Välj en sida

3. Arbetslösheten

I snitt var 290 000 personer arbetslösa år 2018. Det motsvarar 5,7 procent av arbetskraften. På Arbetsförmedlingen har sammansättningen av de arbetslösa förändrats de senaste åren – 3 av 4 arbetslösa befinner sig i en utsatt ställning och har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Och den stora vattendelaren är hur lång utbildning man har.

i

Innehållsförteckning

3.1 » Arbetslösheten sjönk med 3 procent

I snitt var det varje månad 290 000 arbetslösa år 2018, vilket motsvarar 5,7 procent av arbetskraften. Det är en minskning med 10 000, 3 procent, jämfört med 2017. Arbetslösheten var högre bland männen än bland kvinnorna, 5,8 respektive 5,6 procent. Männens arbetslöshet sjönk från 6,3 till 5,8 procent och kvinnornas arbetslöshet var oförändrad. Av de 290 000 arbetslösa var 52 000 akademiker – 3,1 procent av det totala antalet akademiker i arbetskraften. Även bland akademikerna var arbetslösheten högre för männen, 3,5 procent jämfört med 2,7 procent bland kvinnorna.


Källa: SCB, AKU

Kvinnor

Män

Akademiker

2018

%

Total arbetslöshet

%

Män

%

Kvinnor

Arbetslösheten 1988-2018


Källa: SCB, AKU

3.2 » Äldre kvinnor har lägst arbetslöshet

Arbetslösheten är olika stor i olika åldersgrupper. Kvinnor i åldern 55-64 år har den lägsta arbetslösheten och den högsta arbetslösheten har unga män. När det gäller ungdomarna är det dock viktig att komma ihåg att bland dem som är arbetslösa är knappt hälften heltidsstuderande som söker extrajobb.

20-24 år

  • 12.3% 12.3%

Totalt 12,3 %

  • 11.0% 11.0%

Kvinnor 11,0 %

  • 13.5% 13.5%

Män 13,5 %

25-34 år

  • 6.5% 6.5%

Totalt 6,5 %

  • 6.8% 6.8%

Kvinnor 6,8 %

  • 6.2% 6.2%

Män 6,2 %

35-44 år

  • 5.0% 5.0%

Totalt 5,0 %

  • 5.5% 5.5%

Kvinnor 5,5 %

  • 4.5% 4.5%

Män 4,5 %

45-54 år

  • 4.2% 4.2%

Totalt 4,2 %

  • 4.1% 4.1%

Kvinnor 4,1 %

  • 4.3% 4.3%

Män 4,3 %

55-64 år

  • 4.5% 4.5%

Totalt 4,5 %

  • 3.8% 3.8%

Kvinnor 3,8 %

  • 5.1% 5.1%

Män 5,1 %

KÄLLA: SCB, AKU

3.3 » Dubbelt så hög arbetslöshet i Malmö

Arbetslösheten skiljer sig stort mellan de tre storstadskommunerna. Tittar man på arbetslösheten regionalt har Malmö en betydligt högre arbetslöshet än de andra storstäderna och länen. Malmö har också den största skillnaden i arbetslöshet mellan kvinnor och män, och skillnaden har ökat. I ett pilotförsök, Malmökraften, har myndigheter gått samman för att till slutet av 2019 matcha fler arbetslösa mot arbete eller utbildning.

Stockholm – arbetslöshet

  • 4.8% 4.8%

Totalt 4,8 %

  • 4.5% 4.5%

Kvinnor 4,5 %

  • 5.0% 5.0%

Män 5,0 %

Göteborg – arbetslöshet

  • 6.7% 6.7%

Totalt 6,7 %

  • 7.0% 7.0%

Kvinnor 7,0 %

  • 6.4% 6.4%

Män 6,4 %

Malmö – arbetslöshet

  • 10.5% 10.5%

Totalt 10,5 %

  • 9.4% 9.4%

Kvinnor 9,4 %

  • 11.4% 11.4%

Män 11,4 %

Övriga – arbetslöshet

  • 5.5% 5.5%

Totalt 5,5 %

  • 5.5% 5.5%

Kvinnor 5,5 %

  • 5.6% 5.6%

Män 5,6 %

Riket – arbetslöshet

  • 5.7% 5.7%

Totalt 5,7 %

  • 5.6% 5.6%

Kvinnor 5,6 %

  • 5.8% 5.8%

Män 5,8 %

KÄLLA: SCB, AKU

3.4 » Arbetslösheten i Europa

2017 var cirka 17,5 miljoner i den europeiska arbetskraften (20-64 år) arbetslösa och den genomsnittliga arbetslösheten i de 28 EU-länderna var 7,5 procent – en minskning med nästan 2 miljoner personer eller en procentenhet jämfört med 2016. I flera av de länder där kvinnor har högre arbetslöshet än männen, till exempel Spanien, Grekland och Italien, har kvinnorna också låg sysselsättningsgrad.

