Välj en sida

2. Sysselsättningen

2017 hade 4,7 miljoner av dem som var 20-64 år ett jobb. Det motsvarar en sysselsättningsgrad på cirka 82 procent, vilken var den högsta i EU. Och den högsta sysselsättningsgraden i Sverige hade akademikerna. Av dem som arbetade var nio av tio anställda, på hel- eller deltid, och en av tio var företagare. Av kvinnorna var det 28 procent som arbetade deltid och av männen 11 procent – och de uppgav olika skäl till varför de arbetade deltid.

Sysselsättningen 2018
Citat
Sverige är ett internationellt sett mycket framgångsrikt land när det gäller att få människor som kan arbeta att också befinna sig på arbetsmarknaden, vilket på lång sikt är vad som leder till en hög sysselsättningsgrad.

– Långtidsutredningen 2015 –

2.1 » Antalet sysselsatta ökade med 87 000

Antalet sysselsatta fortsatte att öka under 2017 – 4 704 000 var sysselsatta, vilket är en ökning med 87 000 personer jämfört med året innan och på tio år har antalet ökat med 9 procent. Det är främst de utrikes födda som bidrar till ökningen, drygt 80 procent av de 87 000 var födda i ett annat land. Antalet akademiker fortsätter också öka – cirka 1,7 miljoner av befolkningen var akademiker och av dem var det drygt 1,5 miljoner som var sysselsatta.

Källa: SCB, AKU

Totalt antal sysselsatta

Akademiker

2.2 » 8 av 10 arbetar

Andelen sysselsatta, sysselsättningsgraden, var 81,8 procent 2017 – en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med året innan. Sedan 2007 år har andelen ökat med nästan två procentenheter, från 80,1 procent och är den högsta i EU vilket bland annat beror på att Sverige har fler äldre, kvinnor och utrikesfödda i arbetsför ålder som är med i arbetskraften. Akademikerna har en ännu högre sysselsättningsgrad – 9 av 10 av dem är sysselsatta.

Källa: SCB, AKU

Total sysselsättningsgrad

Akademiker

2.3 » Stora skillnader i landet

Antalet sysselsatta ökade med 87 000 personer mellan 2016 och 2017 – från 4 617 000 till 4 704 000. Mer än 50 procent av de sysselsatta bor i ett storstadslän men sysselsättningsgraden skiljer sig ganska stort och lägst sysselsättningsgrad hade just ett storstadslän – Skåne. Där ökade antalet arbetslösa på Arbetsförmedlingen med 1 300 personer beroende på att fler fick uppehållstillstånd och kunde söka jobb. Högst sysselsättningsgrad hade Hallands län. För kvinnorna var andelen sysselsatta högst i Halland och lägst i Blekinge och bland männen var det Jönköpings län som hade den högsta sysselsättningsgraden och Dalarnas som hade den lägsta. Störst skillnad mellan kvinnors och mäns sysselsättning var det i Jämtlands län. Även mellan storstadskommunerna var det stor skillnad – Stockholm hade nästan 10 procentenheter högre sysselsättning än Malmö.

Hallands län (151 000 personer)

  • 85.6%

Totalt

  • 84.6%

Kvinnor

  • 86.6%

Män

Jönköpings län (168 000 personer)

  • 85.4%

Totalt

  • 83.1%

Kvinnor

  • 87.4%

Män

Stockholms län (1 156 000 personer)

  • 84.2%

Totalt

  • 82.1%

Kvinnor

  • 86.2%

Män

Gotlands län (27 000 personer)

  • 83.7%

Totalt

  • 83.8%

Kvinnor

  • 83.5%

Män

Jämtlands län (60 000 personer)

  • 82.8%

Totalt

  • 78.6%

Kvinnor

  • 86.7%

Män

Kalmar län (109 000 personer)

  • 82.3%

Totalt

  • 79.6%

Kvinnor

  • 84.7%

Män

Västra Götalands län (799 000 personer)

  • 82.1%

Totalt

  • 79.6%

Kvinnor

  • 84.5%

Män

Norrbottens län (113 000 personer)

  • 81.9%

Totalt

  • 82.8%

Kvinnor

  • 81.1%

Män

Västerbottens län (127 000 personer)

  • 81.6%

Totalt

  • 80.9%

Kvinnor

  • 82.3%

Män

Gävleborgs län (126 000 personer)

  • 81.4%

Totalt

  • 80.3%

Kvinnor

  • 82.4%

Män

Västernorrlands län (111 000 personer)

  • 81.3%

Totalt

  • 80.5%

Kvinnor

  • 82.0%

Män

Uppsala län (175 000 personer)

  • 81.0%

Totalt

  • 77.8%

Kvinnor

  • 84.2%

Män

Värmlands län (124 000 personer)

