Ersättning och a-kassa

Arbetslöshetsförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet under en omställningsperiod och är en viktig försäkring för både individen och samhället. Under 2024 var det i snitt 109 000 i månaden som fick ersättning, en ökning med 38 procent. Men det är bara ungefär hälften av de som är arbetslösa som får a-kassa, och många får vända sig till kommunen för försörjningsstöd.

5.1 En omställningsförsäkring

Arbetslöshetsförsäkringen är en omställnings­försäkring som ska ge ekonomiskt stöd under en begränsad tid när man är arbetslös mellan arbeten. Har man aldrig arbetat, eller om man har arbetat mindre än kravet, omfattas man inte av försäkringen. Arbetslöshetsförsäkringen ska göra det möjligt för den arbetslöse att under rimliga ekonomiska förhållanden söka en ny anställning där personens kompetens kan nyttjas. Den ska trygga individens försörjning samtidigt som den ska innehålla incitament att hitta ett nytt jobb. En politisk avvägning är därför hur mycket man ska kunna få i ersättning, och hur länge, för att den ska fungera som en omställningsförsäkring.

Omställningsprincipen omfattar både matchnings­kvaliteten (hur bra ett arbete motsvarar den sökandes kompetens) och matchningseffektiviteten (hur snabbt den sökande hittar ett nytt arbete). Risker med lång och hög ersättning är att det inte känns värt att söka jobb och att tiden i arbetslöshet blir onödigt lång. Risker med kort och låg ersättning är att människor tar jobb som inte motsvarar deras kompetens och att de behöver annan ekonomisk hjälp utöver a-­kassan. Nivån på arbetslöshets­ersättningen påverkar också lönebildningen.

5.2 Finansiering av arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetsförsäkringen finansieras på två sätt, dels via de medlemsavgifter som arbetslöshets­kassorna tar in från sina medlemmar (så kallad finansierings avgift), dels via den arbetsmarknads­avgift som arbetsgivare och egenföretagare betalar in till staten via arbetsgivar­- eller egenavgiften. 2024 betalade a­-kassorna in 5 miljarder kronor i finansieringsavgift, vilket var 24 procent av den totala inkomst baserade ersättningen som betalades ut.

5.3 Nya villkor från oktober 2025

Inkomstvillkor
Den 1 oktober 2025 börjar en ny lag om arbetslös­hetsförsäkring att gälla. Rätten till arbetslöshets­ersättning kommer att baseras helt på inkomster och inte som tidigare på arbetad tid. För att kvalificera sig för ersättning ska man enligt huvudregeln ha tjänat minst 120 000 kronor brutto (före skatt) under en ramtid på 12 månader. Det krävs också att man har tjänat minst 11 000 kronor i 4 av de månaderna. Om man inte uppfyller inkomstvillkoret med huvud­regeln finns en alternativregel. Då krävs att man har arbetat fyra sammanhängande månader med minst 11 000 kronor i månadsinkomst under ramtiden. Inkomstuppgifterna kommer tas från Skatteverket.

Olika långa perioder
Hur lång ersättningsperiod man kommer att kunna få beror på hur många månader som man har tjänat minst 11 000 kronor – ju fler månader desto längre period. Som mest kan man få 300 ersättningsdagar och den kortaste perioden man kan få är 66 dagar.

Olika ersättningsnivåer
Vilken ersättningsnivå man får beror på hur länge man varit medlem i en a-kassa. Den som har varit medlem i minst 12 månader kan få 80 procent, har man varit medlem i minst 6 månader kan man få 60 procent och den som varit medlem kortare tid, eller inte alls, kan få 50 procent.

Högsta möjliga ersättning
Det mesta man kan få från a-kassan är en ersätt­nings period på 300 dagar och 80 procent av
34 000 kronor. 34 000 kronor motsvarar en årsinkomst på 408 000 kronor. Det ger ett högsta ersättnings belopp på 27 200 kronor före skatt
och gäller för de första 100 arbetslösa dagarna.

