Med våra e-tjänster kan du som är medlem enkelt hantera allt som rör ditt medlemskap, din ersättning och din betalning.
Sök ersättning, fyll i dina tidrapporter,
kommunicera med din handläggare
Se din inbetalningar och ändra
dina kontaktuppgifter.
För att logga in till våra e-tjänster behöver du en giltig e-legitimation (BankID) på din dator, smartphone eller surfplatta. Den använder du för att legitimera dig och göra elektroniska underskrifter. Du skaffar e-legitimation via din internetbank eller hos Telia.
Antalet arbetslösa ökade under 2024 och var i snitt 373 000, 7,1 procent av arbetskraften. Mer än 70 procent av de arbetslösa på Arbetsförmedlingen har ett tufft utgångsläge, de har så kallad svag konkurrensförmåga och många av dem har långa tider i arbetslöshet. Den senaste undersökningen av levnadsförhållanden visar också att arbetslösa i betydligt högre grad upplever att de har dålig hälsa än de som har jobb.
3.1 Arbetslösheten permanent hög
1994 var Sverige i en finanskris och arbetslösheten var 9,9 procent. Den hade då ökat från 3,6 procent 1992. Den fortsatte stiga och var som högst 1997 med 10,4 procent. Arbetslösheten har sedan dess permanentats på de högre nivåerna och aldrig kommit tillbaka till de låga nivåer som var normala före 90-talskrisen. Mellan 1994 och 2024 var den som lägst precis innan finanskrisen 2008 med 5,2 procent, då den ökade kraftigt. Nästa ökning
kom i samband med pandemin 2020. Det finns olika typer av arbetslöshet:
3.2 Fler arbetslösa 2024
I snitt var 373 000 personer arbetslösa 2024, vilket är 7,1 procent av arbetskraften 20–64 år. Antalet arbetslösa kvinnor var 179 000 (7,2 procent) och antalet arbetslösa män 194 000 (7,1 procent). Arbetsmarknaden återhämtade sig 2022, efter pandemin, men försämrades igen under 2023 och fortsatte försämras under 2024. 85 000 av de arbetslösa var akademiker, vilket till och med är fler än under pandemin. På Akademikernas a-kassa har ökningen varit tydlig, antalet ersättningstagare har från januari 2023 till januari 2025 mer än dubblerats.
3.3 Var femte varslad blir arbetslös
Efter pandemiåret 2020 då drygt 123 000 varsel anmäldes till Arbetsförmedlingen minskade antalet markant. Men under hösten 2023 ökade de kraftigt igen och även under 2024 lades många varsel – nästan 69 000. Arbetsförmedlingen beskriver det som att varseltalen har stabiliserats på en förhöjd nivå under 2024. Flest varslades i tillverkningsindustrin. Långt ifrån alla varsel leder dock till arbetslöshet. Av de 72 000 personer som varslades 2023 var det ungefär hälften, 37 000, som blev uppsagda, och av dem var det 15 000 som blev arbetslösa någon gång inom 6 månader. Efter 6 månader var 8 000 fortfarande arbetslösa.
3.4 Minskad arbetslöshet i EU
Nästan 12 miljoner personer i EU var arbetslösa tredje kvartalet 2024, vilket är ungefär lika många som samma period 2023, till och med något lägre. Den högsta arbetslösheten hade Spanien med 11,0 procent och den lägsta hade Tjeckien med 2,3 procent. Sverige har en jämförelsevis hög arbetslöshet men skiljer sig när det gäller skillnaden mellan andelen arbetslösa kvinnor och män när man tittar på de länder som har högst arbetslöshet. I till exempel Grekland skiljer det drygt 4 procentenheter mellan kvinnors och mäns arbetslöshet medan det knappt är någon skillnad i Sverige. Men däremot har arbetslösheten inte minskat i Sverige på samma sätt som i andra länder. I bland annat Spanien och Grekland har den minskat medan länder som Sverige, Danmark och Finland har sett en stigande arbetslöshet.
Under 2023 bromsade jobbtillväxten in och under 2024 har sysselsättningen utvecklats svagt. Statistik över platsannonser, varsel och konkurser visar inga tecken på en nära förestående ökning av efterfrågan på arbetsmarknaden.
