Välj en sida

2. Sysselsättningen

År 2016 hade drygt 4,6 miljoner av de som var 20-64 år ett jobb. Det motsvarar en sysselsättningsgrad på cirka 81 procent, vilken var den högsta i EU. Och den högsta sysselsättningsgraden hade akademikerna. Av dem som arbetade var nio av tio anställda, på hel- eller deltid, och en av tio var företagare. Av kvinnorna var det 29 procent som arbetade deltid och av männen 11 procent – och de uppgav olika skäl till varför de arbetade deltid.

Sysselsättning
Citat
Vi måste bli betydligt bättre på att ta tillvara den kompetens som kommer till Sverige och låta varje individ leva upp till sin fulla potential. Alla som kan arbeta måste ges möjlighet att göra det. Det tjänar alla på.
UR KRÖNIKA AV GÖRAN ARRIUS, ORDFÖRANDE FÖR SACO

2.1 Antalet sysselsatta

2016 var antalet sysselsatta 4 617 000, en ökning med 76 000 jämfört med år 2015. Utrikesfödda har stått för den största ökningen, 60 procent av de 76 000 var födda i ett annat land. Sedan 2006 har antalet sysselsatta ökat med 10 procent (406 000 personer). Och antalet sysselsatta har ökat varje år med undantag för 2009 då antalet minskade med 2 procent. Drygt 1,6 miljoner av befolkningen var akademiker och av dem var det knappt 1,5 miljoner som var sysselsatta. Antalet sysselsatta akademiker har ökat med 58 procent sedan 2006.
Diagram antalet sysselsatta

KÄLLA: SCB, AKU

3

2.2 Sysselsättningsgraden

Andelen sysselsatta, sysselsättningsgraden, var 81,2 procent 2016 – en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med året innan. På tio år har andelen ökat med 2,4 procentenheter, från 78,8 procent. Akademikernas sysselsättningsgrad ligger högst, 2016 var den 90,2 procent, vilket jämfört med 2006 är en ökning med 2,7 procentenheter.
Diagram sysselsättningsgraden

KÄLLA: SCB, AKU

3

2.3 Sysselsatta per län

Antalet sysselsatta ökade med 76 000 personer mellan 2015 och 2016 – från 4 541 000 till 4 617 000. Hälften av ökningen, 38 000, stod storstadslänen Stockholm och Västra Götaland för. Störst procentuell ökning hade Norrbottens län som ökade antalet sysselsatta med 6 procent. Högst sysselsättningsgrad hade Hallands län och lägst hade Södermanlands län. Bland kvinnorna var andelen sysselsatta högst i Norrbottens län och lägst i Kronobergs län. Hallands län hade den högsta andelen sysselsatta män och Gävleborgs län hade den lägsta.

Hallands län (148 000 personer)

  • 85.4%
Totalt
  • 83.2%
Kvinnor
  • 87.5%
Män

Stockholms län (1 129 000 personer)

  • 83.4%
Totalt
  • 81.1%
Kvinnor
  • 85.7%
Män

Jönköpings län (167 000 personer)

  • 83.3%
Totalt
  • 81.6%
Kvinnor
  • 84.8%
Män

Norrbottens län (116 000 personer)

  • 82.6%
Totalt
  • 84.4%
Kvinnor
  • 81.0%
Män

Gotlands län (25 000 personer)

  • 82.5%
Totalt
  • 80.8%
Kvinnor
  • 84.3%
Män

Kalmar län (107 000 personer)

  • 82.4%
Totalt
  • 78.8%
Kvinnor
  • 85.7%
Män

Jämtlands län (57 000 personer)

  • 82.3%
Totalt
  • 79.8%
Kvinnor
  • 84.7%
Män

Dalarnas län (125 000 personer)

  • 82.0%
Totalt
  • 81.1%
Kvinnor
  • 82.8%
Män

Uppsala län (173 000 personer)

  • 81.8%
Totalt
  • 77.8%
Kvinnor
  • 85.8%
Män

Västra Götalands län (786 000 personer)