Nedtrappning av ersättningen
Arbetslöshetsersättningen kommer att trappas ned under tiden som arbetslös. Efter 100 ersättnings dagar sänks ersättningsnivån med 10 procentenheter och därefter med 5 procentenheter var hundrade dag.

5.4 3 av 4 är med i a-kassan

2024 var i snitt 3 960 000 personer med i en a-kassa. I januari 2024 var det 3 950 000 medlemmar och i slutet av året hade antalet ökat till 3 968 000. Fördelningen mellan kvinnor och män var så jämn den kan bli – 50/50. Av arbetskraften, 16–65 år, är det 72 procent som är medlemmar i en a-kassa och som därmed har möjlighet att få inkomstbaserad ersättning vid arbetslöshet, vilket innebär att 28 procent av arbetskraften inte har försäkrat sin inkomst. Andelen har varit relativt oförändrad de senaste 10 åren, under pandemin ökade den något.

5.5 Antalet som fick a-kassa ökade kraftigt

Lågkonjunkturen och den högre arbetslösheten visar sig också tydligt i att betydligt fler fått a-kassa under året. 2024 var det i snitt 109 000 personer i månaden som fick ersättning från a-kassan – en ökning med cirka 38 procent jämfört med 2023. Totalt fick 290 000 individer a-kassa någon gång under året – 55 000 fler än året innan. Bortsett från pandemiåren 2020–2021 är det den högsta siffran på 10 år. Liksom tidigare år fick fler män än kvinnor ersättning – 155 000 jämfört med 135 000.

5.6 Högre andel med i a-kassan

Antalet inskrivna arbetslösa (öppet arbetslösa och i program 16–65 år) på Arbetsförmedlingen ökade med 24 000 personer mellan 2023 och 2024. I snitt var 357 000 arbetslösa och av dem var 70 procent med i en a-kassa, en ökning med 3 procentenheter på ett år. Bland ungdomarna, 18–24 år var det 48 procent som var med i en a-kassa. Att fler av de arbetslösa är med i en a-kassa innebär också att fler kan få inkomst­relaterad a-kassa. Det visar också att många av de nya arbetslösa hade en förankring på arbetsmarknaden.

5.7 Knappt hälften får a-kassa

De som är inskrivna på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa, deltidsarbetslösa eller med tillfällig timanställning är så kallade möjliga ersättnings­tagare. De uppfyller inte per automatik villkoren för rätt till a-kassa men de ingår i de grupper som skulle kunna vara aktuella för a-kassa, till exempel kan inte den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program få a-kassa, de får istället aktivitets stöd. 2024 var det i snitt 233 000 möjliga ersättnings tagare och av dem var det 49 procent som fick a-kassa. Andelen ökade med 6 procent enheter mellan 2023 och 2024. Det är alltså fler som uppfyller villkoren för att få ersättning och det indikerar att många av dem som blivit arbetslösa den senaste tiden har haft förankring på arbetsmarknaden. De som inte uppfyller villkoren, vilket är hälften, har oftast inte arbetat tillräckligt mycket för att uppfylla arbets­villkoret i försäkringen.

5.8 Stora skillnader i arbetslöshet mellan a-kassorna

Andelen arbetslösa skiljer sig mycket mellan a-kassorna – från den högsta i Alfa­kassan med 20,3 procent till den lägsta i Finans­ och försäkrings­branschens med 2,0 procent (december 2024). Jämfört med december 2023 är det endast en a-kassa, Pappers, som har lägre andel arbetslösa, alla andra har ökat på ett år. Pappers var också den enda a-kassa vars arbetslöshet inte minskade direkt efter pandemin, minskningen kom senare. Flera a-kassor hade en jämförbar eller högre arbetslöshet 2024 än pandemi­året 2020, bland annat Akademikernas, Byggnads och Elektrikernas – de tre kassorna visar också att byggbranschen har haft det tufft, i Akademikernas har arkitekternas arbetslöshet ökat kraftigt. Men det var också flera a-kassor som hade betydligt lägre arbetslöshet än under pandemin, till exempel Livsmedelsarbetarnas, Småföretagarnas och Vision.

