A-kassan fick en huvudroll

2020 var ett omvälvande år för världen, Sverige och för alla som bor här. Coronapandemin har påverkat på så många olika sätt att det är omöjligt att räkna upp dem alla. Hälsa, oro, praktiska förutsättningar, ekonomi för samhälle och individer, relationer, arbetsmarknad, kulturliv och politik, listan kan göras hur lång som helst.

2020 var året då a-kassan fick spela huvudrollen i svensk arbetsmarknadspolitik. För att minska påfrestningarna för såväl individer som samhälle sänkte man kraven för att kunna få a-kassa och höjde beloppen. A-kassorna hade bråda tider och kämpade för att hantera alla nya medlemmar och alla arbetslösa. Samtidigt jobbade a-kassorna febrilt med att besvara oroliga medlemmars frågor, implementera och kommunicera nya regler. Sammanlagt växte a-kassorna med 270 000 personer.

2020 var året då många som tänkt “jag kommer aldrig bli arbetslös” stod inför en reell risk, eller fullbordat faktum – nu måste jag både bildligt och bokstavligt se om mitt hus. Och kopplingen till hus ligger nära till hands när man pratar om arbetslöshetsförsäkringen – att försäkra sin inkomst borde vara lika självklart som att försäkra hus och hem. Förhoppningsvis försvinner inte denna insikt när vi kommit ur pandemin – risken att bli arbetslös kan vara större eller mindre men den kan komma väldigt snabbt och utan förvarning.

I Arbetslöshetsrapporten 2021 kan du, precis som varje år, bland annat läsa om hur sysselsättningen utvecklats, hur arbetslösheten på Arbetsförmedlingen sett ut och hur många som får a-kassa. Men det som skiljer från tidigare rapporter är förstås att många kurvor och siffror inte böljar långsamt – de sticker istället snabbt iväg. För att göra tydligt hur pandemin påverkat har vi valt att ha ett särskilt coronakapitel med statistik som vi tycker är extra intressant att ha med för att få en bild av krisåret 2020. För det är ett år vi kommer att minnas.