  • 81.2%
Totalt
  • 79.3%
Kvinnor
  • 83.0%
Män

Västernorrlands län (106 000 personer)

  • 80.8%
Totalt
  • 78.7%
Kvinnor
  • 82.7%
Män

Västmanlands län (117 000 personer)

  • 80.6%
Totalt
  • 77.5%
Kvinnor
  • 83.5%
Män

Blekinge län (69 000 personer)

  • 80.4%
Totalt
  • 81.1%
Kvinnor
  • 79.8%
Män

Värmlands län (121 000 personer)

  • 80.1%
Totalt
  • 78.8%
Kvinnor
  • 81.3%
Män

Örebro län (129 000 personer)

  • 80.0%
Totalt
  • 79.5%
Kvinnor
  • 80.4%
Män

Västerbottens län (124 000 personer)

  • 79.6%
Totalt
  • 78.3%
Kvinnor
  • 80.7%
Män

Kronobergs län (86 000 personer)

  • 78.9%
Totalt
  • 75.2%
Kvinnor
  • 82.4%
Män

Östergötlands län (210 000 personer)

  • 78.2%
Totalt
  • 75.3%
Kvinnor
  • 81.0%
Män

Skåne län (590 000 personer)

  • 78.2%
Totalt
  • 76.3%
Kvinnor
  • 80.1%
Män

Gävleborgs län (120 000 personer)

  • 78.2%
Totalt
  • 79.5%
Kvinnor
  • 77.0%
Män

Södermanlands län (120 000 personer)

  • 77.4%
Totalt
  • 75.3%
Kvinnor
  • 79.5%
Män

Hela landet (4 617 000 personer)

  • 81.2%
Totalt
  • 79.2%
Kvinnor
  • 83.0%
Män

Sysselsättningsgraden i de största kommunerna

Stockholm

  • 84.1%
Totalt
  • 82.4%
Kvinnor
  • 85.8%
Män

Göteborg

  • 78.8%
Totalt
  • 77.0%
Kvinnor
  • 80.5%
Män

Malmö

  • 74.7%
Totalt
  • 72.3%
Kvinnor
  • 77.4%
Män

Övriga

  • 81.2%
Totalt
  • 79.3%
Kvinnor
  • 83.1%
Män

KÄLLA: SCB, AKU

3

2.4 Sysselsättningsgraden i Europa

Sverige hade den högsta sysselsättningsgraden av EU-länderna, lägst hade Grekland. Sysselsättningen mellan kvinnor och män skiljde sig stort i många länder. I Sverige var skillnaden jämförelsevis liten med ungefär 4 procentenheter. I till exempel Italien var andelen sysselsatta män 20 procentenheter högre än andelen sysselsatta kvinnor. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för hela EU var 70,1 procent. Siffrorna är från 2015. EU:s mål är att sysselsättningen bland kvinnor och män mellan 20-64 år ska vara 75 procent år 2020 och varje medlemsland har ett eget mål. Sverige har uppnått sitt mål som är att ha en sysselsättningsgrad ”väl över 80 procent”.
LampaEU:s mål är att sysselsättningen för män och kvinnor i arbetsför ålder (20-64 år) ska vara 75 % år 2020. 2015 var den genomsnittliga sysselsättningsgraden 70,1 %

Sverige (4 539 000 personer)

  • 80.5%
Totalt
  • 78.3%
Kvinnor
  • 82.5%
Män

Norge (2 437 000 personer)

  • 79.1%
Totalt
  • 76.7%
Kvinnor
  • 81.3%
Män

Tyskland (38 148 000 personer)

  • 78.0%
Totalt
  • 73.6%
Kvinnor
  • 82.3%
Män

Storbritannien (28 982 000 personer)

  • 76.8%
Totalt
  • 71.3%
Kvinnor
  • 82.5%
Män

Danmark (2 523 000 personer)

  • 76.5%
Totalt
  • 72.6%
Kvinnor
  • 80.2%
Män

Estland (607 000 personer)