  • 80.7%

Totalt

  • 78.3%

Kvinnor

  • 82.9%

Män

Västmanlands län (119 000 personer)

  • 80.7%

Totalt

  • 77.0%

Kvinnor

  • 84.1%

Män

Dalarnas län (123 000 personer)

  • 80.6%

Totalt

  • 80.7%

Kvinnor

  • 80.4%

Män

Blekinge län (69 000 personer)

  • 79.8%

Totalt

  • 76.4%

Kvinnor

  • 83.0%

Män

Södermanlands län (124 000 personer)

  • 79.7%

Totalt

  • 77.3%

Kvinnor

  • 82.0%

Män

Kronobergs län (88 000 personer)

  • 79.6%

Totalt

  • 77.2%

Kvinnor

  • 81.8%

Män

Örebro län (129 000 personer)

  • 79.3%

Totalt

  • 77.8%

Kvinnor

  • 80.7%

Män

Östergötlands län (204 000 personer)

  • 79.1%

Totalt

  • 77.1%

Kvinnor

  • 81.0%

Män

Skåne län (601 000 personer)

  • 78.6%

Totalt

  • 76.5%

Kvinnor

  • 80.8%

Män

Hela landet (4 704 000 personer)

  • 81.8%

Totalt

  • 79.8%

Kvinnor

  • 83.8%

Män

Sysselsättningsgraden i de största kommunerna

Stockholm

  • 84.6%

Totalt

  • 83.1%

Kvinnor

  • 86.1%

Män

Göteborg

  • 79.6%

Totalt

  • 77.6%

Kvinnor

  • 81.6%

Män

Malmö

  • 75.0%

Totalt

  • 71.8%

Kvinnor

  • 78.2%

Män

Övriga

  • 81.9%

Totalt

  • 79.9%

Kvinnor

  • 83.9%

Män

Källa: SCB, AKU

2.4 » 7 av 10 arbetar i Europa

2016 var den genomsnittliga sysselsättningsgraden för hela EU 71,1 procent. Det är den högsta sysselsättningsgraden sedan 2008 då 70,3 procent av befolkningen i EU var sysselsatta. Sverige hade den högsta sysselsättningsgraden av EU-länderna och Grekland den lägsta. Under perioden 1996-2016, de år som det finns statistik för Sverige i EU:s statistikdatabas, Eurostat, har Sverige haft den högsta sysselsättningen under 12 av de 21 åren. Skillnaden mellan kvinnors och mäns sysselsättning skiljer sig stort mellan länderna. I Sverige, där kvinnorna i hög utsträckning deltar i arbetskraften, var skillnaden jämförelsevis liten – knappt 4 procent, medan till exempel Italien hade 20 procentenheter högre sysselsättning bland männen än bland kvinnorna.

EU:s mål är att sysselsättningen för män och kvinnor i arbetsför ålder (20-64 år) ska vara 75 % år 2020. 2016 var den genomsnittliga sysselsättningsgraden 71,1 %.

EU:s mål är att sysselsättningen för män och kvinnor i arbetsför ålder (20-64 år) ska vara 75 % år 2020. 2016 var den genomsnittliga sysselsättningsgraden 71,1 %.

Sverige (4 616 000 personer)

  • 81.2%

Totalt

  • 79.2%

Kvinnor

  • 83.0%

Män

Norge (2 440 000 personer)

  • 78.6%

Totalt

  • 76.7%

Kvinnor

  • 80.4%

Män

Tyskland (39 068 000 personer)

  • 78.6%

Totalt

  • 74.5%

Kvinnor

  • 82.7%

Män

Storbritannien (29 389 000 personer)

  • 77.5%

Totalt

  • 72.1%

Kvinnor

  • 83.1%

Män

Danmark (2 575 000 personer)

  • 77.4%

Totalt

  • 74.0%

Kvinnor

  • 80.7%

Män

Nederländerna (7 693 000 personer)

  • 77.1%

Totalt

  • 71.6%

Kvinnor

  • 82.6%

Män

Estland (606 000 personer)

  • 76.6%

Totalt

  • 72.6%

Kvinnor

  • 80.8%

Män

Finland (2 314 000 personer)

  • 73.4%

Totalt

  • 71.7%

Kvinnor

  • 75.0%

Män

Ungern (4 285 000 personer)

  • 71.5%

Totalt

  • 64.6%

Kvinnor

  • 78.6%

Män

Frankrike (25 874 000 personer)

  • 70.0%

Totalt

  • 66.3%

Kvinnor

  • 73.8%

Män

Polen (15 821 000 personer)

  • 69.3%

Totalt

  • 62.2%

Kvinnor

  • 76.4%

Män

Bulgarien (2 943 000 personer)

  • 67.7%

Totalt

  • 64.0%

Kvinnor

  • 71.3%

Män

Rumänien (8 078 000 personer)

