Sysselsättningen

2023 hade cirka 4,9 miljoner av de som var 20–64 år ett jobb. Det motsvarar en sysselsättningsgrad på 82,6 procent. Sysselsättningen ökade trots lågkonjunkturen men takten avtog under året. 9 av 10 av de sysselsatta var anställda. Kvinnorna arbetade dubbelt så mycket deltid som männen och många deltidsarbetande ville ha heltid.

2.1 Sysselsättningen fortsätter öka

2023 ökade antalet sysselsatta med drygt 1 procent, från 4 839 000 till 4 900 000. De senaste 10 åren har antalet ökat varje år med undantag för en liten svacka pandemi- året 2020. Sysselsättningsgrad är ett viktigt mått för att mäta ett lands ekonomi och många menar att det är viktigare än arbetslöshetsmåttet men där är vi inte beredda att helt hålla med – båda måtten är viktiga för att se utvecklingen för både samhället och individen. Arbetslösheten är viktig eftersom den har betydelse för frågor som man inte direkt kopplar ihop med ekonomin, så som hälsa, integration, tillit och demokrati.

2.2 Hög sysselsättning trots lågkonjunktur

2023 var sysselsättningsgraden i genomsnitt 82,6 procent, en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med 2022. På grund av hög kompetensbrist har arbetsmarknaden varit motståndskraftig trots låg- konjunkturen men enligt Arbetsförmedlingen avtog sysselsättningstillväxten under senare delen av 2023. Akademikerna hade en sysselsättningsgrad på i snitt 91,7 procent. Utbildning är en bra investering, både för samhället och individen, för att få ett jobb och kunna försörja sig så stor del av arbetslivet som möjligt.

2.3 Skillnader mellan län och kommun

Det skiljer nästan 7 procentenheter mellan det län som har högst sysselsättning och det som har lägst. Jönköpings län hade den högsta sysselsättningen med 85,5 procent och Östergötland den lägsta med 78,8 procent, men det ska sägas att det är ganska höga felmarginaler i statistiken och att det kan vara svårt att jämföra länen. Jönköpings län är kända för sitt småföretagande och entreprenörskap, där finns den så kallade Gnosjö-andan. Det ligger också strategiskt bra mellan Stockholm, Göteborg och kontinenten och längs E4:an har många företag därför stora lager. Östergötland har ett universitet som är viktigt för länet och det stora antalet studenter gör att sysselsättningsgraden pressas ned även om många jobbar. På en ännu mer lokal nivå är skillnaderna ännu större, mellan den kommun som hade högst sysselsättning 2022, Habo, och den som hade lägst, Lund, skiljde det nästan 20 procentenheter.

2.4 Stor skillnad mellan kvinnors sysselsättning i EU

Sysselsättningen i EU ökade något mellan 2022 och 2023. Snittet för hela EU låg på 75,3 procent för tredje kvartalet 2023, jämfört med 74,9 året innan. I toppen hittar man Sverige, vi hamnade på tredje plats med 82,5 procent, endast Nederländerna och Malta låg något högre med 83,5 respektive 83,8 procent (Malta ej med i tabellen). Det är stor skillnad inom EU – mellan Malta och Italien, som hade lägst sysselsättningsgrad, skiljer det nästan 18 procentenheter. Att ett land har hög syssel­sättning är viktigt utifrån många aspekter, inte minst för att upprätthålla landets välfärd. För den enskilde är ett jobb avgörande för bland annat ekonomi, integration och hälsa. I alla länder har kvinnorna lägre sysselsättningsgrad än männen. I till exempel Italien, Rumänien och Grekland skiljer det närmare 20 procentenheter mellan könen och vi vet att det i de länderna bland annat är mer vanligt att kvinnorna stannar hemma för att ta hand om hushållet och barnen. Det är också stor skillnad mellan kvinnor i olika länder, mellan Rumäniens och Estlands kvinnor skiljer det till exempel 24 procentenheter i sysselsättningsgrad. I Sverige har vi ett högt arbetskraftsdeltagande bland kvinnorna, delvis för att det finns bättre förutsättningar än många andra länder när det gäller till exempel barnomsorg, individuell inkomstbeskattning och individuella ersättningssystem. Det kan förstås också handla om skillnader mellan länderna när det gäller sociala och kulturella normer.