NOT: 2018. Ett urval av EU:s medlemsländer + Norge. EU avser snittet för alla 28 medlemsländer.
Källa: Eurostat

Totalt

Kvinnor

Män

3.5 » Högst arbetslöshet i Blekinge

2018 var det i snitt 290 000 personer som var arbetslösa i Sverige och arbetslösheten varierade stort inom landet. Högst arbetslöshet hade Blekinge län med 8,0 procent och den var mer än dubbelt så hög som i Gotlands län som hade den lägsta arbetslösheten. De fyra län som har den högsta arbetslösheten är samma län som ligger i botten när det gäller sysselsättningsgraden.

Blekinge hade den högsta arbetslösheten bland kvinnor och lägst var den i Halland. Bland männen var det också i Blekinge som andelen var högst och lägst andel arbetslösa män var det i Uppsala.

Blekinge län hade högst arbetslöshet med 8,0 % (6 000 personer). Mer än dubbelt så hög som i Gotlands län som hade lägst arbetslöshet med 3,9 % (1 000 personer). 55 % av de arbetslösa bor i något av storstadslänen.

Blekinge län hade högst arbetslöshet med 8,0 % (6 000 personer). Mer än dubbelt så hög som i Gotlands län som hade lägst arbetslöshet med 3,9 % (1 000 personer). 55 % av de arbetslösa bor i något av storstadslänen.

Blekinge län (6 000 personer)

  • 8.0% 8.0%

Totalt 8,0 %

  • 7.3% 7.3%

Kvinnor 7,3%

  • 8.5% 8.5%

Män 8,5%

Skåne län (52 000 personer)

  • 7.8% 7.8%

Totalt 7,8 %

  • 7.1% 7.1%

Kvinnor 7,1%

  • 8.4% 8.4%

Män 8,4%

Västmanlands län (10 000 personer)

  • 7.5% 7.5%

Totalt 7,5 %

  • 7.6% 7.6%

Kvinnor 7,6%

  • 7.4% 7.4%

Män 7,4%

Östergötlands län (17 000 personer)

  • 7.4% 7.4%

Totalt 7,4 %

  • 7.3% 7.3%

Kvinnor 7,3%

  • 7.4% 7.4%

Män 7,4%

Örebro län (11 000 personer)

  • 7.3% 7.3%

Totalt 7,3 %

  • 6.7% 6.7%

Kvinnor 6,7%

  • 7.8% 7.8%

Män 7,8%

Södermanlands län (10 000 personer)

  • 7.1% 7.1%

Totalt 7,1 %

  • 7.7% 7.7%

Kvinnor 7,7%

  • 6.7% 6.7%

Män 6,7%

Kronobergs län (7 000 personer)

  • 7.1% 7.1%

Totalt 7,1 %

  • 7.3% 7.3%

Kvinnor 7,3%

  • 6.8% 6.8%

Män 6,8%

Gävleborgs län (8 000 personer)

  • 6.2% 6.2%

Totalt 6,2 %

  • 7.1% 7.1%

Kvinnor 7,1%

  • 5.4% 5.4%

Män 5,4%

Dalarnas län (8 000 personer)

  • 6.2% 6.2%

Totalt 6,2 %

  • 7.1% 7.1%

Kvinnor 7,1%

  • 5.4% 5.4%

Män 5,4%

Hela riket (290 000 personer)

  • 5.7% 5.7%

Totalt 6,2 %

  • 5.6% 5.6%

Kvinnor 5,6%

  • 5.8% 5.8%

Män 5,8%

Västra Götalands län (46 000 personer)

  • 5.3% 5.3%

Totalt 5,3 %

  • 5.6% 5.6%

Kvinnor 5,6%

  • 5.1% 5.1%

Män 5,1%

Kalmar län (6 000 personer)