  • 66.3%

Totalt

  • 57.4%

Kvinnor

  • 75.0%

Män

Spanien (18 087 000 personer)

  • 63.9%

Totalt

  • 58.1%

Kvinnor

  • 69.6%

Män

Italien (22 158 000 personer)

  • 61.6%

Totalt

  • 51.6%

Kvinnor

  • 71.7%

Män

Grekland (3 597 000 personer)

  • 56.2%

Totalt

  • 46.8%

Kvinnor

  • 65.8%

Män

EU (214 235 000 personer)

  • 71.1%

Totalt

  • 65.3%

Kvinnor

  • 76.9%

Män

Ett urval av EU:s medlemsländer + Norge. EU avser snittet för alla 28 medlemsländer.

Källa: Eurostat

2.5 » Sysselsättningsgraden högre bland män

För både kvinnor och män har sysselsättningsgraden ökat det senaste året, för kvinnorna från 79,2 till 79,8 procent och för männen från 83,0 till 83,8 procent. Männen hade genomgående högre sysselsättningsgrad än kvinnorna, förutom bland de allra yngsta 15-19 år. Minst skillnad var det i åldern 20-24 år. Kvinnors lägre arbetskraftsdeltagande förklaras främst av att kvinnor står utanför arbetskraften till följd av sjukdom och att de studerar på heltid i större omfattning än män.

Källa: SCB, AKU

Kvinnor

Män

2.6 » Utbildning – den stora vattendelaren

Sysselsättningsgraden skiljer sig stort beroende på hur lång utbildning man har. De som har en längre eftergymnasial utbildning har den högsta sysselsättningsgraden, och den är mer än 30 procentenheter högre än bland dem som har endast förgymnasial utbildning. Sysselsättningsgraden skiljer sig stort beroende på hur lång utbildning man har. De som har en längre eftergymnasial utbildning har den högsta sysselsättningsgraden, och den är mer än 30 procentenheter högre än bland dem som har endast förgymnasial utbildning. En lösning som diskuteras för att höja sysselsättningsgraden bland lågutbildade är så kallade enkla jobb, men Arbetsförmedlingens prognoser visar att det kommer vara hård konkurrens om jobben inom många av de yrken som inte kräver någon utbildning.

Källa: SCB, AKU

2.7 » Tre gånger vanligare att kvinnor arbetar deltid

Den genomsnittliga veckoarbetstiden är 38 timmar och ungefär 80 procent av alla sysselsatta arbetar heltid, 35 timmar eller mer per vecka. Bland kvinnorna var det tre av tio som arbetade deltid medan det bland männen var endast en av tio. Akademiker hade en något lägre andel deltidsarbetande, vilket bland annat kan bero på att de ofta har en flexibilitet i sitt arbete – att de kan anpassa sin arbetstid och utföra arbetet till exempel hemifrån eller från annan plats än arbetsplatsen.

Kvinnor (2 248 000 sysselsatta)

  • 28%

1–34 tim/vecka (Akademiker 20 %)

  • 72%

35+ tim/vecka (Akademiker 80 %)

Män (2 456 000 sysselsatta)

  • 11%

1–34 tim/vecka (Akademiker 9 %)

  • 89%

35+ tim/vecka (Akademiker 91 %)

KÄLLA: SCB, AKU

2.8 » Deltid vanligast bland yngre och äldre

De ungdomar och äldre som arbetar, gör det i högre utsträckning på deltid och kvinnorna arbetar genomgående mer deltid än männen. Skillnaden mellan kvinnors och mäns deltid kan framför allt förklaras av att det i högre utsträckning är kvinnor som är föräldralediga och som utför oavlönat arbete i hemmet och att det i kvinnodominerande yrken är vanligare med deltidstjänster.

2017 var det 28 % av kvinnorna och 11 % av männen som arbetade deltid (20–64 år).

2017 var det 28 % av kvinnorna och 11 % av männen som arbetade deltid (20–64 år).

Kvinnor

Män

2017 var det 28 % av kvinnorna och 11 % av männen som arbetade deltid (20–64 år).

KÄLLA: SCB, AKU

2.9 » En fjärdedel av deltidarna vill ha heltid

Den genomsnittliga veckoarbetstiden är 38 timmar och ungefär 80 procent av alla sysselsatta arbetar heltid, 35 timmar eller mer per vecka. Bland kvinnorna var det tre av tio som arbetade deltid medan det bland männen var endast en av tio. Akademiker hade en något lägre andel deltidsarbetande, vilket bland annat kan bero på att de ofta har en flexibilitet i sitt arbete – att de kan anpassa sin arbetstid och utföra arbetet till exempel hemifrån eller från annan plats än arbetsplatsen.

