Ersättning och a-kassa

Arbetslöshetsförsäkringen ska ge trygghet under en omställningsperiod och är en viktig försäkring för både individen och samhället. Fler valde att gå med i en a-kassa 2023 – drygt 3,9 miljoner var medlemmar vid årets slut och 235 000 personer fick ersättning någon gång under året. Men bara 39 procent av de arbetslösa fick a-kassa.

5.1 En omställningsförsäkring

Arbetslöshetsförsäkringen är en omställnings- försäkring som ska ge ekonomiskt stöd under en begränsad tid när man är arbetslös mellan arbeten. Har man aldrig arbetat, eller om man har arbetat mindre än kravet, omfattas man inte av försäkringen. Arbetslöshetsförsäkringen ska göra det möjligt för den arbetslöse att under rimliga ekonomiska förhållanden söka en ny anställning där personens kompetens kan nyttjas. Den ska också trygga individens försörjning samtidigt som den ska innehålla incitament att hitta ett nytt jobb. En politisk avvägning är därför hur mycket man ska kunna få i ersättning, och hur länge, för att den ska fungera som en omställningsförsäkring. Omställningsprincipen omfattar både matchningskvaliteten (hur bra ett arbete motsvarar den sökandes kompetens) och matchningseffektiviteten (hur snabbt den sökande hittar ett nytt arbete). Risker med lång och hög ersättning är att det inte känns värt att söka jobb och att tiden i arbetslöshet blir onödigt lång. Risker med kort och låg ersättning är att människor tar jobb som inte motsvarar deras kompetens och att de behöver annan ekonomisk hjälp utöver a-kassan. Nivån på arbetslöshets- ersättningen påverkar också lönebildningen.

5.2 Grundförsäkring och inkomstbortfallsförsäkring

Arbetslöshetsförsäkringen består av två delar, en grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring. Gemensamt för alla som ansöker om a-kassa är att man måste uppfylla de så kallade grundvillkoren – att man till exempel är anmäld på Arbetsförmedlingen och aktivt söker jobb, och arbetsvillkoret – att man arbetat i tillräcklig omfattning. Hur mycket man kan få i ersättning skiljer sig beroende på om man är medlem i en a-kassa eller inte. Grundförsäkringen omfattar personer som inte är försäkrade via en a-kassa eller som inte har hunnit vara medlemmar i de 12 månader som krävs för att uppfylla villkoren för inkomstbaserad ersättning. En ersättningsperiod är 300 ersättningsdagar, vilket motsvarar 60 veckor eftersom man kan få ersättning 5 dagar per vecka.

5.3 Ersättningsnivåer

Den som just blivit arbetslös och uppfyller samtliga villkor för att få inkomstbaserad ersättning kan få 80 procent av den tidigare inkomsten, upp till ett tak som motsvarar en månadsinkomst på 33 000 kronor eller en dagpenning på 1 200 kronor. Som mest kan man därför få 26 400 kronor före skatt i månaden (80 procent av 33 000 kronor). Ersättningen sjunker med tiden och gör att de ekonomiska incitamenten att hitta och ta ett nytt arbete successivt ökar med tiden i arbetslöshet. Nedtrappningen sker i flera steg, både genom en sänkning av den högsta möjliga dagpenningen till 1 000 kronor och ersättningsnivån till 70 procent.

5.4 Finansiering

Arbetslöshetsförsäkringen finansieras på två sätt, dels via de medlemsavgifter som arbetslöshetskassorna tar in från sina medlemmar (så kallad finansieringsavgift), dels via den arbetsmarknadsavgift som arbetsgivare och egenföretagare betalar in till staten via arbetsgivar- eller egenavgiften. 2022 betalade a-kassorna in 4,8 miljarder kronor i finansieringsavgift, vilket var 31 procent av den totala ersättning som betalades ut.

5.5 Ny försäkring från oktober 2025

Regeringen har lämnat ett förslag till riksdagen om en ny arbetslöshetsförsäkring. I den nya försäkringen ska rätten till arbetslöshetsersättning baseras på inkomster och istället för ett arbetsvillkor ska den som söker ersättning uppfylla ett inkomstvillkor. Samma inkomst ska också ligga till grund för att beräkna hur stor ersättningen blir. Det kommer att vara olika ersättningsnivåer utifrån hur länge man varit medlem i en a-kassa och ersättningen kommer att trappas ner mer ju längre tid man är arbetslös. Hur länge man kan få arbetslöshetsersättning kommer bero på hur länge man arbetat innan man blev arbetslös. Förslaget finns i proposition 2023/24:128 En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster.