  • 5.2% 5.2%

Totalt 5,2 %

  • 5.5% 5.5%

Kvinnor 5,5%

  • 5.0% 5.0%

Män 5,0%

Värmlands län (7 000 personer)

  • 5.4% 5.4%

Totalt 5,1 %

  • 5.9% 5.9%

Kvinnor 4,8 %

  • 5.0% 5.0%

Män 5,3 %

Stockholms län (61 000 personer)

  • 5.3% 5.3%

Totalt 4,9 %

  • 5.9% 5.9%

Kvinnor 4,7 %

  • 4.8% 4.8%

Män 5,0 %

Västernorrlands län (5 000 personer)

  • 5.3% 5.3%

Totalt 4,7 %

  • 5.0% 5.0%

Kvinnor 4,1 %

  • 5.6% 5.6%

Män 5,1 %

Västerbottens län (6 000 personer)

  • 5.2% 5.2%

Totalt 4,7 %

  • 6.0% 6.0%

Kvinnor 4,7 %

  • 4.5% 4.5%

Män 4,7 %

Uppsala län (8 000 personer)

  • 5.2% 5.2%

Totalt 4,5 %

  • 5.7% 5.7%

Kvinnor 6,0 %

  • 4.9% 4.9%

Män 3,1 %

Jämtlands län (3 000 personer)

  • 4.4% 4.4%

Totalt 4,4 %

  • 4.9% 4.9%

Kvinnor 4,9 %

  • 4.0% 4.0%

Män 4,0 %

Jönköpings län (8 000 personer)

  • 4.3% 4.3%

Totalt 4,3 %

  • 5.2% 5.2%

Kvinnor 5,2 %

  • 3.5% 3.5%

Män 3,5 %

Norrbottens län (5 000 personer)

  • 4.2% 4.2%

Totalt 4,2 %

  • 4.0% 4.0%

Kvinnor 4,0 %

  • 4.5% 4.5%

Män 4,5 %

Hallands län (7 000 personer)

  • 4.1% 4.1%

Totalt 4,1 %

  • 2.6% 2.6%

Kvinnor 2,6 %

  • 5.6% 5.6%

Män 5,6 %

Gotlands län (7 000 personer)

  • 3.9% 3.9%

Totalt 3,9 %

  • 4.3% 4.3%

Kvinnor 4,3 %

  • 3.6% 3.6%

Män 3,6 %

Källa: SCB, AKU

3.6 » 6 gånger högre arbetslöshet

Arbetslösheten har ökat bland dem som har endast förgymnasial utbildning medan den har minskat för dem som har längre utbildning. 2018 var andelen arbetslösa hela 6 gånger högre bland lågutbildade än bland de som hade minst 3 års eftergymnasial utbildning. Framför allt är det personer som är födda i ett utomeuropeiskt land som har korta utbildningar och ökningen är bland annat en följd av det stora antalet nyanlända som kom till Sverige under 2015 och 2016. Det finns också en eftersläpning i statistiken eftersom personer ingår i SCB:s urval först efter det att de har blivit folkbokförda.

  • Förgymnasial utbildning 81.5% 81.5%
81,5 % sysselsatta81,5 % sysselsatta (338 000 personer)
18,5 % arbetslösa18,5 % arbetslösa (77 000 personer)
  • Gymnasial utbildning 94.8% 94.8%
94,8 % sysselsatta94,8 % sysselsatta (1 982 000 personer)
5,2 % arbetslösa5,2 % arbetslösa (109 000 personer)
  • Eftergymnasial utbildning 94.3% 94.3%
94,3 % sysselsatta94,3 % sysselsatta (822 000 personer)
5,7 % arbetslösa5,7 % arbetslösa (50 000 personer)
  • Akademiker 96.9% 96.9%
96,9 % sysselsatta96,9 % sysselsatta (1 630 000 personer)
3,1 % arbetslösa3,1 % arbetslösa (52 000 personer)

KÄLLA: SCB, AKU

3.7 » Stor andel lågutbildade

123 000, cirka 35 procent, av samtliga inskrivna arbetslösa (16-64 år) på Arbetsförmedlingen hade inte en gymnasieutbildning. Och av dem var det över hälften som hade kortare än 9 (10)-årig grundskola. En majoritet (sju av tio) av de som saknade gymnasieutbildning var födda utanför Europa.