5.9 En femtedel av de unga får a-kassa

Av de arbetslösa (öppet arbetslösa, deltids­arbetslösa, tillfälligt timanställda) männen är det något högre andel som får a-kassa jämfört med de arbetslösa kvinnorna och det gäller i alla åldrar. Bland dem som var 60 år eller äldre var det lite drygt 60 procent som fick a-kassa. Och ju yngre desto lägre andel med a­kassa – bland de allra yngsta var det knappt en av fem som fick a-kassa, vilket inte är så överraskande eftersom ungdomar ofta har korta anställningar och därför inte uppfyller villkoren för att få a-kassa.

49 procent av de arbetslösa fick a-kassa 2024.

5.10 85 dagar med a-kassa

En person som är arbetslös kan som mest få 5 ersättnings dagar per vecka, vilket ska mot­svara en arbetsvecka. 2024 betalade a-kassorna ut ersättning för totalt cirka 24,5 miljoner ersättnings­dagar, vilket är en ökning med 36 procent jämfört med 2023. I snitt fick varje ersättnings tagare 85 ersättningsdagar och männen fick ersättning 7 dagar längre än kvinnorna – 88 dagar jämfört med 81 dagar.

5.11 Olika andel medlemmar i länen

Det finns geografiska skillnader när det gäller hur stor andel av de arbetslösa (16–65 år) som har en inkomstförsäkring i form av a-kassemedlemskap. I Stockholms län var det störst andel av de arbetslösa, 75 procent, som var med i en a-kassa och Kronobergs och Södermanlands län hade lägst med 64 procent. Hur länets medborgare försörjer sig har betydelse för kommunernas ekonomi eftersom det är dit man som arbetslös får vända sig om man inte kan få arbetslöshets­ersättning och inte kan försörja sig på något annat sätt.

5.12 Dalarna – lägst andel med a-kassa

Det skiljer 10 procentenheter mellan det län som har högst andel arbetslösa som får a-kassa och det som har lägst. I Halland var det 54 procent av de arbetslösa 16–65 år (öppet arbetslösa, deltidsarbetslösa, tillfälligt timanställda) som fick a-kassa. Lägst andel var det i Dalarnas län där 44 procent fick a-kassa. I alla län utom Gotland är det större andel av männen än av kvinnorna som får a-kassa. Hur stor andel som får a-kassa beror på hur många som har arbetat tillräckligt mycket innan arbetslösheten och som uppfyller det så kallade arbetsvillkoret. Det har också betydelse vilka grupper som är arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen, till exempel kan antalet arbetslösa studenter i länet spela roll eftersom man inte kan få a-kassa när man studerar.

5.13 Hälften får jobb inom 4 månader

Kortare tider med arbetslöshet är sällan ett stort problem – många får ett nytt jobb inom några månader. Det är när arbetslösheten blir långvarig som den blir problematisk, både för individ och samhälle. Bland de arbetslösa på Akademikernas a-kassa kan man se hur antalet arbetslösa minskar med tiden. Av de som blev arbetslösa 2022 var 17 procent arbetslösa en månad och ungefär hälften hade lämnat arbetslösheten inom 4 månader. Efter en hel ersättningsperiod som är cirka 14 månader har cirka 87 procent lämnat arbetslösheten. Men Akademikernas a-kassa har också under de senaste åren sett en ökad långtidsarbetslöshet. 2021 hade 84 procent lämnat arbetslösheten inom ett år, 2022 var motsvarande siffra 83 procent.

