Sysselsättningen

2024 hade cirka 4,9 miljoner av de som var 20–64 år ett jobb, vilket motsvarar en sysselsättningsgrad på 81,9 procent. Lågkonjunkturen var märkbar och sysselsättningen minskade, främst bland männen. 9 av 10 är anställda och de flesta av dem har en fast anställning.

2.1 Avstannad sysselsättningsutveckling

Sedan 2009 har antalet sysselsatta ökat varje år med undantag för en tillfällig nedgång pandemins första år, 2020. På tio år, 2014–2024, har antalet ökat med 9 procent. Men under 2024 fördjupades den lågkonjunktur som började 2023 och antalet sysselsatta gick från 4 900 000 till 4 867 000 personer, men det är ingen statistiskt säkerställd minskning. Enligt bland annat Konjunkturinstitutet kommer konjunkturen vända först en bit in i 2025.Bland akademiker ökade antalet sysselsatta 2024 med 16 000 personer, från 1 980 000 till 1 996 000.

2.2 Tydlig nedgång i sysselsättningsgrad

2024 var sysselsättningsgraden i genomsnitt 81,9 procent, vilket är en minskning med 0,7 procentenheter jämfört med 2023. Den svenska sysselsättningen höll sig, trots det osäkra ekonomiska läget, stark fram till senare delen av 2023 då den började mattas av och 2024 är det alltså en tydlig nedgång. Akademikerna hade en sysselsättningsgrad på i snitt 90,3 procent – en minskning med 1,4 procentenheter jämfört med 2023. Att antalet sysselsatta akademiker ökat (se 2.1) men andelen minskat beror på att antalet i befolkningen ökat mer än antalet sysselsatta.

2.3 Stora skillnader inom Sverige

Jönköpings län hade den högsta sysselsättningsgraden med 87,6 procent och Västmanlands län den lägsta med 77,8 – en skillnad på nästan 10 procentenheter. Det är alltså stora skillnader i landet och bryter man ner det på kommunnivå blir skillnaderna ännu större. 2023 hade Habo den högsta sysselsättningsgraden, 89,6 procent och Lund den lägsta, 70,2 procent. Habo ligger i Jönköpings län – känt för Gnosjöandan, och i universitetsstäder som Lund gör det stora antalet studenter att sysselsättningsgraden pressas ned även om många arbetar, Skåne har också en av de lägre sysselsättningsgraderna totalt. Skillnaden mellan kvinnors och mäns sysselsättning är också olika stor i olika delar av landet. I Uppsala skiljer det knappt någonting mellan könen medan det i Västmanland är över 11 procentenheters skillnad. Och endast i två län har kvinnorna högre sysselsättningsgrad än männen – i Uppsala och Jämtland.

2.4 76 procent sysselsatta i EU

Att ett land har hög sysselsättningsgrad är viktigt utifrån många aspekter, inte minst för att upprätthålla landets välfärd. I EU var 197,6 miljoner människor sysselsatta tredje kvartalet 2024, det motsvarar 75,9 procent av befolkningen. Det finns betydande skillnader inom EU när det gäller sysselsättningsgrad. Högst andel hade Malta med 83,7 procent (ej med i tabellen), därefter Nederländerna med 83,6 procent. Mellan Nederländerna och Italien, som hade den lägsta andelen sysselsatta, var skillnaden drygt 16 procentenheter. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män varierar mellan länderna. I Rumänien, Grekland och Italien är skillnaden cirka 19 procentenheter, medan den i Sverige är cirka 3 procentenheter. Andelen sysselsatta kvinnor varierar också kraftigt; i till exempel Estland var 80,5 procent av kvinnorna sysselsatta medan motsvarande andel i Italien var 58,0 procent. I de länder där kvinnor har låg sysselsättningsgrad är det bland annat vanligare att kvinnorna stannar hemma för att ta hand om hushållet och barnen. I Sverige är arbetskraftsdeltagandet högt bland kvinnorna, vilket bland annat beror på att vi har bättre förutsättningar än många andra länder när det gäller till exempel barnomsorg, individuell inkomstbeskattning och individuella ersättningssystem. Skillnader mellan länderna i sociala och kulturella normer har förstås också betydelse.

2.5 Unga och äldre har lägst sysselsättningsgrad

Totalt var 2 324 000 kvinnor och 2 543 000 män i åldern 20–64 år sysselsatta 2024. Kvinnorna hade en något lägre sysselsättningsgrad än männen – 79,9 jämfört med 83,9 procent. I alla åldersgrupper utom en, 15–19 år, är det en högre andel sysselsatta bland männen än bland kvinnorna, vilket kan vara ett tecken på att det i den gruppen är vanligare att kvinnor jobbar extra vid sidan om studierna.Allra högst sysselsättningsgrad har män i åldern 45–54 år och allra lägst kvinnor i åldern 65–74 år.

2.6 Längre utbildning = högre sysselsättningsgrad

Skillnaderna i sysselsättningsgrad är stora om man jämför utbildningsnivåer. Att vara utbildad har blivit en väldigt tydlig konkurrensfördel för den som söker jobb, och den stora skiljelinjen går vid gymnasieutbildning. Enligt Arbetsförmedlingen är en fullföljd gymnasieutbildning den enskilt viktigaste faktorn för att varaktigt kunna etablera sig på svensk arbetsmarknad. Bland dem som hade endast en förgymnasial utbildning var 59 procent sysselsatta 2024 och bland dem med en gymnasieutbildning var sysselsättningsgraden mer än 20 procentenheter högre – 80 procent. Och en eftergymnasial utbildning på minst 3 år ger ännu bättre
förutsättningar, i den gruppen är 9 av 10 sysselsatta.