Källa: Arbetsförmedlingen

Antal med förgymnasial utbildning

Därav andel kortare än 9-årig grundskola

3.8 » En av fem varslade blir arbetslösa

2017 varslades 32 000 personer, 2018 var den siffran något högre – 36 000, vilket är första gången på sex år som antalet ökar. Av dem som varslades 2017 var det cirka 70 procent som blev uppsagda och av dem var det cirka en femtedel som blev arbetslösa inom 9 månader efter varslet. En arbetsgivare är skyldig att meddela Arbetsförmedlingen när minst fem medarbetare i ett län riskerar att sägas upp på grund av arbetsbrist. På så sätt kan Arbetsförmedlingen förbereda sig på vilka åtgärder som behöver vidtas, men varsel signalerar också till de anställda att förändringar är på gång.

Källa: Arbetsförmedlingen

3.9 » 618 000 inskrivna varav 347 000 arbetslösa

2018 var i snitt 618 000 (16-64 år) inskrivna på Arbetsförmedlingen, 56 procent av dem räknades som arbetslösa – de var antingen öppet arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Den andra halvan var till exempel deltidsarbetslösa, hade lönebidrag eller nystartsjobb. Arbetsförmedlingen är Sveriges största förmedlare av arbeten. Verksamheten står inför omfattande förändringar i och med att stora delar av Arbetsförmedlingens uppdrag ska läggas på fristående aktörer. Som en följd av det har Arbetsförmedlingen varslat en tredjedel av personalstyrkan.

Källa: Arbetsförmedlingen

Öppet arbetslösa: 30 % (186 000 personer)
De som söker och kan ta ett jobb direkt.

I program med aktivitetsstöd: 26 % (162 000 personer)
Jobb- och utvecklingsgarantin, arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik med flera.

Arbete utan stöd: 14 % (88 000 personer)
Deltidsarbetslösa, tillfälligt timanställda och personer som vill ha nytt jobb, s.k. ombytessökande.

Arbete med stöd: 16 % (99 000 personer)
Arbetsgivaren får ekonomiskt stöd för att anställa någon som har svårt att få reguljärt arbete. Här ingår även stöd för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, bl.a. lönebidrag.

Övriga inskrivna: 8 % (51 000 personer)
De som inte aktivt söker arbete. I siffran ingår också de med yrkesintroduktion eller utbildningskontrakt, ca 4 000 personer.

Nystartsjobb: 5 % (33 000 personer)
Arbetsgivare får ekonomisk ersättning motsvarande arbetsgivaravgiften.

3.10 » Andelen inskrivna sjönk i alla län

Arbetsförmedlingens mått på arbetslöshet är summan av de som är öppet arbetslösa och de som deltar i program med aktivitetsstöd (16-64 år). 2018 var det i snitt 347 000 (7,0 procent) personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen som
arbetslösa. Andelen arbetslösa sjönk i alla län. Högst andel arbetslösa hade Gävleborgs län med 9,5 procent men de hade också den största minskningen med 1,1 procentenheter. Lägsta andelen hade Gotlands län med 5,4 procent. I alla län utom Kronoberg, Stockholm och Jönköping hade kvinnorna lägre arbetslöshet än männen. I Akademikernas a-kassa var det störst andel arbetslösa i Skåne län.

Av de 344 000 som var arbetslösa i december 2018 hade 206 000 varit arbetslösa längre än ett halvår, 144 000 längre än ett år och 78 000 hade inte haft ett jobb på mer än två år.

Observera att SCB och Arbetsförmedlingen använder olika sätt att mäta arbetslösheten.