5.6 3 av 4 är med i a-kassan

2023 var i snitt 3 927 000 personer med i en a-kassa och vid årets slut var 3 947 000 medlemmar, 43 000 fler än i slutet av 2022. I lågkonjunktur blir många påminda om att det är bra att försäkra sig om att man har en trygg inkomst och då är ett medlemskap i a-kassan en billig och bra försäkring. Av arbetskraften, 16–65 år, är det 71 procent som är medlemmar i en a-kassa och som därmed har möjlighet att få inkomstbaserad ersättning vid arbetslöshet, vilket innebär att ungefär 30 procent av arbetskraften inte har försäkrat sin inkomst.

5.7 Fler ersättningstagare på grund av lågkonjunkturen

2023 var det i snitt 79 000 personer som fick ersättning från a-kassan varje månad. Totalt fick 235 000 individer a­kassa någon gång under året, vilket är en ökning med 3 procent jämfört med 2022 och en tydlig följd av den lågkonjunktur som vi befinner oss i. Det var främst under hösten som antalet ökade, mellan juli och december ökade antalet ersättningstagare med 34 procent.

5.8 En tredjedel har inte fått a-kassa förut

Ungefär en tredjedel av de som fick a-kassa 2023 är så kallade nya ersättningstagare, de har inte fått a-kassa de senaste fem åren. Många, 2 av 3, som får a-kassa återkommer alltså till ersättningen under en femårsperiod. Man kan ha varit borta från arbetslöshet för att exempelvis arbeta, studera, vara föräldraledig eller sjuk. Ett år som avvek från det vanliga mönstret var 2020 då antalet nya ersättningstagare ökade med nästan 100 procent och utgjorde nästan hälften av alla ersättningstagare, och det var förstås pandemin som var orsaken. Grupper och individer som tidigare inte haft någon arbetslöshetsrisk blev arbetslösa, men de flesta under en kort tid.

5.9 Arbetslösheten skiljer stort mellan a-kassorna

Andelen arbetslösa skiljer sig mycket mellan a-kassorna. Högst andel har Alfa-kassan med 18,7 procent, vilket delvis beror på att de betalar ut ersättning till dem som inte är medlemmar i en a-kassa. Lägst andel har Akademikernas och Finans- och försäkringsförbundets a-kassor med 1,8 procent. Alla a-kassor utom Pappers hade som högst andel arbetslösa pandemiåret 2020 och sedan sjönk den, för att sedan öka igen. Mellan december 2022 och december 2023 fick samtliga a-kassor utom två högre arbetslöshet – den sjönk i Pappers och var oförändrad i A-kassan Vision. Den pågående krisen i byggbranschen syns även här – mest ökade arbets- lösheten i Byggnads a-kassa. Något fler än hälften av a-kassorna (13 av 24) hade en högre andel arbetslösa i december 2023 än samma månad 2016.

5.10 6 av 10 får inte a-kassa

De som är inskrivna på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa, deltidsarbetslösa eller med tillfällig timanställning är så kallade möjliga ersättningstagare. De uppfyller inte per automatik villkoren för rätt till a-kassa men de ingår i de grupper som skulle kunna vara aktuella för a-kassa, till exempel kan inte den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program få a-kassa, de får i stället aktivitetsstöd. 2023 var det i snitt 202 000 möjliga ersättningstagare och av dem var det 39 procent som fick a-kassa. Andelen har varit ungefär densamma under de senaste åren förutom i början på pandemin då fler av de som blev arbetslösa uppfyllde villkoren. Av de möjliga ersättningstagarna är det alltså 6 av 10 som inte får ersättning, vilket oftast beror på att de inte uppfyller arbetsvillkoret som ger rätt till a-kassa, de har helt enkelt inte arbetat tillräckligt mycket. Och det är i den här typen av situationer som det finns diskussioner om hur reglerna i arbetslöshetsförsäkringen används som ett styrmedel i arbetsmarknadspolitiken – vilka regler ska gälla och hur många ska kunna omfattas och få arbetslöshetsersättning? Och hur påverkas de som inte får ersättning?

5.11 Få av de unga får a-kassa

Av de arbetslösa (se definition ovan) männen är det något högre andel som får a-kassa jämfört med de arbetslösa kvinnorna och det gäller i alla åldrar. Bland dem som var 60 år eller äldre var det lite drygt 60 procent som fick a-kassa. Och ju yngre desto lägre andel med a-kassa – bland de allra yngsta var det strax över 10 procent som fick a-kassa, vilket inte är så överraskande eftersom ungdomar ofta har korta anställningar och därför inte uppfyller villkoren för att få a-kassa.