5.14 21,5 miljarder i ersättning

2024 betalade a-kassorna ut totalt 21,5 miljarder kronor i ersättning. Det är en ökning med 39 procent jämfört med 2023. Det betalades ut mer ersättning till männen än till kvinnorna, 12,3 mot 9,3 miljarder, vilket beror dels på att det är fler män som är arbets lösa och får ersättning, dels på att männen i genom snitt får mer ersättning per arbetslös dag – 901 kronor jämfört med 849 kronor. Det i sin tur beror på att männen har högre inkomster när de arbetar. Den högsta möjliga dagpenningen på 1 200 kronor kan man få de första hundra dagarna, och den senaste höjningen gjordes i samband med pandemin 2020 och har sedan dess varit kvar på samma belopp.

2024 betalade a-kassorna ut totalt 21,5 miljarder kronor i ersättning. Det är en ökning med 39 procent jämfört med 2023. 30 procent får 80 procent av sin lön i a-kassa, resten är underförsäkrade.

5.15 87 procent får a-kassa baserad på inkomst

Arbetslöshetsförsäkringen består av två delar; en grundförsäkring och en frivillig inkomstbortfalls­försäkring och för att få ersättning krävs i båda fall att man uppfyller ett så kallat arbetsvillkor*. För att få ersättning från den frivilliga inkomst bort­falls försäkringen måste man också varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader. De flesta som får ersättning är medlemmar i en a-kassa och uppfyller villkoren för att få ersättning baserad på inkomsten. Av alla ersättningstagare var det 87 procent som fick inkomstbaserad ersättning och 13 procent** som fick ersättning enligt grundförsäkringen.

* Arbetsvillkorets huvudregel är att man måste ha arbetat minst 6 månader, minst 60 timmar per kalendermånad de senaste 12 månaderna – men det finns undantag. Läs mer på akademikernasakassa.se/grundregler.

** Här ingår de som fått grundersättningen hela tiden, inte de som först fått grundbelopp och sen inkomstbaserad ersättning, jämför 5.16.

5.16 Allt fler uppfyller inte medlemsvillkoret

De flesta som får arbetslöshetsersättning får en ersättning som är baserad på tidigare inkomst men sedan 2022 har andelen som får grundbelopp ökat med 4 procentenheter, från 10 till 14 procent***. Det är en tydlig ökning som visar att fler av de arbetslösa inte uppfyller medlemsvillkoret, det vill säga de är antingen inte medlemmar alls eller har inte varit medlemmar tillräckligt länge. Bland ersättningstagarna i Akademikernas a-kassa är det något lägre andel som får grundbeloppet men man kan se samma ökande trend. Den 1 oktober 2025 träder den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring i kraft och då kommer det endast att finnas en försäkring baserad på inkomst, den uppdelning vi har idag med en grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring försvinner och allas ersättning kommer att grundas på de inkomster man haft (se 5.3).

*** Här räknas även de som först fått grundbelopp och sedan uppfyllt villkoren för inkomstbaseradersättning

5.17 7 av 10 är underförsäkrade

Som mest kan den som är arbetslös få 80 procent av sin inkomst i arbetslöshetsersättning. Men eftersom det finns ett övre tak på 33 000 kronor och många som tjänar mer än så, är det långt ifrån alla som får 80 procent, maxersättning blir alltså 26 400 kronor (80 procent av 33 000). År 2024 var det 30 procent av ersättnings tagarna som fick 80 procent av sin lön, 70 procent var under­försäkrade. Den senaste höjningen av ersättningen gjordes 2020 men eftersom inkomsterna ökar varje år och arbetslöshetsersättningen inte indexeras så minskar kompensations graden. Många, men långt ifrån alla har möjlighet att teckna kompletterande inkomst försäkringar via till exempel sitt fack. Bland akademikerna är lönerna högre än snittet för alla a-kassor och kompensations graden blir därför lägre – 2024 fick 8 procent av ersättnings tagarna i Akademikernas a-kassa 80 procent av sin inkomst.