Öppet arbetslösa + i program

Andel arbetslösa i Akademikernas

Gävleborgs län

  • 9.5% 9.5%

Totalt 9,7 %

  • 9.3% 9.3%

Kvinnor 9,3 %

  • 9.6% 9.6%

Män 9,6 %

  • 1.3% 1.3%

Akademiker 1,3 %

Södermanlands län

  • 9.5% 9.5%

Totalt 9,5 %

  • 9.5% 9.5%

Kvinnor 9,5 %

  • 9.6% 9.6%

Män 9,6 %

  • 1.5% 1.5%

Akademiker 1,5 %

Blekinge län

  • 9.4% 9.4%

Totalt 9,4 %

  • 9.0% 9.0%

Kvinnor 9,0 %

  • 9.7% 9.7%

Män 9,7 %

  • 1.4% 1.4%

Akademiker 1,4 %

Skåne län

  • 9.4% 9.4%

Totalt 9,4 %

  • 9.0% 9.0%

Kvinnor 9,0 %

  • 9.8% 9.8%

Män 9,8 %

  • 2.2% 2.2%

Akademiker 2,2 %

Västmanlands län

  • 8.5% 8.5%

Totalt 8,5 %

  • 8.3% 8.3%

Kvinnor 8,3 %

  • 8.6% 8.6%

Män 8,6 %

  • 1.3% 1.3%

Akademiker 1,3 %

Västernorrlands län

  • 8.1% 8.1%

Totalt 8,1 %

  • 7.5% 7.5%

Kvinnor 7,5 %

  • 8.6% 8.6%

Män 8,6 %

  • 1.4% 1.4%

Akademiker 1,4 %

Östergötlands län

  • 8.1% 8.1%

Totalt 8,1 %

  • 7.8% 7.8%

Kvinnor 7,8 %

  • 8.2% 8.2%

Män 8,2 %

  • 1.3% 1.3%

Akademiker 1,3 %

Kronobergs län

  • 8.1% 8.1%

Totalt 8,1 %

  • 8.1% 8.1%

Kvinnor 8,1 %

  • 8.1% 8.1%

Män 8,1 %

  • 1.2% 1.2%

Akademiker 1,2 %

Kalmar län

  • 7.8% 7.8%

Totalt 7,8 %

  • 7.4% 7.4%

Kvinnor 7,4 %

  • 8.1% 8.1%

Män 8,1 %

  • 1.5% 1.5%

Akademiker 1,5 %

Örebro län

  • 7.2% 7.2%

Totalt 7,2 %

  • 6.8% 6.8%

Kvinnor 6,8 %

  • 7.6% 7.6%

Män 7,6 %

  • 1.2% 1.2%

Akademiker 1,2 %

Värmlands län

  • 6.9% 6.9%

Totalt

  • 6.4% 6.4%

Kvinnor

  • 7.4% 7.4%

Män

  • 1.3% 1.3%

Akademiker

Jämtlands län

  • 6.4% 6.4%

Totalt 6,4 %

  • 5.9% 5.9%

Kvinnor 5,9 %

  • 6.8% 6.8%

Män 6,8 %

  • 1.7% 1.7%

Akademiker 1,7 %

Dalarnas län

  • 6.3% 6.3%

Totalt 6,3 %

  • 5.8% 5.8%

Kvinnor 5,8 %

  • 6.9% 6.9%

Män 6,9 %

  • 1.2% 1.2%

Akademiker 1,2 %

Norrbottens län

  • 6.2% 6.2%

Totalt 6,2 %

  • 5.8% 5.8%

Kvinnor 5,8 %

  • 6.7% 6.7%

Män 6,7 %

  • 1.5% 1.5%

Akademiker 1,5 %

Västra Götalands län

  • 6.2% 6.2%

Totalt 6,2 %

  • 6.0% 6.0%

Kvinnor 6,0 %

  • 6.4% 6.4%

Män 6,4 %

  • 1.4% 1.4%

Akademiker 1,4 %

Hallands län

  • 5.9% 5.9%

Totalt 5,9 %

  • 5.8% 5.8%

Kvinnor 5,8 %

  • 6.0% 6.0%

Män 6,0 %

  • 1.5% 1.5%

Akademiker 1,5 %

Stockholms län

  • 5.9% 5.9%

Totalt 5,9 %

  • 6.0% 6.0%

Kvinnor 6,0 %

  • 5.8% 5.8%

Män 5,7 %

  • 1.7% 1.7%

Akademiker 1,7 %

Jönköpings län

  • 5.8% 5.8%

Totalt 5,8 %

  • 6.0% 6.0%

Kvinnor 6,0 %

  • 5.7% 5.7%

Män 5,7 %

  • 0.9% 0.9%

Akademiker 0,9 %

Västerbottens län

  • 5.7% 5.7%

Totalt 5,7 %

  • 5.3% 5.3%

Kvinnor 5,3 %

  • 6.1% 6.1%

Män 6,1 %

  • 1.8% 1.8%

Akademiker 1,8 %

Uppsala län

  • 5.6% 5.6%

Totalt 5,6 %

  • 5.3% 5.3%

Kvinnor 5,3 %

  • 5.9% 5.9%

Män 5,9 %

  • 1.8% 1.8%

Akademiker 1,8 %

Gotlands län

  • 5.4% 5.4%

Totalt 5,4 %

  • 5.1% 5.1%

Kvinnor 5,1 %

  • 5.7% 5.7%

Män 5,7 %

  • 1.7% 1.7%

Akademiker 1,7 %

Hela landet

  • 7.0% 7.0%

Totalt 7,0 %

  • 5.1% 5.1%

Kvinnor 6,8 %

  • 7.2% 7.2%

Män 7,2 %

  • 1.6% 1.6%

Akademiker 1,6 %

Källa: Arbetsförmedlingen, Akademikernas a-kassa