Deltidsarbetar men söker heltid

  • 26%

Kvinnor

  • 31%

Män

Vård av barn

  • 17%

Kvinnor

  • 8%

Män

Andra personliga eller familjeskäl (t. ex. pensionär)

  • 10%

Kvinnor

  • 9%

Män

Egen sjukdom/nedsatt arbetsförmåga

  • 11%

Kvinnor

  • 11%

Män

Studier

  • 11%

Kvinnor

  • 17%

Män

Orkar inte — arbetet är fysiskt och/eller psykiskt krävande

  • 9%

Kvinnor

  • 4%

Män

Har flera jobb

  • 5%

Kvinnor

  • 8%

Män

Vård av anhörig/släkting

  • 2%

Kvinnor

  • 1%

Män

Övrigt

  • 9%

Kvinnor

  • 10%

Män

Källa: SCB, AKU

2.10 » 9 av 10 är anställda

9 av 10 som arbetar är anställda och de absolut flesta har en fast anställning. 2017 var 78 procent fast anställda, 13 procent tidsbegränsat anställda och resterande 9 procent var företagare. Bland akademikerna var det högre andel fast anställda, lägre andel tidsbegränsat anställda och också lägre andel företagare. 2017 ökade antalet fast anställda med 77 000 personer. Att antalet fast anställda ökar beror i första hand på konkurrensen om arbetskraft – när konjunkturen försvagas ökar inslaget av tidsbegränsade anställningar och det omvända händer när konjunkturen förstärks.

Källa: SCB, AKU

Fast anställda (3 669 000 personer)
Akademiker 83 %

Tidsbegränsat anställda (616 000 personer)
Akademiker 11 %

Företagare (419 000 personer)
Akademiker 9 %

2.10.1 » Fast anställda per kön och ålder

För hela åldersgruppen 20-64 år var det 80 procent av kvinnorna och 76 procent av männen som var fast anställda. Störst andel med fast anställning fanns bland kvinnor i åldern 45-54 år. Bland männen var det i åldern 35-44 år som andelen fast anställda var störst.

Kvinnor

Män

2.10.2 » Tidsbegränsat anställda per kön och ålder

Tidsbegränsade anställningar är, in helt oväntat, vanligast bland ungdomar. Andelen minskar med åldern för att sedan öka efter pensionsåldern. Genomgående hade kvinnorna i högre grad än männen tillfälliga anställningar.

Kvinnor

Män

2.10.3 » Företagare per kön och ålder

Bland männen är det dubbelt så stor andel som är företagare än bland kvinnorna, 12 procent jämfört med 5 procent (20-64 år). Störst andel hittar man bland pensionärerna där 22 procent av de kvinnor och 50 procent av de män som arbetade, gjorde det i sitt egna företag. I Sverige finns drygt en miljon företag.

Kvinnor

Män

2.11 » Nyanställningarna ökade

Under 2017 nyanställdes 1,5 miljoner personer (15-74 år) och det är en ökning med 3,5 procent jämfört med 2016, från 1 450 000 till 1 500 000. 52 procent av de nyanställda var kvinnor. Mellan 2007 och 2017 har nyanställningarna ökat med drygt 6 procent.

Källa: SCB, AKU

Cirka 1,5 miljoner personer nyanställdes 2017, 52 procent av dem var kvinnor

2.12 » Färre arbetslösa fick jobb

48 procent av de 1,5 miljoner (15-74 år) som nyanställdes hade varit anställda hos en annan arbetsgivare i anslutning till den nya anställningen. 24 procent, en minskning med 3 procentenheter jämfört med 2016, kom från arbetslöshet, vilket bland annat skulle kunna bero på att sammansättningen av gruppen arbetslösa på Arbetsförmedlingen har förändrats. Privat sektor gjorde flest nyanställningar, 70 procent. 65 procent av alla nyanställningar var tidsbegränsade och 38 procent av alla nyanställda var ungdomar 15-24 år.

Källa: SCB, AKU

Sysselsatta (717 000 personer)

Ej i arbetskraften (422 000 personer)

Arbetslösa (362 000 personer)

2.13 » Viktigt med kontakter

Det allra vanligaste sättet att hitta ett jobb är via kontakter och den vanligaste kontakten är den som sker direkt med arbetsgivaren. Drygt 4 av 10 av dem (15-74 år) som nyanställdes hade fått kännedom om jobbet när de varit i kontakt med arbetsgivaren och 2 av 10 fick det via släkt och bekanta. 11 procent fick reda på att jobbet var ledigt genom arbetsförmedlingen.

Källa: SCB, AKU

  • 22%

Arbetsgivaren tog kontakt

  • 19%

Arbetssökanden tog kontakt

  • 20%

Anhöriga/vänner/bekanta

  • 11%

Arbetsförmedlingen

  • 6%

Arbetssökanden tog kontakt

  • 13%

Anhöriga/vänner/bekanta

Share This