2

Ersättning och a-kassa

För att få a-kassa baserad på sin inkomst när man blir arbetslös måste man vara medlem i en a-kassa – 2019 var det cirka 70 procent av arbetskraften som var det. Av de möjliga ersättningstagarna var det ungefär 4 av 10 som fick a-kassa och bland dem var det 30 procent som fick 80 procent av sin tidigare inkomst. Många arbetslösa behöver vända sig till sin kommun för att få hjälp – av de som får försörjningsstöd är det största försörjningshindret arbetslöshet. Totalt betalade a-kassorna ut 14,3 miljarder kronor till 238 000 ersättningstagare.

5.1 » 4 av 10 får a-kassa

Av de i snitt 235 000 (16–64 år) som var inskrivna på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa, deltidsarbetslösa eller med tillfällig timanställning, det vill säga möjliga ersättningstagare, var det 42 procent som fick a-kassa. För 10 år sedan, 2009, var det 54 procent och går man tillbaka till 2005 så var det 72 procent. Att andelen har sjunkit beror dels på ändrade regler, dels på att sammansättningen av de arbetslösa på Arbetsförmedlingen har förändrats och att många inte har någon arbetsmarknadsförankring.

För att ha rätt till a-kassa ska man uppfylla ett så kallat arbetsvillkor. Arbetsvillkoret under 2019 innebar att man skulle ha arbetat minst 6 månader, minst 80 timmar per månad det senaste året.

Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetslösa som får a-kassa

Samtliga

Akademikernas
a-kassa

5.2 » Störst andel med a-kassa bland äldre

Av de arbetslösa (se definition ovan) männen är det något högre andel som får a-kassa jämfört med de arbetslösa kvinnorna, 44 procent mot 40 procent. Bland dem som var 60 år eller äldre var det 6 av 10 som fick a-kassa. Och ju yngre desto lägre andel med a-kassa – för de allra yngsta var det drygt 1 av 10 som fick a-kassa. Ungdomars senare inträde på arbetsmarknaden och att de oftare har kortare anställningar innebär att de inte uppfyller villkoren för att få a-kassa. I Akademikernas a-kassa var det genomgående en högre andel av de arbetslösa medlemmarna som fick a-kassa.

Källa: Arbetsförmedlingen

Samtliga

Akademikernas a-kassa

5.3 » Högst andel med a-kassa i Blekinge

Blekinge län hade den högsta andelen arbetslösa (öppet arbetslösa, deltidsarbetslösa och de med tillfällig timanställning) som fick a-kassa – 50 procent. Lägst andel var det i Uppsala och Västerbottens län där bara 35 procent fick a-kassa. Hur stor andel som får a-kassa beror på vilka grupper som är arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen, bland annat kan antalet arbetslösa studenter i länet spela roll eftersom man inte kan få a-kassa när man studerar. I Uppsala var det till exempel 9 procent av de arbetslösa 18–24-åringarna som fick a-kassa, jämfört med 18 procent i Blekinge län. Och det har förstås också betydelse hur många som har arbetat tillräckligt mycket innan arbetslösheten och uppfyller det så kallade arbetsvillkoret.

Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetslösa som får a-kassa per län och kommuner

Not: Antalet arbetslösa består här av de som är öppet arbetslösa, deltidsarbetslösa eller har tillfällig timanställning.

5.4 » 69 procent med i en a-kassa

3 654 000 personer – så många var medlemmar i en a-kassa i december 2019, vilket innebär att 69 procent av arbetskraften 16–64 år har en inkomstbaserad arbetslöshetsförsäkring. Andelen har sjunkit något de senaste åren eftersom antalet i arbetskraften ökat mer än antalet medlemmar. Den största förändringen skedde 2006/2007 då många valde att gå ur a-kassan på grund av kraftigt höjda avgifter. Trots att avgifterna därefter har återställts hade a-kassorna i december 2019 inte hämtat igen det tappet.

