2021 var sysselsättningsgraden i genomsnitt 80,7 procent och under året gick den från 78,2 i januari 2021 till 80,2 i januari 2022. Bland akademikerna var den i snitt 90,5 procent 2021. Arbetsförmedlingens prognos är att sysselsättningsgraden kommer att fortsätta öka under 2022 och 2023 och i deras undersökning bland arbetsgivare är anställningsplanerna rekordstora, men samtidigt ser man att fler arbetsgivare kommer uppleva en ökad brist på arbetskraft med efterfrågade kompetenser.

Sverige har en hög sysselsättning jämfört med andra länder i Europa, och en hög sysselsättningsgrad är viktigt utifrån många aspekter och bidrar i högsta grad till välfärden. För individen innebär en sysselsättning bland annat att man har ett socialt sammanhang – ett jobb att gå till, det har betydelse för hälsan och för ekonomin – både den individuella och samhällets. Eftersom vi blir fler äldre krävs det också att fler arbetar för att kunna upprätthålla välfärden.

Eurostat, som ansvarar för EU:s officiella statistik, har ändrat sin beräkningsmetod för att harmonisera och förbättra jämförbarheten och sedan dess har Sverige tappat förstaplatsen i sysselsättningsligan.  I åldersgruppen 20-64 år hade Sverige istället den näst högsta sysselsättningsgraden i EU tredje kvartalet 2021, Nederländerna har tagit över ledningen. Mellan den högsta sysselsättningsgraden och den lägsta, som Italien och Grekland hade skiljer det mycket – nästan 20 procentenheter. I länder med låg sysselsättning är det också ofta stor skillnad mellan kvinnors och mäns arbetskraftsdeltagande. En annan faktor som gör att Sverige har en hög sysselsättningsgrad är att vi är det land i EU som har högst andel äldre, 55 +, som jobbar.

Att utbildning är en vattendelare på arbetsmarknaden är tydligt när man jämför sysselsättningsgrad per utbildningsnivå – skillnaderna är stora. Bland dem som har endast förgymnasial utbildning var det 53 procent som var sysselsatta 2021. Betydelsen av att ha en gymnasieutbildning är tydlig, med den ökar sysselsättningsgraden till 80 procent. Akademikerna hade den starkaste förankringen på arbetsmarknaden med en sysselsättningsgrad på 91 procent. Arbetsförmedlingens bedömning är att de kortutbildades situation på arbetsmarknaden kommer fortsätta var svår framöver.

En heltidstjänst innebär normalt 40 timmars arbetsvecka, en del kan också ha avtalat om något färre timmar men att tjänsten fortfarande är inom ramen för vad som anses vara heltid.
2021 var den genomsnittliga veckoarbetstiden 39,3 timmar och bland alla sysselsatta 20-64 år var det 84 procent som arbetade heltid, det vill säga 35 timmar eller mer. Deltidsarbete är mer än dubbelt så vanligt bland kvinnor som bland män, 22 procent av de sysselsatta kvinnorna och 10 procent av männen jobbar deltid, max 34 timmar i veckan. De som hade en längre utbildning arbetade i lägre utsträckning deltid, vilket bland annat kanske kan bero på att de oftare kan anpassa sin arbetstid och utföra arbetet till exempel hemifrån eller från annan plats än arbetsplatsen.

Den vanligaste orsaken till att man arbetar deltid är att man inte fått ett heltidsarbete eller att den arbetsgivare som man arbetar hos bara erbjuder deltidstjänst, och det gäller i något högre grad för männen än för kvinnorna. En stor andel har också andra personliga skäl, till exempel att man vill arbeta deltid eller att man valt att bli pensionär på deltid. Att kvinnor tar större ansvar för barn och familj syns också tydligt – att kvinnor arbetar deltid för att de tar hand om barn är dubbelt så vanligt än att männen gör det. Det faktum att kvinnor är sjukskrivna i högre grad än män avspeglas också till viss del i deltidsstatistiken, dubbelt så hög andel kvinnor än män väljer att deltidsarbeta eftersom arbetet är fysiskt eller psykiskt krävande. Och man kan också i detta sammanhang reflektera över att så kallade kontaktyrken, så som vård, omsorg, skola och socialtjänst är exempel på kvinnodominerade yrkesområden.

Under ett år rör det sig mycket på arbetsmarknaden, många byter jobb och en del får nytt jobb efter en tid som arbetslös. För att mäta rörelsen på arbetsmarknaden undersöker SCB vilken arbetskraftstillhörighet de nyanställda under ett kvartal hade föregående kvartal. Fjärde kvartalet 2021 nyanställdes 337 000 personer, av dem var det 37 procent som kom direkt från ett annat jobb, 39 procent hade varit arbetslösa och 24 procent hade stått utanför arbetskraften.

För att få ett nytt jobb behövs ansträngning och ibland också lite tur. Ofta krävs det att man har kontakter – och den vanligaste vägen att hitta ett nytt jobb är via anhöriga, vänner och bekanta, fjärde kvartalet 2021 var det ungefär en fjärdedel som hitta sitt jobb där. Direkta kontakt mellan arbetsgivare och arbetssökande eller vice versa var det näst vanligaste.