000 (15 %)
Övriga inskrivna – 45 000 (8 %)
Nystartsjobb – 30 000 (5 %)

Totalt 593 000

3.10 » Stora skillnader i landet

För att räknas som arbetslös i Arbetsförmedlingens statistik är man antingen öppet arbetslös eller deltar i ett program med aktivitetsstöd (16–64 år). 2019 var det i snitt 349 000 personer som var arbetslösa, vilket är en ökning med 2 000 personer jämfört med 2018. Arbetslösheten ökade under året men landade som årssnitt på samma andel av arbetskraften som året innan – 7,0 procent.

Högst andel inskrivna arbetslösa hade Gävleborgs län med 9,5 procent och lägst hade Västerbottens län med 5,5 procent. Inom ett län kan det vara stor skillnad om man jämför kommunerna, i till exempel Norrbotten hade Gällivare lägst arbetslöshet med 3,7 procent medan Haparanda hade en arbetslöshet på 11,2 procent.

De 5 kommuner som hade den högsta arbetslösheten fanns alla i Götaland och högst hade Lessebo med 14,9 procent. Bland kommunerna med lägst arbetslöshet var det en något större geografisk spridning och lägst arbetslöshet hittade man i Öckerö med 2,6 procent.

Källa: Arbetsförmedlingen och Akademikernas a-kassa

Arbetslöshet per län och kommuner

De 5 kommuner som hade högst arbetslöshet 2019
De 5 kommuner som hade lägst arbetslöshet 2019

3.11 » Många med svag konkurrensförmåga

En stor andel av de arbetslösa har en svag position på arbetsmarknaden. De har betydligt svårare att komma i sysselsättning jämfört med övriga och de utgör en majoritet av de långtidsarbetslösa. De som enligt Arbetsförmedlingen har en svag konkurrensförmåga (tidigare kallad utsatt ställning) är de som

  • har högst förgymnasial utbildning
  • är födda utanför Europa
  • har funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
  • är äldre, 55-64 år

Av de i snitt 349 000 arbetslösa (16–64 år) på Arbetsförmedlingen 2019 var det 261 000, 75 procent som hade svag konkurrensförmåga. 3 av 4 arbetslösa ingick därmed i en eller flera av de ovanstående kategorierna och resterande 88 000 hade en starkare ställning som arbetssökande.

De fyra undergrupperna innehåller dubbelräkningar av individer eftersom en och samma individ kan ingå i flera delgrupper. 2019 var det 2 000 som ingick i alla fyra grupper. Antalet som ingick i tre grupper var 18 000, två grupper 105 000 och en grupp 137 000. Den vanligaste kombinationen var utomeuropeiskt född med högst förgymnasial utbildning. Chansen för dessa personer att få ett jobb är mindre än för andra arbetslösa och risken för att tiden i arbetslöshet blir lång är större, nästan 9 av 10 av de som varit arbetslösa längre än 12 månader tillhör grupper med sämre konkurrensförmåga.

Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetslösa med svag konkurrensförmåga

3.12 » Rekordhöga nivåer väntas

Sedan 2009 har antalet arbetslösa (16-64 år) med svag konkurrensförmåga ökat med 43 procent – från 182 000 till 261 000. Och andelen har ökat från 51 till 75 procent av alla inskrivna arbetslösa.

Fördelat på hela 2019 minskade antalet med svag konkurrensförmåga jämfört med 2018 men under den andra halvan av året ökade antalet och i december 2019 var det 275 000, och det är framför allt kvinnorna som stått för ökningen. Arbetsförmedlingens prognos 2019 var att antalet inskrivna med svag konkurrensförmåga kommer att fortsätta öka under 2020 och 2021 och att långtidsarbetslösheten kommer att nå 2000-talets hittills högsta nivå. Under samma period väntas antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin bli det högsta någonsin.

Källa: Arbetsförmedlingen

Antal och andel med svag konkurrensförmåga

Antal med svag konkurrensförmåga
Antal övriga

3.13 » Flest utomeuropeiskt födda

Sammansättningen av dem med svag konkurrensförmåga har förändrats, tidigare saknade personerna i gruppen i hög grad gymnasieutbildning men den bilden har förändrats i takt med att gruppen arbetslösa som är födda utanför Europa har ökat. Av de inskrivna med svag konkurrensförmåga är det den gruppen som har ökat mest – med 170 procent från år 2009 till 2019. Därefter kommer gruppen som har högst förgymnasial utbildning med en ökning på 33 procent.