5.12 Uppsala – lägst andel med a-kassa

Det skiljer 12 procentenheter mellan de län som har högst andel arbetslösa med a-kassa och de som har lägst. I Halland, Gävleborgs, Blekinge och Kalmar län var det 44 procent av de de arbetslösa 16–65 år (öppet arbetslösa, deltidsarbetslösa, tillfällig timanställning) som fick a-kassa. Lägst andel var det i Uppsala län där 32 procent fick a-kassa. Hur stor andel som får a-kassa beror på vilka grupper som är arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen, bland annat kan antalet arbetslösa studenter i länet spela roll eftersom man inte kan få a-kassa när man studerar. Det har förstås också betydelse hur många som har arbetat tillräckligt mycket innan arbetslösheten och som uppfyller det så kallade arbetsvillkoret

5.13 77 dagar med a-kassa

En person som är arbetslös kan som mest få ersättning 5 dagar per vecka, vilket ska motsvara en arbetsvecka. 2023 betalades det ut ersättning för totalt cirka 18 miljoner ersättningsdagar, vilket är en ökning med cirka 3 procent jämfört med 2022. I snitt så fick varje ersättningstagare 77 ersättnings­ dagar och männen fick ersättning 9 dagar längre än kvinnorna – 81 dagar jämfört med 72 dagar.

5.14 Hälften får jobb inom 4 månader

De allra flesta klarar en kortare tid med arbetslöshet, och många har också ett nytt jobb inom några månader. När man studerar hur lång arbetslösheten är bland de arbetslösa (ersättningstagare och deltagare i program) på Akademikernas a-kassa är det tydligt att tiden i arbetslöshet är relativt kort. Av de som blev arbetslösa 2021 var 20 procent arbetslösa en månad och ungefär hälften hade lämnat arbetslösheten inom 4 månader. För varje månad sjunker antalet och andelen ökar. Och efter en hel ersättningsperiod som är cirka 14 månader, har närmare 90 procent lämnat arbetslösheten.

5.15 15 miljarder i ersättning

2023 betalade a-kassorna ut totalt 15,4 miljarder kronor i ersättning. Det är en ökning med 7 procent jämfört med 2022. Det betalades ut mer ersättning till männen än till kvinnorna, 8,8 respektive 6,6 miljarder, vilket beror dels på att det är fler män som får ersättning, dels på att männen har en något högre genomsnittlig dagpenning, vilket i sin tur beror på att männen har högre inkomster. Pandemiåret 2020 ökade utbetald ersättning kraftigt, med 10 miljarder kronor. Då var det inte bara fler som var arbetslösa, man höjde också dagpenningen.

5.16 9 av 10 får inkomstbaserad ersättning

Arbetslöshetsförsäkringen består av två delar; en grundförsäkring och en frivillig inkomstbortfallsförsäkring och för att få ersättning krävs i båda fall att man uppfyller ett så kallat arbetsvillkor*. För att få ersättning från den frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen måste man också varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader. De flesta som får ersättning är medlemmar i en a-kassa och uppfyller villkoren för att få ersättning baserad på inkomsten. Av alla ersättningstagare var det 89 procent som fick inkomstbaserad ersättning och 11 procent som fick ersättning enligt grundförsäkringen.

5.17 Fler får grundbelopp

De allra flesta får, som vi har sett i 5.16, ersättning som är baserad på den inkomst de haft. Sedan 2013 har trenden varit att andelen som får grundbelopp har minskat och fram till 2021 hade andelen minskat med 3,6 procentenheter. 2022 och 2023 ökade den kraftigt igen och är nu högre än den var för 10 år sedan, strax under 13 procent. Det återstår att se om ökningen är tillfällig men det är en tydlig ökning som visar att fler av de arbetslösa inte uppfyller medlemsvillkoret, det vill säga de är antingen inte medlemmar alls i en a-kassa eller har inte varit medlemmar tillräckligt länge. Bland ersättningstagarna i Akademikernas a-kassa är det något lägre andel som får grundbeloppet men samma ökande trend. En studie av akademiker som blev arbetslösa under 2023 och som beviljades ersättning med grundbeloppet visar att drygt hälften gick med i a-kassan i anslutning till att de blev arbetslösa, de hade varit medlemmar i max 5 månader, medan resten hade varit medlemmar ett halvår eller längre. 4 av 10 av dem som fick grundbelopp hade jobbat motsvarande heltid i 1 år innan arbetslösheten och hade därför kunnat få inkomstbaserad ersättning om de varit medlemmar minst 1 år när de blev arbetslösa. De var underförsäkrade och gick miste om en högre ersättning.