  • 76.5%
Totalt
  • 72.6%
Kvinnor
  • 80.5%
Män

Nederländerna (7 602 000 personer)

  • 76.4%
Totalt
  • 70.8%
Kvinnor
  • 81.9%
Män

Finland (2 303 000 personer)

  • 72.9%
Totalt
  • 71.8%
Kvinnor
  • 73.9%
Män

Frankrike (25 771 000 personer)

  • 69.5%
Totalt
  • 66.0%
Kvinnor
  • 73.2%
Män

Ungern (4 154 000 personer)

  • 68.9%
Totalt
  • 62.1%
Kvinnor
  • 75.8%
Män

Polen (15 736 000 personer)

  • 67.8%
Totalt
  • 60.9%
Kvinnor
  • 74.7%
Män

Bulgarien (2 963 000 personer)

  • 67.1%
Totalt
  • 63.8%
Kvinnor
  • 70.4%
Män

Rumänien (8 136 000 personer)

  • 66.0%
Totalt
  • 57.2%
Kvinnor
  • 74.7%
Män

Spanien (17 634 000 personer)

  • 62.0%
Totalt
  • 56.4%
Kvinnor
  • 67.6%
Män

Italien (21 894 000 personer)

  • 60.5%
Totalt
  • 50.6%
Kvinnor
  • 70.6%
Män

Grekland (3 536 000 personer)

  • 54.9%
Totalt
  • 46.0%
Kvinnor
  • 64.0%
Män

EU (211 174 000 personer)

  • 81.2%
Totalt
  • 79.2%
Kvinnor
  • 83.0%
Män

2015. ETT URVAL AV EU:S MEDLEMSLÄNDER + NORGE. EU – AVSER SNITTET FÖR ALLA 28 MEDLEMSLÄNDER.

KÄLLA: EUROSTAT

3

2.5 Sysselsatta indelat i kön och ålder

I åldersgruppen 20-64 år skiljde det nästan 4 procentenheter mellan kvinnors och mäns sysselsättningsgrad. 83,0 procent av männen och 79,2 procent av kvinnorna arbetade. Skillnaden beror delvis på ålder. Männen hade högre sysselsättningsgrad än kvinnorna i alla åldersgrupper utom 15-19 år, där hade kvinnorna en högre andel sysselsatta. Minst skillnad var det i åldern 20-24 år. Både kvinnors och mäns sysselsättningsgrad har ökat jämfört med 2015, kvinnornas med 0,8 procentenheter och männens med 0,5.

15–19 år

  • 26.1%
Kvinnor
  • 19.2%
Män

20–24 år

  • 61.8%
Kvinnor
  • 62.4%
Män

25–34 år

  • 79.4%
Kvinnor
  • 84.2%
Män

35–44 år

  • 85.7%
Kvinnor
  • 90.8%
Män

45–54 år

  • 86.1%
Kvinnor
  • 89.3%
Män

55–64 år

  • 73.5%
Kvinnor
  • 77.6%
Män

65–74 år

  • 12.5%
Kvinnor
  • 19.2%
Män

KÄLLA: SCB, AKU

3

2.6 Sysselsättningsgrad per utbildningsnivå

Sysselsättningsgraden skiljer sig stort beroende på hur lång utbildning man har. Bland dem med endast förgymnasial utbildning hade ungefär 6 av 10 jobb, bland akademikerna var det 9 av 10.

%

Förgymnasial utbildning

%

Gymnasial utbildning

%

Eftergymnasial utbildning

%

Akademiker

KÄLLA: SCB, AKU

3

2.7 Sysselsatta, heltid och deltid

Den genomsnittliga arbetstiden var 38 timmar i veckan. Ungefär 80 procent av alla sysselsatta arbetade heltid, det vill säga 35 timmar eller mer per vecka. Bland kvinnorna var det tre av tio som arbetade deltid och bland männen en av tio. För akademiker var det något lägre andel deltidsarbetande – totalt 16 procent, bland kvinnorna 21 procent och bland männen 9 procent.