Öppet arbetslösa och program som andel av en registrerad arbetskraft
Akademiker = Andel arbetslösa medlemmar i Akademikernas a-kassa

3.11 » 3 av 4 i utsatt ställning

Vissa grupper av arbetslösa har en högre risk än andra att behöva gå långa tider utan arbete – de har en, som Arbetsförmedlingen beskriver det, utsatt ställning på arbetsmarknaden.

De som enligt Arbetsförmedlingen har en utsatt ställning:

  • högst förgymnasial utbildning
  • födda utanför Europa
  • funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
  • äldre (55-64 år)

Av de i snitt 347 000 arbetslösa (16-64 år) som var inskrivna på Arbetsförmedlingen 2018 var det 263 000 (76 procent) som ingick i en eller flera av dessa grupper. Resterande 84 000 hade en starkare ställning som arbetssökande.

De fyra undergrupperna innehåller dubbelräkningar av individer eftersom en och samma individ kan ingå i flera delgrupper. 2018 var det 1 900 som ingick i alla fyra grupper. Antalet som ingick i tre grupper var 17 600, två grupper 104 100 och en grupp 139 400. Den vanligaste kombinationen, 80 300, var utomeuropeiskt födda med högst förgymnasial utbildning.

Politiska beslut, som till exempel satsningar på utbildning, kan till viss del bidra till att dessa grupper hittar en sysselsättning. Men det finns också andra delar, som normer och värderingar i samhället, som kan vara svårare att påverka.

Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetslösa 2018

"

Utsatt ställning

Starkare ställning

"

Födda utanför Europa

Högst förgymnasial utbildning

Funktionsnedsättning

Äldre

3.12 » Svårmatchad arbetsmarknad

Antalet och andelen arbetslösa (16-64 år) på Arbetsförmedlingen som har en så kallad utsatt ställning har ökat kraftigt de senaste 10 åren. Av samtliga inskrivna arbetslösa var det 76 procent som tillhörde gruppen med utsatt ställning och enligt Arbetsförmedlingens prognoser kommer andelen öka de närmaste åren. Eftersom de i utsatt ställning ofta saknar de kompetenser som efterfrågas kommer matchningen på arbetsmarknaden försvåras. Jämfört med övriga arbetslösa är det betydligt lägre andel av dessa arbetslösa som får jobb.

I dessa sammanhang diskuteras ofta fler enkla jobb som en lösning. Av alla sysselsatta 15-74 år är det drygt 5 procent som har arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning, så kallade enkla jobb.

Källa: Arbetsförmedlingen

Utsatt ställning

Övriga

Andel utsatt ställning

3.13 » Utomeuropeiskt födda – största gruppen

Gruppen arbetslösa (16-64 år) i så kallad utsatt ställning har ökat de senaste 10 åren men för första gången minskade alla fyra undergrupper i antal mellan 2017 och 2018. Sammansättningen bland dem med utsatt ställning har förändrats med åren. För 10 år sedan saknade personerna i gruppen i hög grad gymnasieutbildning med den bilden har förändrats i takt med att antalet arbetslösa som är födda utanför Europa har ökat. Låg utbildning och ett annat ursprung än europeiskt är utmärkande, ungefär 7 av 10 som saknar en gymnasieutbildning är födda utanför Europa.