3.5 Lägst arbetslöshet i Norrbotten
Enligt SCB:s statistik var det i snitt 7,1 procents arbetslöshet i Sverige 2024 och inom landet är det stora skillnader. Högst arbetslöshet hadVästmanlands län med 10,5 procents arbetslöshet och lägst Norrbottens län med 3,6 procent – det vill säga nästan 7 procentenheters skillnad. Industrin utgör en stor andel av arbetsmarknaden i Västmanland och enligt Arbetsförmedlingen är Västmanland ett av de län där antalet inskrivna arbetslösa har ökat mest mellan 2023 och 2024. Arbetsmarknaden i norr har varit motståndskraftig bland annat på grund av investeringar i den gröna ekonomin.
Norrbotten är också det län som väntas ha den starkaste utvecklingen av sysselsättningsgraden men det beror inte på att fler kommer att vara sysselsatta utan på att befolkningen minskar
Storstäderna driver
Enligt Arbetsförmedlingen är det storstadslänen som driver både upp- och nedgången i arbetslöshet. Uppgången beror på hushållens minskade konsumtion och när den ökar igen märks det tydligast i storstäderna där den konsumtionsberoende privata tjänstesektorn är stor. Skillnaden mellan storstäderna är stor – Stockholm har den lägsta arbetslösheten med 6,5 procent och Malmö den högsta med 10,3 procent.
3.6 Stor skillnad mellan yngre och äldre
Mellan 5 och 40 procent – så mycket varierar arbetslösheten beroende på ålder och kön. I åldersgruppen 65–74 år är arbetslösheten lägst, i den åldern har också många lämnat arbetskraften. Högst arbetslöshet är det bland de yngre men av dem är det fortfarande många som studerar. Av de arbetslösa 15–24-åringarna var 57 procent heltidsstuderande. Trots låg arbetslöshet visar statistiken att de äldre oftare har långa arbetslöshetstider, 55–64-åringarna har 81 procents längre tid i arbetslöshet än 25–54-åringarna. Hos Arbetsförmedlingen ingår också de som är 55+ i gruppen med svag konkurrensförmåga och av dem som var inskrivna i december 2024 hade mer än hälften varit arbetslösa längre än ett år.
3.7 Högre utbildning – lägre arbetslöshet
När man delar upp arbetslösheten per utbildningsnivå är det mycket tydligt hur viktig utbildning är för att få jobb. Arbetslösheten bland dem som har en minst 3-årig eftergymnasial utbildning är betydligt lägre än bland dem som endast har en förgymnasial utbildning – det skiljer hela 18 procentenheter. Det största trappsteget är mellan förgymnasial och gymnasial utbildning – har man gått gymnasiet ökar chanserna till jobb markant. Att kompetensen inte matchar är en av huvudförklaringarna till att flera hundra tusen personer är arbetslösa samtidigt som det är arbetskraftsbrist, och den snabba tekniska utvecklingen med bland annat AI och digitalisering riskerar att öka den obalansen ytterligare.
3.8 En tredjedel saknar gymnasieutbildning
”Utbildning är central för varaktig etablering på arbetsmarknaden” – så skriver Arbetsförmedlingen i sin prognos från december 2024. Under år 2024 var det 117 000 av de 357 00arbetslösa (16–65 år) på Arbetsförmedlingen som saknade en gymnasieutbildning. Av de 117 000 var det hälften som hade kortare än 9(10)-årig grundskola – andelen har minskat de senaste åren. 17 000 personer saknar helt formell grundläggande utbildning. Majoriteten av de som har kort utbildning är utomeuropeiskt födda.
Den svagare efterfrågan i ekonomin har gett avtryck på sysselsättningen, som minskat i en majoritet av länen under det senaste året. Främst har minskningen drivits av byggbranschen och den privata tjänstesektorn, vilket gör att län med många sysselsatta inom dessa branscher, däribland storstadslänen, varit särskilt utsatta.
Källa: Regionala utsikter hösten 2024, Arbetsförmedlingen
3.9 Ökning av antalet inskrivna arbetslösa
2024 var i snitt 553 000 personer (16-65 år) inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det har varit ett tydligt lågkonjunkturår och bland annat har effekterna av den höga inflationen funnits kvar och varit en utmaning för hushållen och företagen. Den ökning av arbetslösheten som inleddes andra halvåret 2023 fortsatte under 2024 och i snitt ökade antalet med 23 000 personer jämfört med 2023. Antalet inskrivna arbetslösa (öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd) ökade till årssnittet 357 000 och det var gruppen öppet arbetslösa som ökade, gruppen i program minskade något. På Akademikernas a-kassa har vi också haft en tydlig ökning av arbetslösheten och under 2024 hade vi det högsta totala antalet arbetslösa sen 2006, då vi införde det mått som vi använder idag.