Källa: IAF, SCB, beräkningar av Akademikernas a-kassa

Arbetskraften och antalet medlemmar

Arbetskraften

Samtliga medlemmar

Akademikernas
a-kassa

5.5 » 6 av 10 arbetslösa med i a-kassan

Antalet arbetslösa (öppet arbetslösa och i program) ökade med 2 000 personer mellan 2018 och 2019. Tittar man på hur många av de arbetslösa på arbetsförmedlingen som var med i a-kassan ökade de med 11 000 personer. Av de i snitt 349 000 personer som var arbetslösa år 2019 var 59 procent, 207 000 personer, med i en a-kassa och det är en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2018. Bland ungdomarna ökade andelen från 36 till 40 procent.

I december 2019 var det fortfarande 4 av 10 av de arbetslösa som inte var med i en a-kassa och som därmed inte kunde få inkomstrelaterad ersättning. Ofta kan dessa personer inte heller få ersättning från grundförsäkringen. En förklaring är att många av de arbetslösa inte har jobbat tillräckligt mycket för att omfattas av den svenska a-kassan, de har inte kunnat få någon arbetslöshetsersättning och har därför inte haft något att vinna på att vara medlem i en a-kassa.

Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetslösa som är med i a-kassan

Samtliga personer 16–64 år

Antal arbetslösa

varav med i a-kassan

Personer 18–24 år

Antal arbetslösa

varav med i a-kassan

5.6 » Hög andel medlemmar i Norrland

Det finns geografiska skillnader när det gäller hur stor andel av de arbetslösa (16–64 år) som har en inkomstförsäkring i form av a-kassemedlemskap. Förutom Stockholms län som har högst andel arbetslösa medlemmar så är det tre Norrlandslän som toppar statistiken. I Norrbottens län var 65 procent av de arbetslösa medlemmar i en a-kassa medan det i Kronobergs län var endast 49 procent. En förklaring kan vara att fack och a-kassa tidigare sågs som ett och att det i de norra länen historiskt finns ett starkt fackligt engagemang och en typ av arbetsmarknad där facken varit stark part. I Kronobergs län är det till exempel nästan dubbelt så hög andel företagare än i Norrbottens län, 12 procent jämfört med 7 procent, och man kan tänka sig att de inte valt att vara med i en a-kassa i lika stor utsträckning.

Källa: Arbetsförmedlingen

Andel medlemmar i a-kassan av arbetslösa (öppet och i program)

5.7 » Fler får lägsta a-kassan

2019 var det totalt 238 000 personer som någon gång fick ersättning från a-kassan, vilket är en ökning med cirka 6 procent jämfört med 2018. Arbetslöshetsförsäkringen består av två delar; en grundförsäkring och en frivillig inkomstbortfallsförsäkring och för att få ersättning krävs i båda fall att man uppfyller ett så kallat arbetsvillkor*. För att få ersättning från den frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen måste man också varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader.

Merparten som fick ersättning, 89 procent, var medlemmar och fick den inkomstbaserade ersättningen och 24 000 fick grundbeloppet. Antalet som fick grundbelopp ökade med 20 procent mellan 2018 och 2019, vilket innebär att många som skulle kunnat ha rätt till en inkomstbaserad ersättning fick en lägre ersättning eftersom de inte uppfyllde medlemsvillkoret. 2018 kom det också en ny regeltillämpning som begränsar möjligheterna att gå från grundbelopp till inkomstbaserad ersättning.

* Not: Arbetat 80 timmar per månad i minst 6 månader under det senaste året.
Källa: IAF

Inkomstbaserad ersättning och grundbelopp

5.8 » 7 av 10 slår i taket

Den som är arbetslös kan som mest få 80 procent av sin lön i ersättning. Under 2019 kunde man som mest få 910 kronor per arbetsdag de första hundra dagarna och därefter 760 kronor. Den som hade tjänat mer än 25 000 kronor i månaden slog i taket, vilket 70 procent av de som blivit arbetslösa från ett heltidsjobb gjorde 2019 – endast 30 procent fick en arbetslöshetsersättning som motsvarade 80 procent av sin genomsnittliga lön. I Akademikernas a-kassa var det 5 procent som fick 80 procent av sin lön. En stor del av ersättningstagarna är därmed underförsäkrade. Många, men långt ifrån alla, har möjlighet att teckna kompletterande inkomstförsäkringar via till exempel ett fackförbund.

Källa: Sveriges a-kassor

Kompensationsgrad

Not: Andelen heltid som som får respektive inte får 80 procent.
Siffrorna avser vecka 35 respektive år, förutom 2015 som avser i november.