5.18 60 procent slår i taket

Som mest kan den som är arbetslös få 80 procent av sin lön i arbetslöshetsersättning och högsta ersättning per dag är 1 200 kronor de första hundra dagarna och därefter 1 000 kronor per dag. I snitt kan man få 22 ersättningsdagar per månad vilket ger en ersättning på totalt 26 400 kronor, som är 80 procent av 33 000. Taket är alltså 33 000 kronor. Många tjänar dock mer än så och andelen som får 80 procent av sin inkomst är endast 38 procent, vilket betyder att 62 procent är underförsäkrade. 2020 höjdes ersättningen i samband med pandemin men eftersom inkomsterna ökar varje år och arbetslöshetsersättningen inte indexeras så minskar kompensationsgraden. Bland akademikerna är lönerna högre och kompensationsgraden därför lägre – 2023 fick 12 procent av medlemmarna i Akademikernas a-kassa 80 procent av sin inkomst.

2023 betalade a-kassorna ut totalt 15,4 miljarder kronor i ersättning. Det är en ökning med 7 procent jämfört med 2022.

5.19 Arbetslöshet vanligaste orsaken till försörjningsstöd

När man inte har möjlighet att försörja sig och klara sin ekonomi på egen hand är kommunernas försörjningsstöd det yttersta skyddsnätet. 2022 var det 182 000 personer som behövde vända sig till socialtjänsten i sin kommun för att få hjälp och av dem var det hälften, 92 000, som fick försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. 36 procent av de 92 000 fick a-­kassa eller aktivitetsstöd men med så lågt belopp att de också hade rätt till försörjningsstöd, och 54 procent fick inte någon ersättning alls från vare sig a-kassan eller Försäkringskassan. För individen och samhället är det stor skillnad på om man får försörjningsstöd eller a-kassa. A-kassan grundar sig på en förlorad inkomst och är inte behovsprövat, man kan till exempel behålla hus, bil och sparande. Försörjningsstödet ska ge människor en skälig levnadsnivå och är behovsprövat utifrån den enskildes tillgångar och har man då till exempel ett sparande ska det användas först. För kommunerna innebär det stora kostnader när deras invånare inte omfattas av arbetslöshetsförsäkringen eller andra stöd inom arbetsmarknadspolitiken.

5.20 24 fristående a-kassor

I Sverige finns 24 a-kassor med sammanlagt cirka 3,9 miljoner medlemmar. A-kassorna är partipolitiskt obundna organisationer som försäkrar sina medlemmar mot inkomstbortfall vid arbetslöshet och hjälper dem att få ersättning om de blir arbetslösa. I januari 2024 betalade a-kassorna ut cirka 1,6 miljarder kronor till 101 000 individer – vilket är en ökning med nästan 500 miljoner kronor och 27 000 personer jämfört med januari 2023. Pengarna som a-kassorna betalar ut kommer dels från medlemsavgifterna, dels från den arbetsmarknadsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften. En a-kassas medlemsavgifter ska täcka betalning av finansieringsavgift till staten, förvaltningskostnader och övriga utgifter.

I Sverige finns det 24 fristående a-kassor med sammanlagt cirka 3,9 miljoner medlemmar.

5.21 A-kassorna finansierade en tredjedel

Finansieringsavgiften är en avgift som a-kassorna betalar till staten för att täcka delar av statens kostnader för utbetald arbetslöshetsersättning. Hur hög den blir för en a-kassa beror på antalet medlemmar och på storleken på den genomsnittliga dagpenningen. Finansieringsavgiften är inte kopplad till hur hög eller låg arbetslöshet en a-kassa har. 2023 betalade a-kassorna in cirka 4,8 miljarder kronor i finansieringsavgift till staten och totalt betalade man ut cirka 15,4 miljarder. Det innebär att a-kassorna via medlemsavgifterna finansierade ungefär 31 procent (finansieringsgrad) av den utbetalda ersättningen, vilket är oförändrat jämfört med 2022. Det skiljer stort mellan a-kassorna när det gäller finansieringsgraden, de a-kassor som har högre arbetslöshet och därmed högre utbetalningar betalar in betydligt mindre än vad de betalar ut. Elektrikernas hade högst finansieringsgrad med 71 procent och Hotell­ och restauranganställdas lägst med 12 procent. Akademikernas a-kassa hade en finansieringsgrad på 59 procent.

A-kassorna betalade år 2023 ut cirka 15,4 miljarder kronor i arbetslöshets- ersättning. Ungefär 31 procent av den utbetalade ersättningen finansierades av medlemsavgifter.