Kvinnor (2 212 000 sysselsatta)

  • 29%
1–34 tim/vecka (Akademiker 21 %)
  • 71%
35+ tim/vecka (Akademiker 91 %)

Män (2 405 000 sysselsatta)

  • 11%
1–34 tim/vecka (Akademiker 9 %)
  • 89%
35+ tim/vecka (Akademiker 91 %)

KÄLLA: SCB, AKU

3

2.8 Deltidsarbete, kön och ålder

Störst andel deltidsarbetande hittar man i den yngsta och den äldsta åldersgruppen. Det är framförallt kvinnorna som arbetar deltid och störst skillnad är det i åldersgrupperna 20-24 och 35-44 år. Bland 35-44-åringarna var det 28 procent av kvinnorna och 7 procent av männen som deltidsarbetade – en skillnad som bland annat kan förklaras av att det i högre utsträckning är kvinnorna som är föräldralediga och som utför oavlönat arbete i hemmet.

%

Kvinnor (20-64 år)

%

Män (20-64 år)

15–19 år

  • 79%
Kvinnor
  • 63%
Män

20–24 år

  • 50%
Kvinnor
  • 28%
Män

25–34 år

  • 28%
Kvinnor
  • 12%
Män

35–44 år

  • 28%
Kvinnor
  • 7%
Män

45–54 år

  • 22%
Kvinnor
  • 6%
Män

55–64 år

  • 30%
Kvinnor
  • 12%
Män

65–74 år

  • 76%
Kvinnor
  • 64%
Män

KÄLLA: SCB, AKU

3

2.9 Orsak till deltidsarbete

27 procent av de deltidsarbetande kvinnorna och 32 procent av de deltidsarbetande männen skulle hellre vilja jobba heltid. De sökte heltidsarbete men arbetade deltid för att de inte hittat ett lämpligt heltidsarbete. Kvinnor och män anger olika orsaker till varför de arbetar deltid. 18 procent av kvinnorna och 8 procent av männen arbetade deltid för att de vårdade barn. Männen uppgav i högre grad att de arbetade deltid på grund av studier eller att de hade flera jobb.

Deltidsarbetar men söker heltid

  • 27%
Kvinnor
  • 32%

Män

Vård av barn

  • 18%
Kvinnor
  • 8%

Män

Vill inte heltidsarbeta, uppger inget skäl

  • 11%
Kvinnor
  • 10%

Män

Egen sjukdom/nedsatt arbetsförmåga

  • 10%
Kvinnor
  • 10%

Män

Studier

  • 10%
Kvinnor
  • 17%

Män

Arbetet är fysiskt och/eller psykiskt krävande

  • 8%
Kvinnor
  • 4%

Män

Har flera jobb

  • 5%
Kvinnor
  • 8%

Män

Vård av anhörig/släkting

  • 2%
Kvinnor
  • 1%

Män

Övrigt

  • 8%
Kvinnor
  • 10%

Män

KÄLLA: SCB, AKU

3

2.10 Anställda och företagare

Fler än 9 av 10 som arbetar är anställda. De absolut flesta, 78 procent av de sysselsatta, var fast anställda år 2016. 13 procent hade tidsbegränsade anställningar och resterande 9 procent var företagare. Bland akademikerna var det högre andel fast anställda, 83 procent, och lägre andel av tidsbegränsat anställda och företagare.

%

Fast anställda

3 593 000 personer
(Akademiker 83 %)

%

Tidsbegränsat anställda

611 000 personer
(Akademiker 11 %)

%

Företagare

414 000 personer
(Akademiker 7 %)

KÄLLA: SCB, AKU

2.10.1 Fast anställda

För hela åldersgruppen 20-64 år var det 79 procent av kvinnorna och 76 procent av männen som var fast anställda. Störst andel med fast anställning fanns bland kvinnor i åldern 35-64 år. Bland männen var det i åldern 35-44 år som andelen fast anställda var störst.