3.10 Mellan 3,9 och 9 procents arbetslöshet
Av de i snitt totalt 553 000 (16–65 år) som var inskrivna på Arbetsförmedlingen var det 65 procent, 357 000, som räknades som arbetslösa. För att ingå i den kategorin krävs att man antingen är öppet arbetslös eller deltar i program med aktivitetsstöd. Antalet ökade med 23 000 jämfört med 2023 och andelen arbetslösa av den registerbaserade arbetskraften var 6,8 procent. Högst andel inskrivna hade Skåne län med 9,0 procent och lägst hade Västerbottens med 3,9 procent. Uppdelat per kön var det också de länen som hade högst respektive lägst andel bland både kvinnor och män. Men i Västerbotten såg man under hösten 2024 ett ökat antal varsel
och uppsägningar, och utvecklingen framöver är därför osäker.
Även i Akademikernas a-kassas data kan vi se att Skåne har en dubbelt så hög arbetslöshet jämfört med Västerbotten. Lägst andel arbetslösa akademiker har Norrbottens län.
3.11 71 procent har svag konkurrensförmåga
Arbetsförmedlingen delar grovt upp de arbetslösa i två grupper – inskrivna arbetslösa med svag konkurrensförmåga och övriga inskrivna. De arbetslösa är förstås långt ifrån en homogen grupp men det finns vissa parametrar som gör att det är svårare att hitta ett arbete. De som har en så kallad svag konkurrensförmåga är de som ingår i en eller flera av dessa grupper:
Av de i snitt 357 000 (16–65 år) som var inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen 2024 var det 254 000, 71 procent, som hade svag konkurrensförmåga, en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2023. De fyra grupperna innehåller dubbelräkningar av individer eftersom en och samma individ kan ingå i flera delgrupper. 2024 var det cirka 3 000 som ingick i alla 4 grupper. Antalet som ingick i tre grupper var 19 000, två grupper 93 000 och en grupp 139 000.
3.12 Ökning bland både starka och svaga grupper
Antalet arbetslösa med svag konkurrensförmåga ökade med 10 000 personer och antalet arbetslösa med starkare ställning ökade med 14 000 mellan 2023 och 2024, vilket visar att lågkonjunkturen slår även mot grupper med lägre arbetslöshetsrisk.I Akademikernas a-kassa med högutbildade medlemmar har vi tydligt sett detta, arbetslösheten har ökat kraftigt. När personer med starkare ställning blir arbetslösa och är med och konkurrerar om jobben blir det ännu svårare för dem med svag konkurrensförmåga, de hamnar längre bak i den så kallade jobbkön. Arbetsförmedlingen bedömer att andelen med svagare konkurrensförmåga kommer att öka, och det från redan höga nivåer. 2024 var det 71 procent som ingick i gruppen.
3.13 Arbetslösa äldre är fler nu än före pandemin
2024 ökade antalet arbetslösa i alla grupper med svag konkurrensförmåga och störst var ökningen bland de äldre (55–65 år), den ökade med 9 procent. De äldre är också den enda grupp som har fler arbetslösa nu än
före pandemin. Delvis beror ökningen på att de äldre blivit fler. Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har också ökat relativt mycket det senaste året och enligt Arbetsförmedlingen
utgör de mer än en fjärdedel av de långtidsarbetslösa.
Andelen med svagare konkurrensförmåga bedöms öka i takt med att efterfrågan på arbetskraft stärks då fler med starkare ställning på arbetsmarknaden konkurrerar om de lediga jobben.