3 av 4 i EU har ett arbete.

2.5 Ökad sysselsättning bland kvinnor

82,6 procent av Sveriges befolkning är sysselsatta och för 2023 innebar det att 2 325 000 kvinnor och 2 575 000 män hade ett (eller flera) jobb. Kvinnornas sysselsättningsgrad var 80,2 procent, en ökning med 1,1 procentenheter jämfört med 2023, och männens 84,9, vilket var oförändrat. I alla åldersgrupper utom en, den yngsta, hade männen större andel sysselsatta än kvinnorna. Att kvinnor har en lägre sysselsätt- ningsgrad beror bland annat på att de i högre grad än männen är hemarbetande, sjuka och studerar på heltid, och att det är högre andel unga kvinnor än unga män som jobbar indikerar att det är vanligare att kvinnorna jobbar extra vid sidan om studierna.

2.6 Låg utbildning = låg sysselsättning

Att vara utbildad har blivit en väldigt tydlig konkurrensfördel på arbetsmarknaden. Med utbildning kommer fler möjligheter och ökade chanser att få ett jobb, och gymnasieutbildning är vattendelaren. 2023 var sysselsättningsgraden bland gymnasieutbildade 81 procent, vilket är hela 23 procentenheter högre än bland dem med endast förgymnasial utbildning. Och om man studerat vidare minst 3 år efter gymnasiet ökar sysselsättningen ytterligare – 92 procent av akademikerna har jobb. Enligt Arbetsförmedlingen är det centralt att underlätta samt motivera och vägleda fler till utbildning som leder till arbete och enligt Tillväxtverket är bristen på kompetens det största tillväxthindret för företagare.

2.7 Fler tjänstemän och färre arbetare

Finansiell verksamhet och företagstjänster är den näringsgren som sysselsätter flest personer, ungefär 930 000 eller 19 procent av alla sysselsatta. Under lång tid har det skett en strukturomvandling i Sverige – tjänstesektorn har blivit allt större och industrisektorn har minskat. Under de senaste decennierna har produktionen av varor i stor utsträckning flyttats till andra länder där de kan tillverkas billigare och Sverige producerar istället tjänster. Tjänstemännen blir fler och arbetarna färre samtidigt som teknik- utvecklingen, inte minst inom AI, innebär nya utmaningar och möjligheter för både företag och enskilda. På Akademikernas a-kassa märker vi också arbetsgivarnas kompetensbehov när vi har kontakt med arbetslösa som trots långa utbildningar saknar uppdaterad och aktuell kompetens.

2.8 Kvinnor arbetar dubbelt så mycket deltid

2023 var den genomsnittliga överenskomna veckoarbetstiden 38 timmar och bland alla sysselsatta 20–64 år var det 85 procent som arbetade heltid, det vill säga 35 timmar eller mer. Även om andelen heltidsarbetande kvinnor har ökat så är deltidsarbete mer än dubbelt så vanligt bland kvinnor än bland män, 20 procent av de sysselsatta kvinnorna och 9 procent av männen jobbar deltid, max 34 timmar i veckan. Kvinnor med längre utbildning arbetade i mindre utsträckning deltid, vilket bland annat kan bero på att de oftare kan anpassa sin arbetstid och utföra arbetet till exempel hemifrån eller från annan plats än arbetsplatsen.