15–19 år

  • 23%
Kvinnor
  • 28%
Män

20–24 år

  • 45%
Kvinnor
  • 55%
Män

25–34 år

  • 76%
Kvinnor
  • 76%
Män

35–44 år

  • 85%
Kvinnor
  • 81%
Män

45–54 år

  • 85%
Kvinnor
  • 80%
Män

55–64 år

  • 85%
Kvinnor
  • 76%
Män

65–74 år

  • 40%
Kvinnor
  • 29%
Män

KÄLLA: SCB, AKU

2.10.2 Tidsbegränsat anställda

Tidsbegränsade anställningar är vanligast bland ungdomar. Andelen minskar för varje åldersgrupp för att sedan öka efter pensionsåldern. Genomgående hade kvinnorna i högre grad än männen tillfälliga anställningar.

15–19 år

  • 76%
Kvinnor
  • 68%
Män

20–24 år

  • 53%
Kvinnor
  • 42%
Män

25–34 år

  • 21%
Kvinnor
  • 17%
Män

35–44 år

  • 9%
Kvinnor
  • 6%
Män

45–54 år

  • 8%
Kvinnor
  • 5%
Män

55–64 år

  • 7%
Kvinnor
  • 6%
Män

65–74 år

  • 33%
Kvinnor
  • 19%
Män

KÄLLA: SCB, AKU

2.10.3 Företagare

Bland männen är det dubbelt så stor andel som är företagare än bland kvinnorna, 12 procent jämfört med 6 procent (20-64 år). Störst andel hittar man bland pensionärerna där 28 procent av de kvinnor och 52 procent av de män som arbetade, gjorde det i sitt egna företag.

15–19 år

  • 1%
Kvinnor
  • 5%
Män

20–24 år

  • 2%
Kvinnor
  • 3%
Män

25–34 år

  • 4%
Kvinnor
  • 7%
Män

35–44 år

  • 6%
Kvinnor
  • 12%
Män

45–54 år

  • 7%
Kvinnor
  • 15%
Män

55–64 år

  • 8%
Kvinnor
  • 18%
Män

65–74 år

  • 28%
Kvinnor
  • 52%
Män

KÄLLA: SCB, AKU

2.11 Nyanställningar

Under 2016 nyanställdes cirka 1,5 miljoner personer (15-74 år). Jämfört med 2015 har antalet nyanställda minskat med 2 procent, från 1 473 000 till 1 450 000 personer. 52 procent av de nyanställda var kvinnor. Mellan 2006 och 2016 har nyanställningarna ökat med 6 procent.
Diagram nyanställningar

KÄLLA: SCB, AKU

2.12 Nyanställningar under 2016

45 procent av de 1,5 miljoner (15-74 år) som nyanställdes hade varit anställda hos en annan arbetsgivare i direkt anslutning till den nya anställningen. 27 procent hade varit arbetslösa och 28 procent hade varit utanför arbetskraften. Privat sektor gjorde flest nyanställningar, 70 procent. 67 procent av alla nyanställningar var tidsbegränsade. Och 40 procent av de nyanställda var ungdomar, 15-24 år.

%

Sysselsatta

658 000 personer

%

Arbetslösa

390 000 personer

%

Utanför arbetskraften

401 000 personer

KÄLLA: SCB, AKU

2.13 Rekryteringskanaler

Det allra vanligaste sättet att hitta ett jobb är via kontakter. Drygt 6 av 10 av dem (15-74 år) som nyanställdes hade fått kännedom om jobbet via kontakter, antingen direkt med arbetsgivaren eller via släkt och vänner. 11 procent fick reda på att jobbet var ledigt genom arbetsförmedlingen.
  • Arbetsgivaren tog kontakt 23%
  • Arbetssökanden tog kontakt 19%
  • Anhöriga/vänner/bekanta 21%
  • Arbetsförmedlingen 11%
  • Annons 9%
  • Övrigt 18%

KÄLLA: SCB, AKU

Share This