Arbetslösheten
3.1 » Från låg till hög arbetslöshet
Källa: SCB, AKU
Arbetslöshet 1989–2019 (i procent)
3.2 » Arbetslösheten ökade 2019
Källa: SCB, AKU
Akademiker
(totalt antal arbetslösa)
3.3 » 3 av 4 varslade blir uppsagda
Källa: Arbetsförmedlingen
3.4 » Arbetslösheten i Europa
Källa: Eurostat
3.5 » Högst arbetslöshet i Skåne
Skåne län hade högst arbetslöshet med 8,2 procent, mer än dubbelt så hög som Jönköpings län. Bland kvinnor var arbetslösheten högst i Skåne och lägst i Värmlands, Uppsala och Hallands län. Och andelen arbetslösa män var högst i Dalarna och lägst i Jönköping.
Källa: SCB, AKU
Arbetslöshet i storstadskommunerna
3.6 » Arbetslöshet varierar med ålder
Källa: SCB, AKU
3.7 » Låg utbildning – hög arbetslöshet
Källa: SCB, AKU
Arbetslöshet per utbildningsnivå
Förgymnasial utbildning
Gymnasial utbildning
Eftergymnasial utbildning mindre än 3 år
Eftergymnasial utbildning mer än 3 år
3.8 » Var tredje saknar gymnasieutbildning
Av de arbetslösa kvinnorna med förgymnasial utbildning har 59 procent kortare än 9-årig grundskola och av männen är det 50 procent. Och bland dem som saknar motsvarande grundutbildning är det framför allt antalet kvinnor som ökar.
Källa: Arbetsförmedlingen
3.9 » Andelen arbetslösa på Arbetsförmedlingen ökade
Källa: Arbetsförmedlingen
Totalt 593 000
3.10 » Stora skillnader i landet
Högst andel inskrivna arbetslösa hade Gävleborgs län med 9,5 procent och lägst hade Västerbottens län med 5,5 procent. Inom ett län kan det vara stor skillnad om man jämför kommunerna, i till exempel Norrbotten hade Gällivare lägst arbetslöshet med 3,7 procent medan Haparanda hade en arbetslöshet på 11,2 procent.
De 5 kommuner som hade den högsta arbetslösheten fanns alla i Götaland och högst hade Lessebo med 14,9 procent. Bland kommunerna med lägst arbetslöshet var det en något större geografisk spridning och lägst arbetslöshet hittade man i Öckerö med 2,6 procent.
Källa: Arbetsförmedlingen och Akademikernas a-kassa
Arbetslöshet per län och kommuner
3.11 » Många med svag konkurrensförmåga
En stor andel av de arbetslösa har en svag position på arbetsmarknaden. De har betydligt svårare att komma i sysselsättning jämfört med övriga och de utgör en majoritet av de långtidsarbetslösa. De som enligt Arbetsförmedlingen har en svag konkurrensförmåga (tidigare kallad utsatt ställning) är de som
- har högst förgymnasial utbildning
- är födda utanför Europa
- har funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
- är äldre, 55-64 år
Av de i snitt 349 000 arbetslösa (16–64 år) på Arbetsförmedlingen 2019 var det 261 000, 75 procent som hade svag konkurrensförmåga. 3 av 4 arbetslösa ingick därmed i en eller flera av de ovanstående kategorierna och resterande 88 000 hade en starkare ställning som arbetssökande.
De fyra undergrupperna innehåller dubbelräkningar av individer eftersom en och samma individ kan ingå i flera delgrupper. 2019 var det 2 000 som ingick i alla fyra grupper. Antalet som ingick i tre grupper var 18 000, två grupper 105 000 och en grupp 137 000. Den vanligaste kombinationen var utomeuropeiskt född med högst förgymnasial utbildning. Chansen för dessa personer att få ett jobb är mindre än för andra arbetslösa och risken för att tiden i arbetslöshet blir lång är större, nästan 9 av 10 av de som varit arbetslösa längre än 12 månader tillhör grupper med sämre konkurrensförmåga.
Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetslösa med svag konkurrensförmåga
3.12 » Rekordhöga nivåer väntas
Fördelat på hela 2019 minskade antalet med svag konkurrensförmåga jämfört med 2018 men under den andra halvan av året ökade antalet och i december 2019 var det 275 000, och det är framför allt kvinnorna som stått för ökningen. Arbetsförmedlingens prognos 2019 var att antalet inskrivna med svag konkurrensförmåga kommer att fortsätta öka under 2020 och 2021 och att långtidsarbetslösheten kommer att nå 2000-talets hittills högsta nivå. Under samma period väntas antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin bli det högsta någonsin.
Källa: Arbetsförmedlingen
Antal och andel med svag konkurrensförmåga
3.13 » Flest utomeuropeiskt födda
Källa: Arbetsförmedlingen
Grupper med svag konkurrensförmåga
3.14 » Var femte är arbetslös längre än 2 år
När arbetslösheten ökar, vilket den gjorde under 2019 och förväntas göra de närmaste åren, hamnar de som är långtidsarbetslösa och de som har en svag position på arbetsmarknaden ännu längre bak i jobbkön. Arbetsförmedlingens prognos är att andelen med långa tider utan arbete kommer öka och främst drabbade är utrikes födda kvinnor med kort
utbildning.
Långtidsarbetslöshet ökar risken för flera negativa hälsokonsekvenser, särskilt psykisk ohälsa. Unga långtidsarbetslösa har nästan dubbelt så hög risk att slutenvårdas för alkoholrelaterade problem, psykisk sjukdom och suicidförsök, än unga utan arbetslöshet. Detta inom tre år efter period av arbetslöshet.
Källa: Arbetsförmedlingen
Långtidsarbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen
3.15 » Kvinnor har kortare arbetslöshet
Källa: SCB, AKU
Arbetslöshetens längd per ålder (antal veckor)
3.16 » Lågutbildade är arbetslösa längre
Källa: SCB, AKU
Långtidsarbetslöshet per utbildningsnivå
3.17 » Oro för arbetslöshet
Om man jämför högkonjunkturåren 2016/17 med finanskrisåren 2008/09 så var det en betydligt högre andel som svarade att de kände oro för arbetslöshet under krisåren och i alla grupper ökade andelen, samtidigt som skillnaderna beroende på utbildning och landsdel jämnades ut något.