Källa: Arbetsförmedlingen

Grupper med svag konkurrensförmåga

Högst förgymnasial utbildning
Utomeuropeiskt födda
Funktionsnedsättning
55-64 år

3.14 » Var femte är arbetslös längre än 2 år

Av de 374 000 arbetslösa (16–64 år) som var inskrivna på Arbetsförmedlingen i december 2019 hade 60 procent varit arbetslösa i mer än ett halvår, 41 procent i mer än 1 år och 22 procent i mer än 2 år. Var fjärde arbetslös kvinna och var femte arbetslös man hade varit arbetslös längre än 2 år.

När arbetslösheten ökar, vilket den gjorde under 2019 och förväntas göra de närmaste åren, hamnar de som är långtidsarbetslösa och de som har en svag position på arbetsmarknaden ännu längre bak i jobbkön. Arbetsförmedlingens prognos är att andelen med långa tider utan arbete kommer öka och främst drabbade är utrikes födda kvinnor med kort
utbildning.

Långtidsarbetslöshet ökar risken för flera negativa hälsokonsekvenser, särskilt psykisk ohälsa. Unga långtidsarbetslösa har nästan dubbelt så hög risk att slutenvårdas för alkoholrelaterade problem, psykisk sjukdom och suicidförsök, än unga utan arbetslöshet. Detta inom tre år efter period av arbetslöshet.

Källa: Arbetsförmedlingen

Långtidsarbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen

Not: Antal arbetslösa i december 2019

3.15 » Kvinnor har kortare arbetslöshet

Kvinnor är arbetslösa kortare tid än män. För hela åldersgruppen 20–64 år var den genomsnittliga arbetslöshetstiden 28 veckor för kvinnorna och 35 veckor för männen. Skillnaden ökar med åldern och är störst i gruppen 55–64 år. Ungdomar är i snitt arbetslösa i 10 veckor och där är skillnaden mellan kvinnor och män inte lika stor. För de som är under 25 år och som är arbetslösa längre än 3 månader finns Jobbgarantin för ungdomar på Arbetsförmedlingen. Målet med den insatsen är att den som är ung och arbetslös så snabbt som möjligt ska hitta ett jobb eller börja studera. Och det är viktigt att ungas arbetslöshet inte blir lång eftersom studier visar att arbetslöshet tidigt i livet ger långvariga negativa effekter för både individ och samhälle.

Källa: SCB, AKU

Arbetslöshetens längd per ålder (antal veckor)

3.16 » Lågutbildade är arbetslösa längre

Av de arbetslösa som har endast förgymnasial utbildning är 40 procent långtidsarbetslösa. För de som har en minst 3-årig högskoleutbildning är andelen cirka 10 procentenheter lägre. Kvinnor med förgymnasial utbildning har högst andel långtidsarbetslösa, i alla de andra utbildningsnivåerna har männen högre andel långtidsarbetslösa än kvinnorna. Och den största skillnaden mellan kvinnor och män hittar man i gruppen som har de längsta eftergymnasiala utbildningarna.

Källa: SCB, AKU

Långtidsarbetslöshet per utbildningsnivå

3.17 » Oro för arbetslöshet

I SCB:s senaste undersökning av levnadsförhållanden från 2016–2017 svarade 11 procent av befolkningen 16–64 år ja på frågan “Är du orolig för att du ska bli arbetslös?”. Bland dem som hade en förgymnasial utbildning var det dubbelt så hög andel oroliga än bland dem som hade en eftergymnasial utbildning. Vilken anställningsform man har spelar också stor roll för om man är orolig eller inte – mer än en tredjedel av de med tidsbegränsad anställning kände oro jämfört med 8 procent av dem med fast anställning. Man kan också se geografiska skillnader – i mellersta Norrland oroade sig 5 procent jämfört med 14 procent i Stockholm, och oron varierar med konjunkturen.

Om man jämför högkonjunkturåren 2016/17 med finanskrisåren 2008/09 så var det en betydligt högre andel som svarade att de kände oro för arbetslöshet under krisåren och i alla grupper ökade andelen, samtidigt som skillnaderna beroende på utbildning och landsdel jämnades ut något.

Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden

Oro för arbetslöshet (16–64 år)

2016/2017
2016/2017