2.9 Män i alla åldrar arbetar mer heltid

Kvinnor lägger mer tid på det obetalda hemarbetet och enligt SCB:s studie av tidsanvändning (2021) gäller det oavsett inkomster, ålder, om de förvärvsarbetar, om de är sammanboende eller inte och om de har barn eller inte. Män ägnar generellt mer tid än kvinnor åt förvärvsarbete, underhåll och reparationer av bostaden och fordon. En del aktiviteter som att handla, trädgårdsarbete och hjälpa med läxläsning görs i lika stor utsträckning av kvinnor och män. Sammantaget är bedömningen att den tid som män lägger ner på underhåll och reparationer inte motsvarar den tid som kvinnor lägger ner på hushållsarbete. Kvinnor jobbar också i högre utsträckning deltid än män men det är ingen nämnvärd skillnad mellan heltids- och deltidsanställda när det gäller hur mycket tid de lägger på hushållsarbete.

2.10 Många deltidare vill ha heltid

Den vanligaste orsaken till att man arbetar deltid är personliga skäl som till exempel att man vill arbeta deltid eller att man blivit deltidspensionär. Var femte uppger att de vill arbeta heltid – att man har sökt men inte fått heltid eller har en arbetsgivare som bara erbjuder deltidstjänst. Att kvinnor tar större ansvar för barn och familj syns också tydligt – det är dubbelt så vanligt att kvinnor arbetar deltid för att de tar hand om barn, 12 procent kvinnor jämfört med 6 procent män. Det faktum att kvinnor i högre utsträckning är sjukskrivna syns också i deltidsstatistiken, dubbelt så stor andel kvinnor än män väljer att deltidsarbeta för att arbetet är fysiskt eller psykiskt påfrestande.

2.11 9 av 10 är anställda

Av alla sysselsatta (20–64 år) är 91 procent anställda, övriga är företagare. Och av de anställda har majoriteten fast anställning. Bland akademikerna är det högre andel fast anställda, lägre andel tids- begränsat anställda och också lägre andel företagare.

2.11.1 Fast anställda

Fasta anställningar utgör normen på svensk arbets- marknad och av alla sysselsatta var 80 procent fast anställda, 79 procent av männen och 82 procent av kvinnorna. Bland de allra yngsta är det var fjärde som har en fast anställning och sen ökar andelen successivt, mest mellan åldersgrupperna 20–24 år och 25–34 år, många har då avklarat sina studier och kan få sitt första fasta jobb.

2.11.2 Tidsbegränsat anställda

Av alla sysselsatta var 11 procent tidsbegränsat anställda, 12 procent av kvinnorna och 9 procent av männen. Tidsbegränsade anställningar är vanligast bland ungdomar, vilket bland annat har sin förklaring i att de jobbar extra vid sidan om studierna.

2.11.3 Företagare

Att vara företagare är vanligare bland män än bland kvinnor, 13 procent jämfört med 6 procent. Allt fler bland de äldre väljer också att starta eller ha kvar sitt företag.

2.12 De flesta rekryteringar är tidsbegränsade

Under 2023 nyanställdes drygt 1,4 miljoner personer och det var den privata sektorn som anställde flest, 70 procent av anställningarna gjordes där. SCB mäter också vilken arbetskraftstillhörighet de nyanställda under ett kvartal hade föregående kvartal – 31 procent som fick jobb kom direkt från ett annat jobb, 33 procent hade varit arbetslösa och 36 procent hade stått utanför arbetskraften. Majoriteten, 61 procent, fick en tidsbegränsad anställning. Det finns statistik från SCB som visar att långtids- arbetslösa har svårare att få en fast anställning. Jobben för dem som kommer från arbetslöshet, och speciellt långvarig arbetslöshet, domineras av tidsbegränsade anställningar som mer sällan övergår till fasta anställningar.

2.13 Mer än hälften får jobb via kontakter

Att ha kontakter är en fördel när man söker ett nytt jobb, mer än hälften av jobben förmedlas via någon typ av kontakt, antingen direkt med arbetsgivaren eller via anhöriga, vänner och bekanta. Endast 12 procent hittar sitt jobb via Arbetsförmedlingen.