Källa: Regionala utsikter hösten 2024, Arbetsförmedlingen
3.14 Fler långtidsarbetslösa
De flesta får ett nytt jobb inom 6 månader men för många blir arbetslösheten betydligt längre än så. Av de totalt 357 000 arbetslösa (16–65 år) på Arbetsförmedlingen har 143 000 varit arbetslösa mer än ett år. Efter ytterligare ett år är det 80 000 som fortfarande är arbetslösa, vilket betyder att drygt hälften av de långtidsarbetslösa har varit utan jobb längre än två år. För den gruppen är utmaningarna särskilt stora – Arbetsförmedlingen bedömer att närmare 9 av 10 av dem har en svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden. Enligt myndighetens prognos kommer antalet långtidsarbetslösa (längre än ett år) ha ökat till 155 000 i slutet av 2025 och att det för att hålla tillbaka ökningen krävs förstärkt stöd och mer arbetsnära insatser.
71 procent av de arbetslösa på Arbetsförmedlingen har det extra tufft att komma in på arbetsmarknaden eftersom de har så kallad svag konkurrensförmåga.
3.15 Arbetslös i snitt 39 veckor
Enligt statistik från SCB var den genomsnittliga arbetslöshetstiden 39 veckor 2024. Mellan män och kvinnor är det ingen stor skillnad, det skiljer endast en vecka. Arbetslösheten varierar stort med ålder – de äldre 55–64 år har betydligt längre perioder av arbetslöshet, i snitt långt över ett år – 69 veckor. Att äldre har det tuffare kan bland annat bero på att de inte har den kompetens som efterfrågas men det kan också handla om åldersdiskriminering. Ungdomarna var arbetslösa i snitt 10 veckor och de pendlar oftare mellan kortare perioder av jobb, arbetslöshet och studier. De unga som har en gymnasieutbildning har ofta ett starkt utgångsläge på arbetsmarknaden.
3.16 Utbildning minskar långtidsarbetslöshet
SCB:s gräns för när en person klassificeras som långtidsarbetslös är 6 månader. När man jämför arbetslösheten per utbildningsnivå ser man att ungefär hälften av de som har en förgymnasial utbildning är långtidsarbetslösa, vilket kan jämföras med 42 procent för de med en gymnasial utbildning och 40 procent för akademikerna. Utbildning har helt enkelt betydelse för minskad risk att bli långtidsarbetslös. Kvinnor med förgymnasial utbildning har högst andel långtidsarbetslösa med 52 procent. Gruppen långtidsarbetslösa med förgymnasial utbildning består till största delen av utrikesfödda. Lång tid i arbetslöshet kan innebära att de arbetslösas kunskaper, förmågor och kontakter minskar, vilket gör det svårare att komma tillbaka till arbetsmarknaden.
Arbetslöshet påverkar människor på många sätt. Självklart handlar det om ekonomi och att kunna försörja sig. Men att ha ett arbete ger så mycket mer än inkomst – bland annat känsla av tillhörighet, att vara behövd, sammanhang och kollegor.
3.17 Arbetslöshet påverkar hälsan
Arbetslöshet påverkar människor på många sätt. Självklart handlar det om ekonomi och att kunna försörja sig. Men att ha ett arbete ger så mycket mer än inkomst – bland annat känsla av tillhörighet, att vara behövd, sammanhang och kollegor. I SCB:s senaste undersökning av levnadsförhållanden (ULF) som gjordes 2024 kan man se att det finns tydliga skillnader i upplevd hälsa mellan de som arbetar och de som är arbetslösa. 74 procent av de arbetande upplever att de har bra hälsa medan motsvarande siffra bland de arbetslösa är 55 procent. Och omvänt så är det tre gånger högre andel av de arbetslösa som upplever att de har dålig hälsa. Nästan hälften
av de arbetslösa har en långvarig sjukdom eller hälsoproblem, av de arbetande är det en tredjedel. Betydligt fler av de arbetslösa uppger också att de har besvär av ängslan, oro eller ångest – och andelen är märkbart högre bland kvinnorna än bland männen. Det är förstås svårt att veta vad som är orsak och verkan, psykisk ohälsa kan förstås både orsaka och vara en konsekvens av bland annat arbetslöshet.
En del av oron är kopplad till ekonomin. Dubbelt så hög andel av de arbetslösa än de arbetande är oroliga för hushållets ekonomi – 68 procent jämfört med 34 procent, och mer än var tredje arbetslös har svårt eller mycket svårt att få ekonomin att gå ihop. Det visar sig bland annat i att de i betydligt lägre grad har råd att laga måltider med till exempel kött eller fisk, eller att åka på semester och delta i fritidsaktiviteter.