Samtliga

Får 80 procent
Får inte 80 procent
Akademikernas a-kassa
Får 80 procent
Får inte 80 procent

5.9 » Antal dagar med a-kassa

Antal ersättningsdagar var i genomsnitt 88 per ersättningstagare och år. Männen fick i genomsnitt 10 dagar mer än kvinnorna – 92 dagar jämfört med 82 dagar. Från 2018 till 2019 ökade antalet dagar för båda könen med 3 dagar. En arbetslös person kan få ersättning från a-kassan max 5 dagar per vecka. Totalt betalade a-kassorna ut 14,3 miljarder kronor i ersättning till 238 000 personer år 2019. Det är en ökning med 1,5 miljarder kronor och 14 000 personer jämfört med året innan.

Källa: Arbetsförmedlingen

Ersättningsdagar per kön

5.10 » 119 000 arbetslösa fick försörjningsstöd

Arbetslöshet är den vanligaste orsaken till att människor inte kan försörja sig. År 2018 var det totalt 237 000 personer som fick försörjningsstöd och hälften av dem, 119 000, fick det på grund av arbetslöshet. En tredjedel av de 119 000 fick a-kassa eller aktivitetsstöd men med så lågt belopp att de också hade rätt till försörjningsstöd och knappt hälften, 54 000, fick inte någon ersättning alls från vare sig a-kassan eller Försäkringskassan (aktivitetsstöd).

Ensamstående män utan barn var den största gruppen, 34 procent, som fick ekonomisk hjälp på grund av arbetslöshet, och den näst största gruppen var par med barn, 29 procent. De som får försörjningsstöd på grund av arbetslöshet står sannolikt längre ifrån arbetsmarknaden än de som får a-kassa eller aktivitetsstöd eftersom rätten till a-kassa bygger på att man arbetat i nära anslutning till att man blev arbetslös.

Källa: Socialstyrelsen

Försörjningsstöd på grund av arbetslöshet

Försörjningshinder

Arbetslös/ingen ersättning (23 %)

Arbetslös/otillräcklig ersättning (17 %)
Arbetslös/väntar ersättning (2 %)

Otillräcklig etableringsersättning (5 %)

Väntar på etableringsersättning (3 %)

Andra försörjningshinder (50 %)

Hushållstyp

Ensamstående kvinnor utan barn (16 %)

Ensamstående kvinnor med barn (13 %)
Ensamstående män utan barn (34 %)

Ensamstående män med barn (3 %)

Gifta/samboende utan barn (7 %)

Gifta/samboende med barn (29 %)

5.11 » 25 a-kassor

I Sverige finns 25 a-kassor med sammanlagt 3,6 miljoner medlemmar. A-kassorna är partipolitiskt obundna organisationer som försäkrar sina medlemmar mot inkomstbortfall vid arbetslöshet och hjälper dem att få ersättning om de blir arbetslösa. I januari 2020 betalade a-kassorna ut cirka 1,8 miljarder kronor till 116 000 hel- eller deltidsarbetslösa individer och det är en ökning med cirka 17 procent jämfört med januari 2019, både när det gäller pengar och antal personer.

Pengarna som a-kassorna betalar ut kommer dels från medlemsavgifterna, dels från den arbetsmarknadsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften.

En a-kassas medlemsavgifter ska täcka betalning av finansieringsavgift till staten, förvaltningskostnader och övriga utgifter. 2019 betalade a-kassorna in cirka 3,6 miljarder kronor i finansieringsavgift till staten och totalt betalade man ut cirka 14,3 miljarder. Det innebär att a-kassorna via medlemsavgifterna finansierade ungefär 25 procent av den utbetalda ersättningen.

För att säkerställa likvärdig behandling av ärendena och effektiva IT-stöd finns samarbetsorganisationen Sveriges a-kassor som också är remissinstans för a-kassorna.

Källa: IAF

Statistik per a-kassa

Medlemmar = antal medlemmar i december 2019
Ersättningstagare = totalt antal ersättningstagare 2019
Andel ersättningstagare = andel ersättningstagare bland medlemmarna
Genomsnittlig dagpenning = Genomsnittligt belopp i kronor per ersättningsdag
Avgift = medlemsavgift i kronor per månad (januari 2020)