Not: En person kan ingå i flera grupper
Källa: Arbetsförmedlingen

Utomeuropeiskt födda

Högst förgymnasial utbildning

55-64 år

Funktionsnedsättning

3.14 » En tredjedel är långtidsarbetslösa

2018 var 93 000 av de arbetslösa, 37 procent, långtidsarbetslösa, det vill säga att de hade varit utan arbete längre än sex månader. Andelen är oförändrad jämfört med tidigare år. Av de långtidsarbetslösa är det i sin tur nästan 60 procent, 54 000 personer, som har varit arbetslösa längre än ett år. Ställer man det mot alla arbetslösa så har var femte arbetslös varit utan jobb i över ett år. Och med en kommande lågkonjunktur riskerar många av de långtidsarbetslösa att hamna ännu längre bak i jobbkön när det tillkommer nya arbetslösa som har färskare arbetsmarknadsanknytning.

2018 var det cirka en tredjedel av alla arbetslösa (93 000 personer) som inte hade arbetat på över ett halvår.

Not: Långtidsarbetslösa > 6 månader
Källa: SCB, AKU

3.15 » Äldres arbetslöshet har blivit kortare

Arbetslösheten är högre bland männen än bland kvinnorna och de är också arbetslösa längre än kvinnorna. I genomsnitt för åldersgruppen 20-64 var männen arbetslösa i 42 veckor och kvinnorna i 31 veckor. Det tar betydligt längre tid för de äldre att få ett nytt jobb men tiden i arbetslöshet har minskat med 9 veckor det senaste året, från 68 till 59 veckor, och den har minskat för både kvinnor och män. Ungdomar har betydligt kortare arbetslöshet än de andra åldersgrupperna, och det är viktigt att den inte blir lång – studier visar att tidig arbetslöshet ger långvariga negativa effekter för både individ och samhälle.

Källa: SCB, AKU

15-24 år

Totalt - antal veckor

Kvinnor - antal veckor

Män - antal veckor

25-54 år

Totalt - antal veckor

Kvinnor - antal veckor

Män - antal veckor

55-64 år

Totalt - antal veckor

Kvinnor - antal veckor

Män - antal veckor

3.16 » Lågutbildade är oftare långtidsarbetslösa

Andelen långtidsarbetslösa är högre bland lågutbildade än bland högutbildade. Utbildning är ett bra skydd mot arbetslöshet men om man blir arbetslös finns det ändå en risk att perioden utan jobb blir lång. Enligt Akademikernas a-kassas erfarenhet spelar upplevelsen av hur det gick till när man blev arbetslös roll, och att det är lättare att hantera arbetslösheten om den inte är kopplad till en som person, till exempel vid arbetsbrist. Det är svårare att hantera arbetslösheten om man känner sig personligen bortvald eller om det är neddragningar av ekonomiska skäl och att arbetsuppgifterna egentligen finns kvar, då tar det längre tid att komma tillbaka.

Källa: SCB, AKU

  • 47% 47%

Förgymnasial utbildning

  • 36% 36%

Gymnasial utbildning

  • 31% 31%

Eftergymnasial utbildning

  • 31% 31%

Akademiker

3.17 » Kostnader för arbetslösheten

2018 fick 224 000 personer någon gång a-kassa och totalt betalades 12,8 miljarder kronor ut. Kommunerna betalade cirka 5 miljarder i försörjningsstöd till arbetslösa. Här redovisas statens, a-kassornas och kommunernas kostnader.

Utfall 2017 Prognos Utfall 2018
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader* 8,5 miljarder 8,3 miljarder 8,2 miljarder
A-kassa* 12,2 miljarder 12,8 miljarder 12,8 miljarder
Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning* 12,3 miljarder 11,3 miljarder 10,7 miljarder
Arbetsmarknadspolitiska program* 9,6 miljarder 13,2 miljarder 13 miljarder
Bidrag till administration av grundbeloppet* 55,5 miljoner 56,4 miljoner 56,4 miljoner
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen* 63,5 miljoner 72,9 miljoner 71,8 miljoner
A-kassornas administration** 1,5 miljarder Ingen prognos
Försörjningsstöd på grund av arbetslöshet*** Ca 5 miljarder Ingen prognos

* Regeringen, budgetprepositionen för 2019 och statens årsredovisning
** Sveriges a-kassor
*** Sveriges kommuner och landsting (SKL)

Share This