2.7 Tjänstesektorn dominerar

939 000, en femtedel av alla sysselsatta, jobbar inom finansiell verksamhet och företagstjänster – det är den största näringsgrenen. Näst största grenen är Vård och omsorg med 710 000. Sverige domineras numera av tjänstesektorn, industrisektorn har under lång tid minskat mätt i antal sysselsatta. Produktion av varor har flyttats till andra länder och Sverige producerar istället tjänster. Under perioden 1980–2017 ökade antalet anställda på arbetsställen inom tjänstesektorn med 173 procent enligt SCB. Den minsta näringsgrenen – Jordbruk, skogsbruk och fiske sysselsätter 62 000 personer, vilket är mindre än en tiondel jämfört med hur många som arbetade med detta för cirka 100 år sedan.

2.8 Kvinnor jobbar dubbelt så ofta deltid

2024 var den genomsnittligt överenskomna veckoarbetstiden 38,2 timmar och bland alla sysselsatta 20–64 år var det 86 procent som arbetade heltid, det vill säga 35 timmar eller mer. Bland kvinnorna är det dubbelt så hög andel som arbetar deltid än bland männen, 20 procent jämfört med 9 procent. Personer med längre utbildning arbetade i något lägre utsträckning deltid och tydligast var skillnaden för kvinnor – 15 procent av akademikerna arbetade deltid. Kanske kan det bero på att de oftare kan anpassa sin arbetstid och utföra arbetet till exempel hemifrån.

2.9 Kvinnor i alla åldrar arbetar mer deltid

I alla åldersgrupper arbetar kvinnor oftare deltid än män. Enligt SCB:s senaste tidsanvändningsundersökning från 2021 lägger kvinnor, oavsett inkomster, ålder, förvärvsarbete, sammanboende eller inte, barn eller inte, mer tid på det obetalda hemarbetet. Män ägnar generellt mer tid åt förvärvsarbete, underhåll och reparationer av bostad och fordon. Männens uttag av föräldrapenning har mellan 2000 och 2023 ökat från 12 till 31 procent men under perioden 2018–2022 var den oförändrad på 30 procent – kvinnor tar fortfarande en betydligt större del av föräldraledigheten.

2.10 Orsaker till deltidsarbete

När SCB frågar dem som arbetar deltid om varför de gör det svarar 27 procent att de gör det av ”andra personliga skäl”, vilket kan vara att man till exempel vill arbeta deltid eller att man blivit deltidspensionär. 22 procent svarar att de inte har lyckats få något heltidsarbete eller att den arbetsgivare man har bara erbjuder deltidstjänst – de vill alltså inte jobba deltid. Och självklart finns det säkert de som vill jobba heltid men som av olika skäl inte kan, till exempel på grund av sjukdom eller att jobbet är för krävande. Att kvinnor tar mer ansvar för barnen syns även i denna statistik – dubbelt så stor andel av kvinnorna jobbar deltid för att de tar hand om barn.

2.11 9 av 10 är anställda

91 procent av alla sysselsatta är anställda, resten är företagare. Av de anställda är de allra flesta, 89 procent, fast anställda. Bland akademikerna är det en högre andel som har fasta anställningar, en lägre andel som har tidsbegränsade anställningar, och också en lägre andel som är företagare.

2.11.1 Fast anställda

Andelen fast anställda är högre bland kvinnor än bland män i nästan alla åldersgrupper. 2024 var det 80 procent av de sysselsatta männen och 84 procent av de sysselsatta kvinnorna (20–64 år) som hade en fast anställning. Bland de yngsta är det en fjärdedel som har fast anställning och sen ökar andelen successivt med åldern för att sen minska vid pensionsåldern.

2.11.2 Tidsbegränsat anställda

Bland ungdomarna är tidsbegränsade anställningar vanligare, ofta eftersom de har extrajobb vid sidan om studierna. I åldern 45–64 är andelen så låg som 4 procent. Av alla sysselsatta 20–64 år var 10 procent tidsbegränsat anställda, 9 procent av männen och 11 procent av kvinnorna.

2.11.3 Företagare

Totalt för åldersgruppen 20–64 år är männen i högre grad företagare än vad kvinnorna är – 12 procent jämfört med 5 procent. I den äldsta åldersgruppen, 65–74 år är andelen företagare högst, nästan 4 av 10 av de sysselsatta är företagare, bland männen nästan hälften.

2.12 1,3 miljoner nyanställdes

Under 2024 nyanställdes drygt 1,3 miljoner personer och ungefär 70 procent av dem anställdes i den privata sektorn. För att mäta rörelsen på arbetsmarknaden undersöker SCB vilken arbetskraftstillhörighet de nyanställda hade kvartalet innan de anställdes – 28 procent kom direkt från annat jobb, 35 procent hade varit arbetslösa och 36 procent hade stått utanför arbetskraften. Majoriteten, 62 procent, fick en tidsbegränsad anställning.

2.13 Kontakter – vanligaste vägen till jobb

Den allra vanligaste sättet att få ett jobb är via kontakter. 2024 var det 56 procent av jobben som förmedlades den vägen, till exempel genom vänner och bekanta, eller direkt med arbetsgivaren. Endast 12 procent hittade jobbet via Arbetsförmedlingen.