5.18 Försörjningsstöd på grund av arbetslöshet

Arbetslöshet är den vanligaste orsaken till att man inte kan försörja sig, därefter kommer arbetshinder av sociala skäl (till exempel nedsatt arbetsförmåga) och därefter sjukskrivning. När man har problem med sin försörjning kan man vända sig till kommunen för att få hjälp. 2023 var det 163 000 personer, 18 år och äldre, som fick försörjningsstöd och av dem var det 48 procent, 79 000, som fick det på grund av arbetslöshet. Av de 79 000 var det 45 000 som inte fick någon ersättning från vare sig a-kassan eller Försäkringskassan (aktivitetsstöd) och 26 000 som fick ersättning men med så lågt belopp att de också hade rätt till försörjningsstöd.

Det är stor skillnad på om man får a-kassa/aktivitetsstöd eller försörjningsstöd. A-kassan och aktivitetsstödet grundar sig på en förlorad inkomst och är inte behovsprövade, man kan behålla till exempel hus, bil och sparande. Försörjningsstödet däremot är behovsprövat utifrån den enskildes tillgångar och har man till exempel ett sparande ska det användas först. När de arbetslösa inte omfattas av arbetslöshetsförsäkringen eller andra stöd inom arbetsmarknadspolitiken kan det innebära stora kostnader för kommunerna.

5.19 24 olika a-kassor

I Sverige finns 24 a-kassor med tillsammans cirka 4 miljoner medlemmar. A-kassorna är parti politiskt obundna organisationer som hjälper sina medlemmar att få ersättning om de blir arbetslösa. De är inte myndigheter men de är myndighetsutövande, det vill säga staten har gett a-kassorna i uppdrag att hantera arbetslöshetsersättningen. Den största a-kassan är Akademikernas a-kassa som hade i snitt drygt 780 000 medlemmar 2024 och den minsta är Säljarnas med 7 000. Störst andel ersättnings tagare hade Alfa­kassan med i snitt 20,2 procent och lägst Finans­ och försäkringsbranschens med 2,8 procent. Den högsta genomsnittliga dagpenningen hade Ledarnas a­kassa, deras medlemmar fick i snitt 1 055 kronor per ersättnings­dag och lägst hade Kommunalarbetarnas, de fick i snitt 765 kronor per dag. De pengar som a-kassan betalar ut kommer dels från medlemsavgifterna, dels från den arbets­marknads avgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften. En a-kassas medlemsavgifter ska täcka betalning av finansieringsavgift till staten, förvaltningskostnader och övriga utgifter.

5.20 A-kassorna finansierade en fjärdedel

A-kassorna betalar varje månad en så kallad finansieringsavgift till staten för att täcka delar av statens kostnader för utbetald arbetslöshets­ersättning. Storleken på finansieringsavgiften beror på antalet medlemmar och den genomsnittliga dag penningen i a-kassan. Den är inte kopplad till hur hög eller låg arbetslösheten är. 2024 betalade a-kassorna in cirka 5 miljarder kronor i finansierings avgift till staten och totalt betalades 20,4 miljarder ut i inkomstrelaterad ersättning till de arbetslösa. Det innebär att de medlemsavgifter som medlemmarna betalade till a-kassorna finansierade ungefär 24 procent av den utbetalade ersättningen. Det skiljer stort mellan a-kassorna när det gäller finansierings graden, de a-kassor som har högre arbetslöshet och därmed högre utbetalningar betalar in betydligt mindre än vad de betalar ut. Finans­ och försäkringsbranschens a-kassa hade högst finansierings grad med 57 procent och Hotell och restauranganställdas lägst med 10 procent. Akademikernas a-kassa hade en finansieringsgrad på 43 procent.

A-kassorna betalade år 2024 ut cirka 20,4 miljarder kronor i inkomstrelaterade arbetslöshetsersättning. Ungefär 24 procent av den utbetalade ersättningen finansierades av medlemsavgifter.