Trygghet är vår affärsidé

”…det är svårt att inte nämna att vi redan 2022 drabbades av en helt annan typ av kris med förändrat säkerhetsläge, och därmed ekonomisk påverkan, i Sverige, Europa och världen – var detta ska sluta vet vi ännu inte.” Så skrev jag i april 2022, i inledningen till förra årets arbetslöshetsrapport. I medierapporteringen såg och hörde vi skildringar från kriget i Ukraina och räknade dagar, sedan veckor och månader, till det skulle ta slut. Det tog inte slut, nu kan vi räkna år, utan någon fred i sikte. En pandemi och sedan ett krig har påverkat de svenska hushållen kraftigt – priserna på sådant som vi har svårt att avstå ifrån, som boende, mat och el, har stigit kraftigt och inflationen är den högsta på 30 år.

På a-kassan märker vi det här. Människor hör av sig och vill försäkra sig om att de är medlemmar och att de har sin ekonomi tryggad om de skulle bli arbetslösa. A-kassan är en viktig försäkring, kanske den viktigaste. En trygghet i både säkra och osäkra tider. Även en kortare tids arbetslöshet kan vara kännbar när man ska betala för boendet, maten och elen.

I Akademikernas a-kassa har lågkonjunkturen ännu inte inneburit fler ersättningstagare, men vi är smärtsamt medvetna om, inte minst från pandemin, att arbetsmarknaden kan svänga väldigt fort. Akademiker kan så klart bli arbetslösa men de är inte representativa för hur arbetslösheten ser ut i landet. Fortfarande är det många i Sverige som inte har ett jobb att gå till och som har det väldigt tufft att komma in på arbetsmarknaden – 75 procent av de arbetslösa på Arbetsförmedlingen har så kallad svag konkurrensförmåga, och gruppen har ökat. Många av dem är kortutbildade och vi vet att en fullföljd gymnasial utbildning spelar en avgörande roll för möjligheten att få en varaktig etablering på arbetsmarknaden.

Samtidigt som vi är i en lågkonjunktur med många arbetslösa så går arbetsmarknaden på högvarv, inte minst i Norrland där det pågår en historiskt stor nyindustrialisering mot fossilfri produktion och elektrifiering. På sidan 36 kan du läsa mer om den utvecklingen. Och utbyggnaden av industrin i norr visar också på den obalans som finns på svensk arbetsmarknad – samtidigt som vi har många arbetslösa är det arbetskraftsbrist, och än en gång är det kompetensen som brister, företagen hittar helt enkelt inte arbetskraft med rätt kompetens.

I den här rapporten vill vi ge en helhetsbild av den svenska arbetsmarknaden: Hur ser sysselsättningen ut? Hur många är arbetslösa, och hur mår de? Ungdomarna – hur ser det ut för dem? Och hur många får a-kassa och hur mycket? Men som vanligt vill jag påminna om att bakom arbetslöshetssiffrorna finns enskilda människor av kött och blod, som söker jobb och som vill och kan arbeta. För de flesta blir tiden utan arbete kort och lämnar inga spår, men för många blir det inte en tillfällig parentes mellan jobb utan istället en långvarig utmaning. Vi som har daglig kontakt med arbetslösa vet hur viktigt ett jobb är, på så många plan. Och vi tycker därför det är viktigt att lyfta fram och synliggöra arbetsmarknadsstatistiken.